Boeings största och mest akuta problem är att deras nya uppdaterade modell 737 Max inte alls har blivit den storsäljare de hoppats på. Nästan 400 plan blev levererade innan två ödesdigra krascher i Indonesien och Etiopien har försatt verksamheten i ett limbo. I skrivande stund råder ett globalt förbud mot att flyga plan av modellen 737 Max.
By NASA/Bill Ingalls – https://www.flickr.com/photos/nasahqphoto/49258250868/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=85140253
Boeing har andra lite mindre potentiella problem som inte lika många har uppmärksammat. De finns i avdelningen för rymd och försvar. Den första är bygget av en ny modul för att skicka upp en besättning till rymdstationen ISS. I dagarna provtestades Boeing CST-100 Starliner som den formellt heter. Något hände med uppskjutningen. Starliners Mission Event Time tog fel på tiden och mer bränsle än nödvändigt förbrukades. Detta fick till följd att Starliner inte kunde docka med ISS och expeditionen fick avbrytas i förväg. Landningen gick bra! Starliner kan i motsats till många besättningsmoduler landa på land istället för på havet.
Ett bakslag för Boeing men det är ändå ett test på en ny besättningsmodul de byggt på uppdrag av NASA. En fördel är att den ska kunna återanvändas upp till tio gånger. I rymdresornas barndom var det inte ovanligt att raketer exploderade eller andra allvarliga missöden uppstod. Är detta då ett allvarligt problem för Boeing? Nej det tror jag inte. Sådant händer. Blir nog bättre nästa gång.
United Launch Alliance
Boeing äger halva United Launch Alliance även kallat ULA. Bolaget är ett joint-venture med Lockheed Martin. Bolaget konstruerar och skjuter upp raketer med betald last. Kunderna är främst amerikanska försvaret, NASA och privata sattelitföretag. Bolaget har två raketplattforma Delta IV Heavy för tunga uppskjutningar och den lite mindre Atlas V. De har varit framgångsrika och säkra. Fungerade bra i en tid då det var kapacitetesproblem och höga priser som gällde.
Nya tider med innovatörer som Elon Musk har satt stort prispress på uppskjutningar. ULA hade innan ett defacto monopol på att skjuta upp laster till rymden. Enda ”konkurrenten” var NASA. Elon Musk’s raketfirma Space X har lägre omkostnader för att utveckla nya raketer och är betydligt snabbare på att göra det. Space X’s raketer går till viss del att återanvända så priserna per uppskjutning blir lägre.
ULA är mer eller mindre konkursmässigt och hålls under armarna av amerikanska försvaret som vill ha mer än en leverantör av för landet super viktiga tjänster.
Frågan är om ULA och i förlängningen Boeing orkar stanna kvar i denna verksamhet? Rymdindustin har få privata aktörer och gissningsvis är den bara i sin absoluta linda. Men det kräver massiva resurser och mycket tid att få till något bra. Kommer Boeing att kasta in handduken?
Det legendariska jättebolaget Boeing blöder. Bolaget var långsamma med att ta fram bränslesnålare flygplan. Europeiska Airbus låg längre fram och fler och fler kunder, främst flygbolag efterfrågade detta och la sina ordrar där. Boeing 737 som först kom ut på marknaden 1967 och genom åren moderniserats fick nu ännu en gång rycka upp sig. Genom att häkta på två stora motorer som drog mindre bänsle skulle saken vara avklarad för Boeing. Tyvärr ändrade denna konstruktions ”uppdatering” flygplanets aerodynamiska egenskaper. Detta ”Frankenstein” plan fick namnet Boeing 737 Max.
När planet lyfter brant blir effekten att motorerna förstärker denna effekt. För att motverka detta skapades ett sytem med sensorer och programvara döpt till MCAS vars uppgift är att trycka ner ”nosen” på flygplanet. Det har skrivits mycket om denna ”mystiska” programvara. För de som vill fördjupa sig är Wikipedia artiklarna som berör MCAS, och 737 Max en bra start.
Efter att denna flygplanstyp kraschat i Indonesien och Etiopien våren 2019 utfärdades ett världsomspännande flygförbud. I skrivande stund gäller det fortfarande. Ganska snart kom det fram att Boeing har känt till denna svaghet minst ett år innan krascherna. Boeing har kunnat ”självcertifiera” delar av sina rutiner och andra konstruktioner. Denna praxis kan också ha lett till en kultur av dåligt säkerhetstänkande.
Backloggen
Boeing har en imponerande backlog av beställda flygplan. Den 30 september 2019 bestod den av 5488 flygplan varav 737 utgjorde 4406 eller 80%. Gigantiska värden står på spel. Den billigaste modellen av 737 Max kostar runt $100 miljoner och sen tillkommer tillbehör och andra anpassningar. I niomånaders redovisningen för 2019 kan man läsa att Boeings värde på backloggen uppgår till $387 miljarder. Då 737 Max har ett lägre styckepris än andra flygplan så kan man gissa att dess andel av backloggen ligger på 230-250 milljarder dollar.
Boeing leveranser Q1-Q3 2019
I diagramet ovan kan man se att leveranserna av 737 mer eller mindre har upphört och under 2018 utgjorde över 70 % av antal levererade plan.
Lite om Boeings finanser
Det skall bli mycket intressant att läsa Boeings Q4 som kommer ut i januari 2020. Fram tills dess får vi nöja oss med Q3 redovisningen som kom ut tidigare i år.
Skral försäljning för Boeing.
Försäljningen har börjat sjunka betänkligt. Försäljningen för komersiella flygplan uppgår till knappt 60 % av föregående års Q3 siffror. Man kan räknar fram och tillbaka och göra olika gissningar men Q4 kommer inte blir bra och troligtvis inte Q1 heller då produktionen av 737 Max är inställd ”tillsvidare”. Utan att vara expert på amerikansk redovisning gissar jag att de 400 st 737 Max som byggts ligger i egen bok. Utan dessa skulle försäljningen vara ännu sämre. Dock bättre kassaflöde och blansräkning.
Hur är det igentligen med kassaflödet? Tackar som frågar men det kunde se bättre ut. Från 12,3 till – 0,2 miljarder dollar för den operativa verksamheten, har bolaget börjat att blöda pengar. Under kvartalet har bolaget lånat upp drygt 10 miljarder. Främst för att stärka kassan men framför allt för att klara av utdelningen på $3,5 miljarder och aktieåterköp på ca $2,6 miljarder. Känns inte hållbart att fortsätta med detta de närmsta kvartalen.
Framtiden?
Framtiden är alltid osäker och kanske lite extra mycket för Boeing. Frågan är när och om 737 Max kommer flyga igen. Läste i NY Times att Boeing själv har gjort en undersökning om vad amerikanska allmänheten anser om 737 Max, där ungefär hälften inte kommer sätta sig på ett sådant plan. Enligt artikeln får man nästan intrycket att Boeing jobbar mer med media och PR än att faktiskt försöka förbättra planet. Företagskulturen verkar vara lite halvrutten då lobbying och smutskastning av kunder har haft fokus.
Min gissning är att återcertifieringen kommer att dra ut på tiden. Tänk tanken att ett av planen kraschar på något annat sätt. Då är det nog spiken i kistan för denna modell. 5-6 års utveckling och några miljarder till för en Max II? Enorma värden står på spel för amerikansk industri och världens flygbolag som lagt sina ägg i Boeing korgen. Ska bli mycket spännande att följa hur historien utvecklar sig.
Fynda Boeing aktier?
Är Boeing aktien ett fynd? Warren Buffett brukar säga att man gör sina bästa affärer när man köper ett fantasktiskt bolag som ligger på operationsbordet. Frågan är om Boeing är fantastiskt? Det finns inte så många flygbolagstillverkare, varav Boeing är den största. Jag tror inte bolaget går under. Det kommer kosta många, många milljarder i skadestånd och kostnader att reda upp denna härva. Bolaget går förhoppningsvis stärkt ur detta.
Konstigt nog har Boeing aktien inte gått ner något nämnvärt. Står kvar på samma nivå som början av 2018. Sedan 2010 har aktien varit en riktigt god investering samtidigt som utdelningen har stigit fint.
Man blir nästan sugen på att blanka aktien. Det känns som marknaden inte har tagit ut något av motgångarna i kursen. Bara lite utebliven kursuppgång. Inga fyndköp så långt ögat ser.
Disclaimer: författaren har jobbat med IT/Data i 20 år men aldrig med något som berör flyg. Tekniskaresonemang är utifrån ett lekmanna perspektiv och skall läsas som underhållning och inte tas för någon form av fakta eller sanning.
Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger ej aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.
