Dyster Q3 i Ocean Yield.

Det norska fartygsuthyrnings företaget Ocean Yield(OCY) har lämnat sin Q3 rapport i dagarna. Rapporten i sin helhet kan läsas här och presentationen här. Tidigare analys som bloggen gjort av Ocean Yield kan läsas här.

Ocean Yield säker utdelningen inför år 2020
  • Utdelningen sänks från $0,195 till $0,15 per kvartal från och med Q1 2020. I skrivande stund efter rapporten är direktavkastning ca 10,1 %.
  • Investeringar i tre nya bulkfartyg och ett gasfartyg som fraktar ethylen.
  • Outnyttjad kapacitet i flottan kostade ca $11,5 MUSD i drift och underhåll. Det är ett kabelläggningsfartyg, två fartyg som är ”inlåsta” i ett konkursförfarande och den stora FPSO:n.
  • EBITDA uppgår till $57,2 MUSD jämfört med $56,8 MUSD för Q2.
  • Extra avskrivning på FPSO:n på $68,4 MUSD, valuta vinster på 17,8 och valuta swappar på 23,1.
  • Nettokassaflödet från rörelsen uppgick till $29,9 och för Q2 till $21,8 MUSD. Det täcker knappt utdelningen som är på ca $31 MUSD. Även för de avverkade kvartalen 2019 går det nästan jämt upp.

Mina tankar:

Det var en ganska dyster rapport med sänkt utdelning och nedskrivning av den stor FPSO:n. Det kommer dröja till andra halvåret 2020 innan något avtal tidigast kan presenteras om uthyrning. Gissningsvis kommer det gå en bit in i 2021 innan det kan börja trilla in lite hyrespengar. Nappar någon kund kommer det troligtvis att krävas ombyggnad av fartyget. Ledtiden från att man hittar ett fält tills det går i skarp produktion och man behöver en FPSO kan ta upp till tio år. Långa och stora projekt. Olje och gaspriserna svänger kraftigt och de geopolitiska riskerna skall man inte underskatta. Blir det svåra tider kan ett nästan ”säkrat” kontrakt lätt gå upp i rök.

Nedskrivningar påverkar resultatet men inte kassaflödet som är avgörande för utdelningen. Under Q3 har fler fartyg lagts till flottan så problemen med FPSO:n späds ut. Det bör stärka möjligheten att hålla kvar vid utdelningen på den nya nivån och samtidigt ta sats att återta forna nivåer eller innebära fler förvärv.

Allt ser inte mörkt ut. Får de ut FPSO:n under 2021 och köper in fler fartyg som kommer ut på långa kontrakt kan det bli bra utdelningar från Ocean Yield framöver, dock från lägre nivå. Sticker räntorna uppåt ser det inte lika kul ut.

Inköp i Ocean Yield, dubblar innehavet.

Styrkt av gårdagens analys av Ocean Yield(OCY) blev det ett inköp. Ökade från en liten bevakningspost till en viktning på runt 0,7 % av portföljen.

En kvalificerad gissning är att utdelningen sänks men hamnar runt 10 % vilket är så pass bra att man kan ta en mindre kursförlust. Fortsätter svenska kronan gå kräftgång kan det gå jämt upp.

Utdelningsstrategin är att köpa ett större antal bolag med en OK verksamhet som delar ut mycket pengar. Utdelningarna kommer att återinvesteras. Vissa bolag kommer gå bra andra inte. På sikt kan det tänkas att utdelningen kommer investeras i bolag med högre kvalitet på verksamhet och utdelningshistorik/förmåga. De kommer man liksom att ”få på köpet”.

Analys av Ocean Yield

Ocean Yield är ett bolag som är noterat på Oslo börsen. Genom sitt namn vill de förmedla att det handlar om hav och utdelning. Många skatter har genom världshistorien hamnat på havets botten. Är Ocean Yield en skatt och kommer de hamna på havets botten? Frågorna hopar sig och denna analys skall försöka besvara några av dem. Bolaget redovisar i dollar men noteras i norska kronor(NOK) på Oslo börsen. Utdelningen anges i US dollar men betalas ut i NOK. En aning stökigt men man får vänja sig vid det.

Beskrivning av verksamheten:

Ocean Yields affärsidé är att äga fartyg som hyrs ut på långa kontrakt till en stabil och diversifierad lista av kunder. Bolaget äger fartyg inom ett antal olika segment(tankers, kontainer, torrbulk, oljeservice, biltransport, gastransport och FPSO(se nedan). Målet är att växa bolaget till över 100 fartyg från dagens 61 och öka antalet kunder på långa kontrakt. Kontrakten är ofta mellan 10 och 15 år. Vid behov körs vissa fartyg på korta kontrakt för att vänta in en bra långsiktig lösning. Flottan är ung, vid utgången av Q2 var den 3,7 år.

Övergripande är det lätt att förstå affärsmodellen, köpa och hyra ut fartyg men när man borrar sig ner i redovisningen får man en smygande känsla att det kanske inte går ihop just nu. Inköp av fartyg kostar mycket pengar. De lånas upp till dyra räntor. Utdelningen som är väldigt hög är just nu inte hållbar utan slukar mer än hela kassaflödet. Utdelningen har historiskt varit hög, ofta högre än vinsten men lägre än kassaflödet. Det ”känns” som man köper nya båtar och delar ut allt som kommer in minus räntor och driftkostnader. Bolaget påminner om en amerikansk REIT. Vad händer när kontrakten har löpt ut och fartygen är gamla? Kommer restvärdena att kunna utgöra handpenningen till nya fartyg?

FPSO
Det går inte att läsa och försöka förstå Ocen Yield utan att snubbla över begreppet FPSO. Vad är en FPSO kan man fråga sig? FPSO står för Floating production storage and offloading. En FPSO är ett stort fartyg, likt en oljetanker som tar emot olja från källor på havets botten via ledningar och från borrplattformar. När de tar emot olja eller gas är det ganska vanligt att det utförs kemiska processer som omvandlar kolvätena i någon form av raffinaderiprocess. Oljan och eller gasen lagras sedan ombord tills den hämtas upp av tankfartyg. En FPSO hyrs ut på långa kontrakt då de är en central del i utvinningen. I världen fanns det år 2015 ca 170 FPSO. Det tar såleds tid att hitta en bra kund som vill teckna ett långt kontrakt.

By User:WikiDon – From en: Ther uploaded with GFDL- licence by User:WikiDon, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=696897

Ocean Yield har en FPSO som heter DHIRUBHAI-1. Fartyget byggdes 1979 men konverterades 2008 till att bli en FPSO. Fartyget ligger utanför Sri Lanka där vissa tekniska detaljer monteras bort för att kunna hyra ut skeppet på längre kontrakt.

Hittas ingen lösning blir det tuffa nedskrivningar. Fartyget står för ca 9 procent av de bokförda tillgångarna rörande fartyg i bolaget($240 M för år 2018). Går man tillbaka till årsredovisningen för 2017 och Q1 och Q2 för 2018 så kommer man fram till att EBITDA för detta segment historiskt ligger på ca $115 M per år. Sen är ju frågan vad ett nytt kontrakt kan inbringa. Liter mer eller lite mindre? Förmodligen kommer kunden kräva en omfattande ombyggnation.

Det finna några andra oroshärdar i bolaget. Connector är ett fartyg som används för att dra kablar och ledningar, vilket hyrs ut på korta kontrakt tills en mer stabil lösning kan hittas. Två AHTS fartyg leasas ut till Solstad vilket är ett bolag under rekonstruktion. Vad jag kan läsa mig till får de inget betalt för denna uthyrning. Att kräva tillbaka fartygen är inte helt enkelt.

Nyckeltal:

  • Kurs: 51 NOK / 9,07 USD/NOK = > $5.62 per Ocean Yield aktie
  • P/E: 5,62 / 0,17 (uppskattning av vinst 2019) = 33
  • Eget kapital per aktie ca $5.
  • Direktavkastning: 13,6 % (0,191 * 4 = $0,764 /år)
  • Direktavkastning efter eventuell sänkning: 10,6 % (0,15 * 4 = $0,6)
  • Soliditet: 28,4 %

Insiderägande:

Kjell Inge Røkke äger 68,2 % av aktierna i Aker ASA som via Aker Capital äger 61,7 % av Ocean Yield. Vd Lars Solbakken äger nästan 0,9 % av bolaget(ca 72 MNOK) och CFO Eirik Eide 0,2 %(ca 17 MNOK).

För:

  • Massiv utdelning 4 ggr per år.
  • Om FPSO’n blir uthyrd på långt kontrakt kommer det förbättra kassaflödet avsevärt.
  • Två AHTS fartyg kommer på sikt att lämna Solstad och kan ge intäkter.
  • Kabeldragaren kan få ett långt kontrakt.
  • Modern och diversifierad flotta uthyrd på långa kontrakt.
  • Stark ägarbild med ledning som har ”skin in the game”.

Emot:

  • Kassaflödet täcker inte utdelningen. Vinsten per aktie är inte ens i närheten att täcka delar av utdelningen.
  • Shipping är historiskt väldigt volatilt.
  • FPSO’n är elefanten i rummet. Kostar mycket för bolaget att ha overksam.
  • Låg och sjunkande soliditet.
  • Skraltiga finanser kostar att finansiera. Banker har gått på många nitar när det gäller shipping och drar ner på dessa engagemang.

Sammanfattning:

Havet ger och havet tar. Det gäller framför allt för de som är vågliga att investera i shipping. I teorin är Ocean Yield mer ett leasing företag men i praktiken är det shipping med ett lager av finansiell ingenjörskonst lagt ovanpå. Utdelningen är extremt hög. Om något verkar bättre än det borde vara är det ofta inte så. Finns många fallgropar i bolaget Ocean Yield, shipping verksamhetens inneboende instabilitet och det stora beroendet av extern finansiering. I nuläget har bolaget koll på det mesta. Men vad händer om det blir en perfekt storm? Kollegan Seadrill såg ut som en bra och ”säker” utdelningsinvestering. När oljepriset sjönk försvann marknaden för oljeborrplattformar och därmed drog sig bankerna ur. Det blev en katastrof för de som var investerade i bolaget. Kan samma sak hända med Ocean Yield? I teorin inte då bolaget har diversifierat sin flotta. Men när banker får panik så struntar de i det. Då skall skulden regleras och ur balansräkningen.

Sammanfattning på sammanfattningen kan man kanske säga att det är ett högrisk case men så länge det går så tickar utdelningen in. Stannar den förmodade sänkningen till en direktavkastning på runt 10 % så får man igen sina pengar om bolaget håller i ett tiotal år.

Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.