En titt på Handelsbanken som blev ett inköp

Till min aktiedepå köpte jag in några Handelsbanken A. Har sedan tidigare ett litet innehav i min IPS depå som legat där några år. IPS portföljen har även ett annat litet innehav i Industrivärden C som indirekt ger en exponering mot Handelsbanken.

Varför Handelsbanken kan man undra? Bolaget är stabilt, tjänar nästan alltid pengar och ger bra avkasting på sitt eget kapital med hänsyn till risken. Sedan mitten av 70 talet har banken taktat 10 % eller mer i avkastning. I början av 90 talet höll det på att gå rejält illa man även då var de ”bättre” än snittet av de nordiska bankerna. Under finanskrisen 2008-2010 ser det enligt diagramet nedan inte ut som de blev direkt påverkade. Det är ett kvalitetstecken.

Handelsbankens räntabilitet på eget kapital 1973-2018
Handelsbankens räntabilitet på eget kapital 1973-2018.

Utdelningen har historiskt varit stigande även om den framöver troligtvis inte kommer öka nämnvärt. Utdelningsandelen på årsbasis ligger på runt 62%, vilket känns betryggande.

Frågan är hur det kommer att se ut längre fram. Verkar inte som banken är så bra på digitalisering. En äldre ”Lynching” jag gjorde hos Handelsbanken var när jag följde med en äldre släkting i ett bankärende till ett av deras kontor. Då visade de stolt upp sina internetbank och den såg bedrövligt ut. Något som överlevt från 90 talet såg det ut som.

Däremot tror jag att deras kontorsnät kan bli en större tillgång än vad det är i dag.

Handelsbankens aktieutdelningar de senaste 10 åren.
Handelsbankens aktieutdelningar de senaste 10 åren.

Genom åren har jag köpt och sålt Handelsbanken men innehavet har liksom aldrig ”fastnat” i depån. Kan bero på att det inte blivit någon större vinst. Vilket gjort att motståndet mot att ta en vinst och sen betala skatt på den inte har funnits. Min belåning ligger i en aktiedepå där jag har ett gäng gamla innehav med höga vinster. För att inte skatta bort dem i onödan började jag med belåning för att på så sätt frigöra mer kapital till ytterliggare investeringar. Depå startades innan ISK och KF fanns tillgängligt.

Misslyckad multitasking – köpte dubbel dos SEB A

Igår började jag köpa tillbaka mina SEB A som jag sålde i förrgår. Tänkte ta det lite lugnt och sprida inköpen på något fler tillfällen. Många bollar i luften skall man ha. Modern och stresstålig ska man också vara.

Sittandes på kontoret köpte jag först en post SEB för att sen göra något annat. När jag kom tillbaka till skärmen så tänkte jag som så, att jag har nog inte köpt några SEB så jag la in en ny order. Blev lite snopen när jag såg att det redan fanns en order som gått till avslut.

Så kan det gå med det. Ibland är det bättre att bara göra en sak men göra det bra. Aktierna skulle ju köpas men det blev lite tidigare än planerat.

Sålt SEB A och Xvivo Perfusion

I min största depå sålde jag hela innehavet i SEB A och Xvivo Perfusion för 82.6 respektive 171 kr. Anledningen till detta är att kvitta förlusten i SEB mot vinsten i Xvivo. Xvivo har varit en mycket bra affär. Köpte in på ca 40 kr så det har varit en kanon bra resa. Framöver kommer jag fokusera än mer på utdelningsaktier och just nu hatar marknaden bank. Det kommer nog bli en extra skatteinbetalning i år då vinsten överstiger förlusten.

Tror och hoppas att bank kan tugga på utdelningar i stadig takt under ett antal år framöver. Kommer köpa tillbaka delar av SEB innehavet och Xvivo pengarna kommer flyttas över till min kapitalförsäkring där jag kommer öka upp i Nordea.

Inköp Sagax B till tjänstepensionsdepå

Förra veckan köpt jag in några Sagax B till min tjänstepensions depå som finns på Nordnet. Varje månad kommer det in en liten slant från arbetsgivaren. Tycker det är en kul grej att köpa lite aktier i stort sett varje månad.

Frågan är om och i så fall hur mycket man får ut från en tjänstepensionsdepå är ju högst osäkert. Själva värdet beror på hur mycket pengar som betalas in och hur placeringarna utvecklas. Det är liksom ”självklart”. Sen är den stora frågan när man kommer kunna ta ut pengarna. Politikerna med Fredrik Reinfeldts utredning i ryggen vill ju tinga folk att arbeta till minst 75 års ålder. Staten kommer nalla på kapitalet via skatter och avgifter. Förvarings instituten kommer i sin tur att ta sin lilla del.

Sammanlagt så får man se det som en kul ”grej”. I denna depå kommer jag främst ha kvalitets tillväxtbolag.

Köpt Sagax B till IPS depå

Till min IPS pensionsdepå köpte jag i förra veckan en liten post i fastighetsbolaget Sagax. Äger sedan tidigare motsvarande mini post i tjänstepensionsdepån hos Nordnet.

Sagax är ett fastighetsbolag som främst investerar i fastigheter för lager och lätt industri. Bolaget leds av David Mindus och har haft en riktigt bra utveckling under lång tid. Det låga ränteläget har iför sig hjälpt till. Två andra tungvikare inom fastighets Sverige, Rutger Arnhult och Erik Selin äger stora poster i bolaget.

Att köpa små poster någorlunda regelbundet i kvalitetsbolag brukar va en bra strategi på lite längre sikt.

Hur stort buffert sparande behöver man?

När man söker på nätet efter ”hur stor buffert skall man ha” får man olika svar. Det ”beror på” som det heter. På något sätt utgår artiklarna sedan från två ytterligheter.

Den första är en ung man och bor hemma hos mamma i källaren. Den unga mannen behöver inte så stor budget. Kniper det kan han alltid låna av mamma.

Det andra exemplet är en familj på två vuxna och minst tre barn. Familjen har ett stort hus och en sommarstuga samt två bilar.

Ibland nämns målsparande som semester ihop med buffertsparande vilket jag kan tycka är fel. En semester inte en oplanerad plötslig utgift. Gräver man lite till så brukar det landa i 2-3 nettomånadslöner för de som bor i hyresrätt och upp till 4-5 nettomånadslöner för de som bor i villa och har andra åtaganden.

Fördelen med ett buffertsparande är ganska uppenbar, trygghet inför oväntade händelser som kan uppkomma. Vad är då nackdelen? Är bufferten ”onödigt” stor binder det kapital som ofta ger ingen ränta att tala om. Där vill banker, sparekonomer och andra tala i egen sak och föreslår då ofta att man skall spara det i någon fond. Gärna en fond som följer index men kostar som en synnerligt aktivt förvaltad special fond.

Hur har då denna skribent det? Vanligtvis 2-3 månadslöner i buffert men har ibland också någon aktiefond eller preferensaktie att sälja om större summor behövs. Vilket dock är ganska sällan. Vanligtvis är det sällan något oväntat inträffar som kostar mer än 15 000 kr.

Förhandla boränta och sänka amortering på bostadslån

Bor i villa södra Sverige med ett lån på under 800K och en belåningsgrad på lite mindre än 60%. Av ren slentrian har man haft lånet hos Swedbank till deras listränta minus en liten rabatt. Nu är det dax att ta tag i ”förhandlingen” alternativt byta bank för bolånet. Tidigare låg lånet i en lokal sparbank som sedan köptes upp av Swedbank. Det finns alltså ingen speciell koppling till banken. Bara en viss/stor tröghet att byta.

När man räknar på det hela kan det sparas en hel del pengar. Pengar som kan gå till annat t.ex köpa mer aktier. Till detta skall läggas att det har amorterats flitigt. Med en belåningsgrad på under 60 % känns det som man kan ta det lugnare med amorteringen framöver. Det skapar också ett förbättrat kassaflöde.

Landshypotek

Lånar endast ut till villor. Minst 200K och max 75% av husets värde. Aktuell ränta: 1,19% vid mindre än 60 % belåningsgrad.

Avanza / Stabelo

Max 60 % belåningsgrad och 1,29 % ränta.

SBAB

3 mån till 1,46 %.

Skandia

I deras bolånekalkylator får man ut 1.71 %. För de som har lägre än 50% belåning, över en miljon i sparande och tjänstepension hos Skandia kryper räntan ned till 1.09 %.