Utdelningssänkningens anatomi

En del av mig är en så kallad utdelningsinvesterare. Jag köper aktier som ger utdelning. Ger aktien en hög utdelning behöver den bara följa inflation eller knappt ens det. Vid lägre utdelning behöver man en utdelningstillväxt för att på sikt komma upp i vettiga nivåer eller bibehålla för att kompensera för inflation.

Som investerare gör jag många misstag. De görs med egna pengar och lärdommarna är mina egna. För att underhålla publiken och för att persistera mina tankegångar finns denna blogg.

Genom åren har man då och då köpt in sig i bolag som ofta inte hållt måttet och gått dåligt och sänkt sin utdelning. Vad har de gemensamt och kan man undvika dem när man arbetar högt upp i utdelningsatmosfären?

Det mest naturliga är att inte köpa ”högutdelare”, men det är liksom lättare att föreställa sig att man kan livnära sig i en avlägsen framtid på en portfölj som genererar 6 % direktavkastning än en som ger 1 %.

Utdelningssänkningens anatomi är något jag har kommit på under dessa år jag varit verksam inom ”high yield” från år 2009. Anatomin består i grova drag av tre steg:

  1. Rykten om en sänkning.
  2. Själva sänkningen
  3. Aftermath / Epilogen.

Rykten om en sänkning!

Rykten sprids lätt i aktievärlden. Finns många som kan tänkas tjänas pengar på om en aktie går upp eller ner. De som blankar en aktie(lånar, säljer och köper tillbaka billigare) har allt att vinna när de ger sig på utdelningsaktier som inte presterar. Går verksamheten svagt och utdelningsandelen närmar sig ohållbara nivåer är det en varningsflagga. Bolag som är tillsynes är stabila med en hög fast uthållig utdelningsandel där verksamheten går ”OK” kan ändå tvingas sänka sin utdelning. Det är i de fall verksamheten är högt belånad. Sänkning av kreditbetyg kan trigga en lavin av händelser som resulterar i högre räntor och snabbare amortering. För att klara detta kapas eller avskaffas utdelningen. Får marknaden nys om detta går aktien sakta men säkert ner. Det är här ”smart money” har sålt eller blankat.

Utdelningen sänks!

I denna fas berättar bolaget att verksamheten inte går så bra som förväntat. Kan beror på att något stort förvärv gjorts eller att bankerna vill ha högre räntor, säkerhet och snabbare amortering. För att rädda bolaget sänks utdelningen eller t.o.m slopas helt. Denna fas är att förvänta om man följt med den föregående fasen där rykten om en sänkning florerade. För många kommer det dock som en blixt från klar himmel! Många aktieägare sitter inte dagarna i ända och läser nyheter eller följer mer eller mindre lustiga Twitter personligheter. De som är snabbast säljer alla utdelningssänkare på ren reflex. Bort med ”skräpet” heter det. Dagen före var det ett ”fint” bolag. Kursen tar ofta en omedelbar smäll. Tvåsiffrig nedgång är inte ovanlig. Om bolagets enda ”värde” är vad de kan dela ut i framtiden så är det högst förståeligt att marknanden sänker värdet.

Aftermath!

Epilogen på äventyret om den sänkta utdelingen är att ”svansen” av aktieägare sakta men säkert inser att flödet av kontanter har börjat sina. Vad skall man göra då? En del ger upp och säljer, andra köper mer och hoppas bolaget repar sig. Av vad jag har observerat(helt ovetenskapligt gjort) trendar aktiekursen ner ett bra tag efter ”händelsen”

Nedan följer några exempel på utdelningssänkningens anatomi.

Altagas

Altagas är ett kanadensiskt bolag som sysslade med vattenkraft, pipelines och behandling samt lagring av gas. Bolaget hade under en lång tid en stadig verksamhet med sakta stigande utdelningar av ”high yield” karaktär som delades ut per månad. Ett riktigt fint bolag. Tyvärr fick de storhetsvansinne och köpte Washington Gas med lånade pengar. Bankerna blev inte glada så de fick rea ut tillgångar och sänka sin utdelning.

Altagas har inte gjort någon glad sedan 2014. Källa: Avanza

Kinder Morgan

Kinder Morgan är en amerikansk olje och gas pipeline gigant som under långtid belånade sig och köpte mer och mer pipelines och andra relaterade verksamheter. Sista bolaget som köptes var någon promille av tidigare tillgångar men det var tuvan som stjälpte lasset. Kinder Morgan fick sänka utdelningen med 3/4!. Blev några besvikna aktieägare…

Flat beat i Kinder Morgan sedan utdelningssänkningen. Källa: Avanza

SIR

SIR är ett bolag som tar in royalties på olika restauranger och skickar dem vidare till nästan 100 %. Gick en längre tid rykten och pålästa kunde se att det gick sämre. Utdelningen sänktes.

Rykte och sänkning av utdelning i SIR. Graf tagen från Avanza.

Skanska

Det svenska byggbolaget Skanska hade några dåliga affärer. Skulle de sänka utdelningen? Många trodde inte det. Bolaget valde att sänka. Besvikelse uppstod och kursen dök. Tittar man tillbaka i backspegeln har kursen sedan bottennoteringen efter sänkningen gått riktigt bra. Kanske kan det beror på att Skanska är ett bolag i Lundbergsfären och Fredrik Lundberg slösar inte med utdelning i onödan.

Säljer Bilia och köper mer Resurs Bank

Sålde ett väldigt litet innehav i Bilia som köpts in under hösten av utdelningar som trillande in under sommaren. Bilia gjorde ett bra kvartal Q3 2019 och är ett välskött bolag. Såg framför mig en chans att öka på och håva in en hög utdelning på runt 6 %.

Tyvärr stack aktien iväg från under 80 till nästan 100 kr. Bara att tacka för mig och ta pengarna och gå vidare till nya möjligheter. Resurs bank gjorde ett bra Q3 men marknaden har inte ”tackat” bolaget för det. Kursen står och stampar på 55-58 kr. Passar på att köpa lite till. Med 2,6 % av portföljen och 4,7% av utdelningen i Resurs Bank är jag en smula överviktad i bolaget.

Inköp Pembina Pipeline Corp

Kvällens höjdpunkt var att logga in på depåmäklaren och köpa in en post i Pembina Pipeline Corp(TSX:PPL). Pembina är ett bolag i Kanada som verkar inom det segment som kallas för midstream inom olje och gas industrin.

Verksamheten består i att köpa, bygga och driva pipelines för olja, gas och fossilgas vätskor. Tillgångarna finns främst i västra Kanada i provinserna British Columbia och Alberta. Bolaget äger även anläggningar som används för behandling av gas. En stor investering håller på att färdigställas för att framställa Propylen. När den är färdig kommer Pembina att ha en fot i petrokemi branchen.

Pembina Pipelines Corp

Har ägt Pembina sedan tidigt 2010 tal. Sålde dem i år för att köpa bolag med högre utdelning. Har gjort vettiga framsteg inom utdelningsområdet så nu finns det en fin möjlighet att öka upp igen i detta fina bolag. Utdelningen är sakta stigande och ger idag ca 5,1 % i direktavkastning. En extra bonus är att bolaget delar ut varje månad. Ett jämt och fint kassaflöde med andra ord till oss aktieägare.

I skrivande stund uppgår innehavet i Pembina till ca 0,9 % av portföljen. Om det finns läge så är ambitionen att öka framöver. Kanske skrivs det en mer utförlig analys av bolaget på bloggen om det finns intresse.

Minskar i Saltängen och ökar i Halmslätten

I veckan blev det ändringar i Byggkassan, ISK portföljen för renoveringar och underhåll. Minskade i enfastighetsbolaget Saltängen och ökade i ett för portföljen nytt enfastighetsbolag vid namn Halmslätten.

Halmslätten äger två logistikfastigheter som är ythyrda på långa kontrakt till Martin & Servera. Halmslätten ger utdelning 4 gånger per år och i skrivande stund ligger direktavkastningen på ca 6,6 %.

Skälet till att minska i Saltängen är två. Första skälet är att aktien har gått upp en bit från runt 115 – 125 som är på de nivåerna aktierna köpts in. Det andra är riskspridning. Saltängen är hög risk och kan man köpa något annat med lägre till något lägre direktavkastning är mycket vunnet.

Vad är Byggkassan?

Då och då nämns ordet Byggkassan på bloggen. Vad är det? Man kan tro att det är någon form av strejkassa för något LO förbund? Så roligt är det inte. Byggkassan är en ISK portfölj som skapades för att investar sparade medel i väntan på att de behövs för renovering och större underhåll av den personliga bostaden.

Byggkassan. Det klingar fint när utdelningar trillar in.

Varje månad budgeteras det ett visst belopp för renovering, underhåll och lite annat. Det som inte går åt läggs in på ett konto(utan ränta). Då och då blir det mer på kontot än vad som är målsättningen, det ger en möjlighet att spara ”överskottet” på en ISK depå. Den som har arbetsnamnet ”Byggkassan”.

Portföljen innehåller idag bara fastighetsbolag, främst enfastighetsbolag. En målsättning är att ha en ”medveten” risk genom att köpa flera olika bolag. Att dessa bolag delar ut mycket pengar är klart trevligt. En dröm är att man skulle kunna täcka renoveringar och underhålla av bostaden med utdelningar. Till dags datum är det inte så…

Bostaden är byggd på 60 talet och ligger i södra Sverige. Det mesta är av äldre standard. Detta är en medveten strategi. Ju mindre man behöver renovera och underhålla desto mer kan stanna kvar och generera avkastning.

Viktar ned i Nordea, ökar i Sampo

Sålde av ca 1/3 av aktierna i Nordea och köpte motsvarande och lite till i Sampo. Varför kan man undra? Försöker bygga upp en utdelningsportfölj med ett antal olika bolag som ger hög och förhoppningsvis stadig utdelning. För att minska risken skall bolagen helst vara ungefärligt viktade i förhållande till netto utdelning i kronor.

Nordea har svajat i och med nedskrivningarna och utdelningssäkningen. Just nu får man ca 6% vilket är bra och nya VD’n kommer kanske få lite mer ordning på banken. Christer Gardell kommer väl jaga honom med en blåslampa om han inte sätter fart. Aktuell viktning i Nordea är nu ca 2 %.

Tredje försäljningen i Nordea på kort tid.

Sampo har nästan lika hög utdelning som Nordea samt har lite andra tillgångar. Med affären behåller portföljen exponering mot Nordea men sänker risken till nästan oförändrad utdelning. Viktning mot Sampo är nu ca 1,5 %.

Dyster Q3 i Ocean Yield.

Det norska fartygsuthyrnings företaget Ocean Yield(OCY) har lämnat sin Q3 rapport i dagarna. Rapporten i sin helhet kan läsas här och presentationen här. Tidigare analys som bloggen gjort av Ocean Yield kan läsas här.

Ocean Yield säker utdelningen inför år 2020
  • Utdelningen sänks från $0,195 till $0,15 per kvartal från och med Q1 2020. I skrivande stund efter rapporten är direktavkastning ca 10,1 %.
  • Investeringar i tre nya bulkfartyg och ett gasfartyg som fraktar ethylen.
  • Outnyttjad kapacitet i flottan kostade ca $11,5 MUSD i drift och underhåll. Det är ett kabelläggningsfartyg, två fartyg som är ”inlåsta” i ett konkursförfarande och den stora FPSO:n.
  • EBITDA uppgår till $57,2 MUSD jämfört med $56,8 MUSD för Q2.
  • Extra avskrivning på FPSO:n på $68,4 MUSD, valuta vinster på 17,8 och valuta swappar på 23,1.
  • Nettokassaflödet från rörelsen uppgick till $29,9 och för Q2 till $21,8 MUSD. Det täcker knappt utdelningen som är på ca $31 MUSD. Även för de avverkade kvartalen 2019 går det nästan jämt upp.

Mina tankar:

Det var en ganska dyster rapport med sänkt utdelning och nedskrivning av den stor FPSO:n. Det kommer dröja till andra halvåret 2020 innan något avtal tidigast kan presenteras om uthyrning. Gissningsvis kommer det gå en bit in i 2021 innan det kan börja trilla in lite hyrespengar. Nappar någon kund kommer det troligtvis att krävas ombyggnad av fartyget. Ledtiden från att man hittar ett fält tills det går i skarp produktion och man behöver en FPSO kan ta upp till tio år. Långa och stora projekt. Olje och gaspriserna svänger kraftigt och de geopolitiska riskerna skall man inte underskatta. Blir det svåra tider kan ett nästan ”säkrat” kontrakt lätt gå upp i rök.

Nedskrivningar påverkar resultatet men inte kassaflödet som är avgörande för utdelningen. Under Q3 har fler fartyg lagts till flottan så problemen med FPSO:n späds ut. Det bör stärka möjligheten att hålla kvar vid utdelningen på den nya nivån och samtidigt ta sats att återta forna nivåer eller innebära fler förvärv.

Allt ser inte mörkt ut. Får de ut FPSO:n under 2021 och köper in fler fartyg som kommer ut på långa kontrakt kan det bli bra utdelningar från Ocean Yield framöver, dock från lägre nivå. Sticker räntorna uppåt ser det inte lika kul ut.

Ökar upp i STG – Scandinavian Tobacco Group

I går ökade jag upp i STG – Scandinavian Tobacco Group. När jag började skriva gårdagens inlägg, det inlägg som skulle bli detta inlägg började jag beskriva bolaget. Efter ett tag blev det en analys som tog hela kvällen att färdigställa. Kom i säng runt midnatt. Trött men nöjd. Undrar hur långt tid det tar för någon som jobbar med analyser ”på riktigt” att skriva om ett bolag? Jag gör analyserna för mig själv. Tror jag på caset åker det in riktiga egna pengar. Tror jag inte på caset så får jag motivera varför. Framför allt om det sen visar sig att man har fel(vilket man har i mer än hälften av fallen).

Dagens inlägg blir lite mindre till omfånget. Huvudinnehållet är att innehavet i STG har utökats med ca 2/3 och totalt utgör STG nu ca 1,6 % av portföljen. För stunden är jag rätt nöjd med den viktningen. Huvudskälet till innehavet är den goda utdelningen. Min prognos för utdelning under 2020 är oförändrad utdelning alternativt en sänkning ned till 5,75 Dkr per aktie. Sänkningen kan kanske inträffa p.g.a att det gjorts ett större förvärv och att en fabrik i Usa skall stängas.

Analys STG – Scandinavian Tobacco Group

Verksamheten:

STG(Scandinavian Tobacco Group) är ett danskt företag som tidigare var en del av det svenska Swedish Match men noterades år 2016. Bolaget är inriktat på cigarrer som står för över 75 % av omsättningen. Hand och maskinrullade cigarrer står för ca 35 % vardera av omsättningen. Piptobak står för 7 % och finskuren tobak står för 9 %. Resten av omstättningen är diverse tillbehör som t.ex tändare, tändstickor och pipor.

Scandinavian Tobacco Group – ett danskt tobaksbolag på börsen.

Liksom de flersta bolag som sysslar med tobak är det ingen tillväxtraket. Omsättningen minskar svagt nästan varje år men det kompenseras för genon förvärv och rationaliseringar. Verksamheten är höglönsam med bruttomarginal på jämna 47- 48 % de senaste åren. Kassaflödet är väldigt bra och de pengar(capital expenditures – Cap Ex) som behövs för att köpa nya maskiner och andra investeringar för att hålla fabrikerna snurrande utgör 1,6 till 3,5 % av omsättningen. Bolaget är hyggligt förvärvsdrivet samt betalar ut en hög utdelning. Detta gör att det inte samlas pengar ”på hög”. Effektivt utnyttjande av pengarna som rör sig genom bolaget är hemligheten till framgång i denna typ av bolag och för de aktieägare som väljer denna typ av investering.

Nyckeltal:

Har skapat en tabell med de nyckeltal som jag tycker är intressanta när detta investeringscase skall analyseras. Om du vill göra din egen analys finns årsredovisningen för bolaget här.

STG i siffror(DKK):2018201720162015
Net sales:6 7186 4646 7466 732
EBITDA margin:16,2 %19,1 %19,0 %18,5 %
EBITDA:1 0891 2321 2791 247
Net profit:666712681668
Cap Ex:125109235236
Cash flow op act:7841 0491 3581 285
Soliditet: 65,8 %65,0 %65,0 %61,9 %

Nyckeltal relaterade till aktien:

STG aktien (Dkr)20182017201620152014
Börskurs:78,45120118,9
EPS:6,77,16,86,76,4
P /E:11,716,917,5
P / JEK:0,891,421,28
P / S:1,171,861,76
Utdelning / aktie:69,35,5144,3
Direktavkastning:7,6 %7,75 %4,6 %
Utdelningsandel: 90 %131 %81 %

Under hela tiden bolaget varit noterat har det funnits 100 miljoner aktier i bolaget. Tacksamt att snabbt räkna i huvudet. Man kan snabbt t.ex räkna ut att försäljningen per aktie är 67,18 danska kronor för år 2018.

Ägarbilden:

Bolagets huvudägare är Chr. Augustinus Fabrikker Aktieselskab som äger drygt 25%. C.W.Obel A/S ligger på runt 10%. Tre fonder FMR LLC, Franklin Templeton Institutional, LLC och FIL Limited har vardera runt 5 %. Ägarlistorna i danska bolag är inte lika transparenta som de svenska. Ägare som ligger under 5 % ”syns” inte.

Fördelar:

  • Stabil verksamhet som är lätt att förstå och analysera.
  • Svag konkurrens. Finns ingen Elon Musk som disruptar industrin.
  • Hyggligt prisokänsliga produkter.
  • Oetisk investering(låg efterfrågan ger fler aktier för pengarna).
  • Cigarrer är sällanköps varor för ”entusiaster”.

Nackdelar:

  • Minskad försäljning(dåligt för aktien, bra för folkhälsan).
  • Politiks risk. Smaksatta cigarrer!?.
  • Oetisk investering(låg efterfrågan gör att aktien nog inte blir ”poppis”).

Sammanfattning:

STG är en go dansk cigarr som manglar utdelingar till sina aktieägare. Förvärv och rationaliseringar väger upp den vikande efterfrågan. Svagt stigande utdelning från en riktigt hög nivå gör att utdelningen mer eller mindre är hela caset med detta bolag förutom att det är ganska konjunkturokänsligt. Politisk risk finns alltid i tobakssektorn. I det långa lopper kommer fler och fler sluta röka men cigarrer är för en del ett slags hobby. Ungefär som att samla och lära sig mer om dyr whiskey. Det är olika klientel som köper en ciggar för över 500 kr och de som köper smuggel ciggaretter från den lokala ”diverse” butiken.

I skrivande stund är direktavkastningen 7,8 % och den känns hyggligt säker. Det lockar, men någon värdestegring lär man nog få vänta länge på om den ens kommer. Kort och gott så är STG en slags obligation med en sällanköpsverksamhet inom tobak som bas för kupongen. Politisk oro och minskad efterfrågan för ”oetiska” investeringar kan ge aktien någon extra smäll. STG har sina risker och möjligheter.

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Fyra banker kämpar på Q3 2019

I veckan kom rapporterna för bankernas Q3 för år 2019. Intressant då det ger vägledning om utdelningen för 2019 som delas ut på våren 2020. I ett fall var banken Nordea väldigt tydlig.

SEB

SEB är överlag den bank som presterade bäst under Q3 2019. Ett kvartal gör inget år men är en bra indikation på vilken kvalitet ett bolag har. Rörelseresultatet uppgick till 11 942 Mkr, en uppgång med 4 % och 6 % på 9 månaders. Rörelsekostnaden gick upp 3 % både på kvartalet och på 9 månaders. Nettoresultatet uppgick till 4 772 Mkr på en uppgång med 5 % för kvartalet. För 9 månader gick nettoresultatet ned 23 % på grund av att SEB Pension i Danmark och en andel i UC såldes 2018 och inbringade 4506 Mkr. Räntabiliteten var goda 13,2 % och kreditförlusterna uppgick till goda 0,08 %. Länk till rapporten här som är på gedigna 45 sidor.

Swedbank

Jämförelserna här är mellan Q2 och Q3 för år 2019. Totala intäkter gick ner 2 % i kvartalet. Kostnaderna steg 9 %. Periodens resultat gick ner 13 %. Räntabilitet på eget kapital gick ner från 16,6 till 14,1 % vilket trots allt är en ganska bra nivå. Swedbank har högre kostnader för olika utredning och aktiviteter mot penningtvätt och kriminalitet. Elefanten är hur mycket banken får böta till USA för att under åratal ha tvättat pengar åt ryska gangsters ihop med Danske bank. Från banken har det mer eller mindre varit locket på så spekulationerna är fria. Firma Jens & Göran ska visst reda ut det hela och ”rädda banken”. Oddsen är bättre än för föregående regim. Swedbank är den mest intressanta banken att följa just nu.

Nordea

Rapporten från Nordea var inte bra. Verksamheten står och stampar vilket var väntat. Kostnaderna skenar. Framför allt för IT verksamheten där de skriver av runt 735 mn euro. Det är ca sju och en halv miljard kronor som gick ner i soptunnan!

Ett viktigt klargörande är att de siktar på 0,4 euro i utdelning, en sänkning från 0,69 euro. Ränteintäktern gick upp 1 % och totala intäkter gick ner 3 %. Kostnaderna exkl. de stora nedskrivningarna gick ned 2 % och vinsten gick ner 2%. Man kan väl säga att banken sakta minskar i storlek men kvartalet blev lite udda tack vara stora nedskrivningar bla för misslyckade IT projekt. Ny finansiella mål och tydlighet kring utdelningen var ”höjdpunkten”. En hårdkokt dansk VD har tagit över. Gissar att många inom banken kommer få sparken. För de som själva vill borra sig ned i siffrorna finns de här:

En bank som inte har koll på sin IT verksamhet.

SHB

För Q3 2019 var det ett blandat kvartal för Handelsbanken. Rörelseresultatet sjönk 13 % men det underliggande resultatet steg 5 %. Resultat efter skatt minskade 15 %. Oförändrat räntenetto med kreditförluster på 0.03 %. Läser man igenom rapporten får man känsla av att rörelsen står och stampar. UK och Nederländerna har bra ökning men i Sverige som är stora biten av bolaget kommer det att stängas kontor, kickas folk och sparas in. Verksamheten i Asien och Tyskland skall avvecklas. Utvecklingskostnaderna för IT system och förebyggande av kriminalitet(kriminella bankirer?) kommer att på helårsbasis upgå till 3,3 miljarder kr.

Handelsbanken står sig men är inte längre någon klart lysande stjärna.

Sammanfattning:

Nordeas klargörande var klart mest intressant. Inget nytt om penningtvätt i Swedbank. SEB överraskade uppåt. De har inte så mycket bolån och privat som övriga banker utan är tunga inom företag. När konjunkturen är i botten skall det bli intressant om det är en fördel eller inte? Handelsbanken står och stampar. Får känslan av att de inte heller har grepp om sin IT men långt i från så dåligt som Nordea. UK och Nederländerna växer på bra(kanske lite för bra?) men de kommer spara sig i form. Intressant med knegarn på Handelsbanken som jobbat med lite lägre lön för att få avsättning till stiftelsen Oktogonen. Är det ett förlegat koncept framöver när det behövs mindre och mindre folk på bank?

Just nu är det stillastående eller sjunkande utdelningar man kan förvänta sig. Banker är lågtvärderade med hög direktavkastning. Frågan är när det bottnar ur? Är botten nära eller kommer det sjunka mycket till. Då är det inte något fynd i banksektorn. Osäkerhet följer…

Bloggen gjorde en utdelningsprognos för bankerna som går att läsa här. Redan nu ligger den för högt i Nordea och viktningen i Nordea har skalats ner med 2/3.

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.