Tankar kring Byggkassan

I detta inlägg kommer jag gå igenom tanken bakom den ISK portfölj som har arbetsnamnet ”Byggkassan”. Har tidigare skrivit ett inlägg, så för den läsare som följt med ett tag kan det bli en upprepning.

Själva tanken bakom den är ganska enkel. Alla fasta och förutsägbara rörliga kostnader för min del av hushållets bil och huskostnader har jag slagit ut per månad. Till det har jag lagt på en summa för renovering och återanskaffning av fordon. Det som blir över av denna summa läggs in på ett vanligt bankkonto.

På sommaren är det billigare att äga hus än på vintern då elräkningen är betydligt högre. Först och främst är det en ”periodiserings fond”. När bankkontot blir ”fullt” fylls ISK depån på. Bor i ett äldre hus från 50-60 talet på landet. Här ute är renoveringsiver lägre än i storstaden. Det mesta i huset är äldre standard och slitet. Renoveringspotten utnyttjas i så liten utsträckning som möjligt.

Genom åren har ISK depån fyllts på med nya pengar som främst investerats i enfastighetsbolag och andra fastighetsbolag med högutdelning. Har i förbifarten haft tanken att pengar som skall användas för renovering investeras i fastighetsaktier.

Än så länge har strategin med att investera i enfastighetsbolag gått bra. Utdelningarna trillar in och innehaven har stigit. Allt bra med andra ord. Är man lagd åt det lite skeptiska hållet kan man tro att det är lugnet före stormen? Vi får se. Viktigast är att utdelningarna trillar in och att kapitalet över tiden står sig. Förr eller senare behövs pengarna till nödvändiga renoveringar. Listan kan göras lång.

Detta år gick en stor klumpsumma till att köpa in en luftvattenvärmepump.

E-on sänker elnätsavgiften

När man får ett brev från det tyska elbolaget E-on brukar det inte vara några muntra papper som man fiskar in från brevlådan. Elräkningen hamnar vanligtvis elektroniskt i inkorgen på storbanken där man är en motvillig kund. Så nu anade man nästan per automatik att något djävulskap var på gång.

Som tur var blev mina farhågor inte besannade. Djälvlen kom inte på besök denna gång heller, inte ens en enda E-on demon. Kanske har jag fått djävulen på näthinnan den senaste tiden. Håller nämligen på att titta igenom sässong 1-4 av Lucifer på Netflix.

Det var goda nyheter som kom från E-on. De sänker elnätsavgiften för nästkommande år 2020 i prisområde syd. Bor i en litet hus ute på landsbyggden så man har 20A säkring. Kostnaden för denna storlek går ner från 665 kr per månad till 537,5 kr och rörliga avgiften går från 69,775 öre per kwh till 65,425 öre.

By Kristoferb at English Wikipedia, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10795599

Allt annat lika bör hushållet spara in 1530 kr i de fasta avgifterna och runt 500 kr i rörliga avgifter. Så ca 2000 kr inbesparade.

Varför nu denna säkning? Det beror på att E-on inte har investerat tillräckligt i elnätet som de har åtagit sig. I och med detta var de tvungna att sänka. Min gissning är att de nu sitter och smider planer på hur de kan ta tillbaka sänkningen och lägga på en ny ökning. Som ni kanske märker tillhör jag inte E-ons supporterklubb. Jag är bara en motvillig kund.

Hur ofta ska man kolla sina aktier och utdelningar?

Den här frågan har jag sett komma och gå Twitter. Intressant fråga och det är naturligtvis upp till var och en hur man vill göra. Jag har folk i min omgivning som tittar någon gång om året. Andra jag känner kör avancerade kalkylark och uppdaterar varje dag.

Hur gör jag?

Har depåer i olika banker så någon automatisk koll får jag inte genom att bara logga in och se nettosaldot. Någon gång varje vecka loggar jag in på nätmäklaren och kollar då den största depån. Anledninge till detta är att den är belånad. Ett antal olika innhav utgör säkerhet för aktielånet, vilket förpliktigar att ha betryggande säkerheter. I och med att man är inloggad blir det att man kollar igenom de andra depåerna på denna nätmäklare och kollar händelser som t.ex utdelningar.

Ca var annan månad sammanställer jag alla innehav, kurser, aktuella utdelningar och eventuella kommunicerade höjningar/sänkningar. Det gör jag i Libre office Calc dokument. I detta dokument har jag även min ”budget”.

För de som är nyfikna på Libre office kan jag nämna att det är gratis och open source.

Löpande utgifter och inkomster i form av lön och utdelningar bokförs inte. Orkar inte ha någon koll på detaljnivå. Ca en gång om året går jag igenom kostnader för att få en grov uppfattning vad pengar spenderas på. Detta utgör även underlag till nästa års budget.

Ungefär så är min process för aktier, utdelningar och personlig budget. Hur gör ni?

Vad är Byggkassan?

Då och då nämns ordet Byggkassan på bloggen. Vad är det? Man kan tro att det är någon form av strejkassa för något LO förbund? Så roligt är det inte. Byggkassan är en ISK portfölj som skapades för att investar sparade medel i väntan på att de behövs för renovering och större underhåll av den personliga bostaden.

Byggkassan. Det klingar fint när utdelningar trillar in.

Varje månad budgeteras det ett visst belopp för renovering, underhåll och lite annat. Det som inte går åt läggs in på ett konto(utan ränta). Då och då blir det mer på kontot än vad som är målsättningen, det ger en möjlighet att spara ”överskottet” på en ISK depå. Den som har arbetsnamnet ”Byggkassan”.

Portföljen innehåller idag bara fastighetsbolag, främst enfastighetsbolag. En målsättning är att ha en ”medveten” risk genom att köpa flera olika bolag. Att dessa bolag delar ut mycket pengar är klart trevligt. En dröm är att man skulle kunna täcka renoveringar och underhålla av bostaden med utdelningar. Till dags datum är det inte så…

Bostaden är byggd på 60 talet och ligger i södra Sverige. Det mesta är av äldre standard. Detta är en medveten strategi. Ju mindre man behöver renovera och underhålla desto mer kan stanna kvar och generera avkastning.

Vad kostar det att äga en bil?

Fick frågan av en kompis IRL om vad det kostar att äga en bil. Svar på en sådan fråga ”beror på”. De olika kostnadsposterna är rätt lika för olika bilar men hur stora de är i förhållande till totalkostnaden kan ju skilja sig åt.

Nedan kommer jag ur ”minnet” lista vad jag lagt på den nuvarande bilen som jag äger. En Volvo V70 som är 12 år och rullat ca 21 000 mil. Inköpt med hjälp av ett billån.

Bränsle: 21000 mil * 0,8 liter per mil * 15 kr per mil252 000 kr
Värdeminskning(Inköp – nuvärde) 250 000 – 20000 230 000 kr
Försäkring á 4000 kr per år48 000 kr
Ränta billån ca 500 kr per månad i 6 år36 000 kr
Service: 12 *300036 000 kr
Reparationer: 13 000 + 3 * 3000 + 5000 27 000 kr
Skatt: 12 * 220026 400 kr
Tre omgångar sommardäck: 4 * 1200 * 314 000 kr
Två omgångar vinterdäck: 4 * 1500 * 212 000 kr
Tvätt och förbrukning: 12* 4 * 2009 600 kr
Summa:655 000 kr

By OSX – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45498447

Sammanfattning

En nyinköpt Volvo V70 som ägts i 12 år kostar i snitt 4600 kr per månad och 31 kr per mil.

En intressant iaktagelse är att de två största posterna bränsle och värdeminskning är ungefär lika stora och betydligt större än de nästföljande. Det man kan dra som lärdom av detta är att man skall ha en bil som är billig i inköp och drar lite bränsle per mil.

Det har varit några reparationer under åren men annars har bilen fungerat ganska bra. Så länge Volvon fortsätter fungera, kommer den stanna kvar i hushållet. Det är nu man hoppas på de ”billiga” milen.

Idag skulle jag inte köpt en ny bil. Troligtvis blir det en mindre bil, bättre begagnad som drar lite bränsle. Blir förmodligen ett billån men det kommer betalas av rätt så raskt. Det är lätt att vara efterklok. På 12 år har man troligtvis lärt sig något :-). Man kan ju bara gissa hur mycket en investering i t.ex en indexfond skulle utvecklats sig genom åren. Bor man på landet är det svårt att klara sig utan bil.

Hur stort buffert sparande behöver man?

När man söker på nätet efter ”hur stor buffert skall man ha” får man olika svar. Det ”beror på” som det heter. På något sätt utgår artiklarna sedan från två ytterligheter.

Den första är en ung man och bor hemma hos mamma i källaren. Den unga mannen behöver inte så stor budget. Kniper det kan han alltid låna av mamma.

Det andra exemplet är en familj på två vuxna och minst tre barn. Familjen har ett stort hus och en sommarstuga samt två bilar.

Ibland nämns målsparande som semester ihop med buffertsparande vilket jag kan tycka är fel. En semester inte en oplanerad plötslig utgift. Gräver man lite till så brukar det landa i 2-3 nettomånadslöner för de som bor i hyresrätt och upp till 4-5 nettomånadslöner för de som bor i villa och har andra åtaganden.

Fördelen med ett buffertsparande är ganska uppenbar, trygghet inför oväntade händelser som kan uppkomma. Vad är då nackdelen? Är bufferten ”onödigt” stor binder det kapital som ofta ger ingen ränta att tala om. Där vill banker, sparekonomer och andra tala i egen sak och föreslår då ofta att man skall spara det i någon fond. Gärna en fond som följer index men kostar som en synnerligt aktivt förvaltad special fond.

Hur har då denna skribent det? Vanligtvis 2-3 månadslöner i buffert men har ibland också någon aktiefond eller preferensaktie att sälja om större summor behövs. Vilket dock är ganska sällan. Vanligtvis är det sällan något oväntat inträffar som kostar mer än 15 000 kr.