Portfölj bokslut 2020

Några dagar in på det nya året 2021 är det läge att summera det märkliga året 2020 och blicka tillbaka.

Årets bästa

Brukar mest skriva om ekonomiska saker på denna blogg. Är i grunden en ekonomi och aktieblogg men 2020 var ett exceptionellt år. Jag och nästående samt vänner och grannar har klarat sig genom pandemin. Det är klart det bästa, långt viktigare än hur det har gått för portföljerna.

Har även haft förmånen att arbeta fulltid hela året och därmed kunna spara och fått pension insatt på depå som man kunnat leka med. Målet är framöver att trappa ner men just nu är det en avlägsen framtid.

Under året bjöds det på en del intressanta lärdomar man kan ha nytta av och kapitalisera på nästföljande år.

Årets värsta misstag

Förutom allt som pandemin drar med sig är det att man gick in i året ganska så högbelånad. Med facit i hand skulle man lätt kunna klara av det. När allt såg som värst ut visst man inte hur stor skada COVID skulle göra på världen. Historiska pandemier har som värst kapat halva till en tredjedel av befolkningen. Skulle det bli så illa? Bäst att dra ner på belåningen och sälja av en del så man inte i västa fall går i konkurs.

En lärdom av stora mått:

Inte ha för hög belåning. Sprida riskerna och investera löpande.

Dagen man kan sluta jobba i förtid kommer, bara att det dröjer lite mer än vad man tänkt från början.

Hur gick det för stora portföljen?

Portföljen gick sidledes under året. De aktier, fonder och likvida medel jag har på Avanza visar på -0,74 %. Har aktier på andra depåer i andra banker också. Allt som allt ökade de finansiella netto tillgångarna med 15 % under året.

I portföljen var det ett mycket stökigt år med extremt många transaktioner. Har sålt många hopplösa utdelningsbolag som ställde in utdelningen. Banker, REITS och restarangbolag samt vissa pipelinebolag var enorma sänken i portföljen. Upp till 80% förluster i vissa fall kan jag summera det till. Sådant svider. Ekonomiskt klara man det utan problem men ens ego får sig en knäck. Bra för karaktären att få sig några rejäla smällar.

Utveckling för depåerna i Avana. Läs mer på elefantholken.se

Köpt in en hel del tech/growth sedan början på sommaren. Vissa av dessa techbolag har gått upp extremt mycket. I vissa fall över 100 %. Det är en lång svans av bolag men många utgör runt en kvarts procent av portföljen så de gör just nu inte så stort avtryck.

Har behållt utdelningsbolag med lägre utdelningsandel och stabilare verksamhet. Över tid tror jag de balanserar tech/growth bolagen och ger någon form av löpande avkastning. På sikt bör de även sakta stiga i värde.

Tyvärr har slagsidan mot vissa innehav inte blivit bättre. Nibe utgör 18% mot drygt 10 % i utgången av 2019. Vitec med 8 % och Avansia 7 % är två andra tungviktare. Inget problem så länge bolagen går bra. Men händer något med Nibe så kommer det att bli tråkigt.

Bifogar en tabell från Avanzas portfölj rapport. Vissa innehaven har gått bra men ägts en längre tid. Avkastningen är sedan inköp. Gissar att om man dubblar värdet på innehaven genom nyinköp så halveras avkastningen i tabellen. Fanns ingen lista på sämsta innehav. Den listan är längre och intressantare. Undvika förlorare är hemligheten till bra avkastning. Under 2020 fanns det ingen brist på bolag som visade sig bli förlorare.

Portföljens innehav som gått bäst sedan inköp(visar bara innehaven på Avanza)

Mitt totala värde på finansiella tillgångar som fritt går att disopnera är upp ca 15 % sedan utgången 2019 (inkl litet nysparande). Portföljen har stått stilla i värde. Uttag för wibblekassan, måttlig uppgång i Byggkassan och lite nyspar samt dragit ner belåningen med 1/4, utgör årets ökade värde.

Direktavkastning portföljen: 1,65 % (3,77 % för 2019). Förklaringen är att en hel del bolag slopade utdelningen under 2020 samt att en del har sålts samt många tech/growth bolag inte delar ut några pengar.

Wibble-kassan

Stora ändringen är att jag etablerat en ”privat a-kassa” vid namn Wibble kassan där det nu ligger 21 Wibblelöner. Mitt under brinnande pandemi raset insåg jag att risken för att bli arbetslös var överhängande och man behöver medel vid sidan om för att klara det så man inte tvingas sälja aktier på absoluta botten. Ironiskt nog sålde jag en del aktier på botten och la över dem i Wibble-kassan och det har kostat mycket i avkastning under 2020. Konceptet med Wibble-kassan är jag helnöjd med. Just nu kan jag leva nästan två år utan att det kommer in någon slant alls.

Det är i huvudsak likvida medel som finns i Wibble-kassan men framöver kommer fördelningen viktas över till fonder. Målet är att utöka så bara en årslön ligger i cash, resten i fonder och totalt utgöra tre års Wibble lön.

Buslådan – min lilla trading verksamhet

I mitten av april sattes det in lite pengar på en ISK som skulle användas till ”trading”. Målet var att leka runt i denna ”buslåda” och låta övriga akiter får vara ifred. Det har uppfyllts ganska väl. Trading verksamheten har gått väldigt bra med tanke på att alla historiska försök att bedriva någon form av ”trading” har misslyckats. Jämfört med proffs traders så är det nog inte mycket att hänga i julgranen. Normalt består depån av 50-75 % likvida medel. Har sedan i slutet av april gjort 21%. Några bra fullträffar men mest gnetande med ”market making” och fallande knivar i portföljbolag som temporärt säckat ihop. Med ”market making” menas att jag brukar kolla var högsta och lägsta ligger senaste månaden och lägger in bud nära lägsta och sälj nära högsta. Sen får de ligga där tills man får napp. Har gått ganska bra. Men det är små summor så jag gör det bara som en kul hobby.

Byggkassan

Byggkassan är min ISK för hus och bil relaterade utgifter. Då jag lever snålt och inte renoverar något i onödan har den växt på genom åren. Byggkassan har gått från klarhet till klarhet under 2020. Levererat utdelningar enligt plan. Två innehav ställde in och ett fick lämna(Logistri). Har köpt Robur Ny teknik, Latour, Investor och Creades som balans till de tunga fastighetsinnehaven. Även här sneglar jag på mer tillväxt och mindre utdelning.

Gevalia – mindre förpackning samma pris

För ett tag sedan, kanske ett par år. Ja tiden går numera rätt fort när man börjar komma upp i åren som investerare, läste jag om den så kallade ”icke inflationen”. Något som bloggaren, författaren och försvarsexperten Cornucopia skrivit en del om.

Vad är då ”icke inflation”? Riksbanken har ett inflationsmål på två procent, vilket gör att du får två procent mindre köpkraft varje år. Politiker kan lova mer utan att det kostar något. De som är skuldsatta får sina skulder ”avskrivna” med två procent per år. Basknegare inom vård och industri får sina löner ökade med två procent per år men det ger bara lite mer skatt till det offentliga. Ungefär så kan man fortsätta att rada upp argumenten.

Riksbanken använder en formel för att räkna ut inflationen och enligt den så stiger inte priserna tillräckligt så de når upp till två procents målet. Vad de räkar på ändras ofta. De som är konspiratoriska eller bara kritiska(vilket för få är) kan säga att de tar med mer av produkter och tjänster som sjunker i pris än stiger. Datorkraft i form av vad t.ex en bärbar dator presterar, blir ju bättre och bättre för varje år. Det gör att priserna sjunker i detta delsegment. Datorkraft per krona blir lägre. Detta gäller inte Apple då deras produkter blir dyrare för varje generation.

Ett krympande Gevalia paket till ett ståndaktigt pris.

Hur berör detta Gevalia och deras kaffe kan man undra? Ett sätt att göra något dyrare förutom att sänka priset är att försämra för konsumenten. Detta har Gevalia gjort. De har i två etapper minskat sina förpackningar. Från 500 till 450 gram och nu 425 gram kaffe i ett paket. Priserna har bibehållts. Gevalia är ett exempel på icke inflation. Man tar sitt paket och lägger i korgen. Något känns konstigt men man har begränsad tid att fundera på saker men när man gått iväg några meter börjar man studera paketet. Aha, ytterliggare 25 gram har tagits bort.

Vem vet snart kostar väl en plastpåse med Gevalia logotype 35 kr och innehåller 0 gram kaffe?

Fjärde månaden med Wibblelön och lite skatteberäkning

Juni månads Wibblelön är den fjärde i raden av Wibblelöner. En Wibblelön är den månadskostnad man kan känna sig bekväm med att ha månad efter månad. En uthållig årskostnad delat på tolv månader. Min nuvarande lön är högre än månadskostnaden och överskottet investeras i aktieportföljen eller läggs på buffert depån ”Byggkassan” eller till och med läggs i likvida medel för att ha som buffert i Wibblesystemet. Ju fler Wibblemånader man har spart desto mer löskopplad blir man från arbetsmarknaden. Nu är det långt kvar till någon eventuell FIRE men i dessa osäkra tider på arbetsmarknaden känner man mindre ekonomisk stress om man vet att det kommer ta ett antal månader innan man behöver ha ny inkomst.

Skatteverket logotype
Dags för extra skatteinbetalning till Skatteverket

Är mycket nöjd med detta Wibblesystem men jag sålde när man ser i backspegeln så här i efterhand av en del aktier för att få till detta runt botten i mars. De affärerna har gjort att jag tappat avkastning i år samt att nästa års skattebörda ökat på. Helgens stora uppgift var att räkna ut hur mycket jag kommer att betala extra i skatt. Intressant nog blir det nästan en Wibblemånadslön. Kommer att betala in extra till skatteverket löpande de kommande månaderna så har man fått det överstökat.

Bygger ett Wibble system

Anne Wibble var en svensk finansminister i början av 90 talet. Ganska exakt under åren 1991 till 1994. Det var för svensk ekonomi ganska tunga år efter den så kallade ”fastighetsbubblan” och det ”glada 80 talet”. Sverige gick nästan i konkurs, det var svåra tider. Finns säkert en del lärdommar från den tiden man kan ha nytta av i dag. Kriser är aldrig lika men det finns saker som går igen.

Anne Wibble

En del saker var helt olika. Svenska statens ekonomi var då riktigt dålig med stort underskott och tunga ränteutgifter. Försvaret av svenska kronan kostade många miljarder som försvann ut i tomma luften tills räntan nådde 500 % och kronan ”släpptes fri”. Det blev ett fritt fall.

Höga räntor och hög arbetslöshet var den tidens melodi. Idag stiger arbetslösheten brant, snart över 10 %. Många fler riskerar att bli arbetslösa om inte ekonomin sätter fart igen. Det är knappast hållbart att staten och svenskt närngsliv betalar för att folk skall ha en betald extra semester. Gissningvis kommer många företag gå i konkurs och staten får ta smällen i form av utbetalning av a-kassa och kommunerna får ökade kostnader för socialbidrag. Många kommuner hade tunga utgifer på detta område innan krisen. Då var det tal om konkurshot. Hur kommer det gå nu?

Har du som läsare läst ända hit så är det bara att gratulera. Efter en månads avhållsamhet från skrivandet kan det lätt bli några extra rader på ingressen.

Varför skriver jag om Anne Wibble och krisen på början av 90 talet? Anne Wibble uttalade sig som finansminister och sa att alla svenska bör ha en årslön på banken. Det blev naturligtvis ett ramaskri. Hur ska en svensk som är ekonomiskt obildad och inte ens kan spara något av sin lön ens tänka tanken på att spara något alls. Än mindre någonsin tänka att det går att spara ihop till en årslön! Det blev inte så mycket mer med det för svenskarna.

Bloggaren har under större delen av sitt liv varit intresserad av ekonomi. Är utbildad ekonom men aldrig jobbat med det. Ekonomi och framför allt aktier har fått bli en livslång hobby. När börsen dök blev det lite svettigt med belåningen. Mentalt svettigt, men det var aldrig någon fara ekonomiskt. Kan man inte sova gott om natten ska man inte hålla på med belåning. Jag har skrivit ett antal texter där jag tycker belåning är bra och kommer fortsätta med det. Den stora lärdommen från denna pandemibörs är hur snabbt något kan falla och hur osäkert allt plötsligt blir.

Hennes & Mauritz är super säkert, de har aldrig sänkt utdelningen hette det. Idag har H&M slopat utdelningen och majoriteten av deras butiker är nedstängda. Så säkert var det med det bolaget. Listan kan göras hur lång som helst. H&M var bara ett exempel. Exxon har betalt utdelningar sedan 1800 talet. Vem vet, kanske är de i konkurs nästa år.

Sagt och gjort är två ändringar gjorda. Belåningen är till 90 % återbetald. Ett antal innehav såldes bort, tyvärr på typ lägsta kurs. Timing är inte min grej… Dessa pengar ligger på lite olika konton men totalt utgör de två års levnadsomkostnader. Själva grunden i mitt Wibble system.

Wibble systemet – kontot.

I dessa tider kan det lätt bli att man får ekonomisk stress. De flesta inklusive mig arbetar för att få en lön. Många jobb är idag osäkra och det kan bli permitteringar eller uppsägningar. Med två års omkostnader eller månadskostnaden gånger 24 i kontanter så har man en OK buffert.

Årskostnaden täcker in allt man gör av med på ett år. Bostadskostnad(inkl underhåll, räntor & amorteringar) mat, transport, prenumerationer, kläder, hyggien m.m. Det som inte ligger där är semesterresor, återanskaffning av bil, dyra renoveringar m.m. Smäller värmepumpen eller taket blåser av kan det bli svettigt! Det ligger inte i någon budget.

Det rör sig alltså inte om någon snålbudget utan det man vanligtvis gör av med. Försöker leva sparsamt men unnar mig t.ex att prenumerera på Affärsvärlden. Det är över 3K som det kostar. Det tänker jag göra även som arbetslös. Blir man av med jobbet tror jag nog man instinktivt drar ner men tanken är att leva som vanligt på normal sparsam nivå.

Wibble systemet – Flödet

När lönen kommer behåller man den delen av lönen som motsvarar månadskostnaden. Resten går till investeringar ifall det redan finns kontanter motsvarande två årskostnader. Om så inte är fallet läggs pengarna in på ”Wibble kontot”. Överskottet är fritt att investera enligt denna modell.

Varför Wibble systemet?

Tanken är att någon gång kunna leva på utdelningar enligt FIRE modellen. Pandemin kom emellan så något slut på arbetslivet är inte i sikte. Däremot vill jag ha en ”tryggad försörjning”. Med två års kostnader tryggade, i en mycket osäker tid får jag nöja mig med för stunden. Näst bästa alternativ.

Blir man arbetslös, för man över månadskostnaden från Wibble kontot till lönekontot och lever som vanligt. Förhoppningsvis trillar det in någon A-kassa men det kan man inte ta för givet. Skulle man få något från A-kassan läggs den summa in på Wibble kontot så tiden man har på sig att hitta något annat att göra utökas.

Summering

Har kört Wibble systemet i en månad så detta är ett purfärskt ”experiment”. Känner redan att jag inte har någon större ekonomisk stress. Förr om åren när arbetsgivare började mummla om neddragningar och annat så kände man en klump i magen. Nu känns det faktiskt ganska bra.

Däremot är hela corona pandemin betungande. Har man otur får släktingar och närstående ärva Wibble systemet.

Corona smittade portföljen

Det är bråda dagar. Bloggen och börsen får den lilla tid som blir över.

Bild på Corona viruset som härjar främst i Kina och Italien när detta skrivs.
Corona viruset som 3D modell. https://www.scientificanimations.com / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)

I veckan har börsen gått ner en del. Ca 10 % av portföljen är i skrivande stund på rymmen och finns inte längre i min ägo. Avser då det monetära värdet och inte antalet aktier.

I runda slängar är 40 % av portföljen säkerhet för aktielån. Kraschar börsen helt dras man ner i djupet. Man kan räkna lite hur som helst men vid en viss nivå är man konkursmässig.

Då börsen ofta går upp är belåning en vinnande strategi och jag har varit belånad sedan 90 talet. Belåning, ”time in market” samt återinvesterade utdelningar har visat sig vara en bra kombination.

Sålde förra veckan några tråkiga högutdelare och köpte småskvättar i Fear Of Missing Out bolag. Kallar dem FOMO flyers. Det visade sig mindre lyckat. Alla dessa bolag växer och jag skulle kunna ha dem rätt så länge. Kanske förevigt men just nu har tre av dem fått lämna för att sänka belåningen. Överlever jag coronan kan de få komma in i väskan igen!

Kortfattat så drar jag ner exponeringen lite men de aktier som ligger utanför behåller jag. I stort är det ”business as usual”. Det kommer droppain fina utdelningar i vår som kommer gå till att ta ner belåningen. Vissa inköp kommer också att göras. Tror att det kommer bli fyndköp längre fram i år.

Tankar kring Byggkassan

I detta inlägg kommer jag gå igenom tanken bakom den ISK portfölj som har arbetsnamnet ”Byggkassan”. Har tidigare skrivit ett inlägg, så för den läsare som följt med ett tag kan det bli en upprepning.

Själva tanken bakom den är ganska enkel. Alla fasta och förutsägbara rörliga kostnader för min del av hushållets bil och huskostnader har jag slagit ut per månad. Till det har jag lagt på en summa för renovering och återanskaffning av fordon. Det som blir över av denna summa läggs in på ett vanligt bankkonto.

På sommaren är det billigare att äga hus än på vintern då elräkningen är betydligt högre. Först och främst är det en ”periodiserings fond”. När bankkontot blir ”fullt” fylls ISK depån på. Bor i ett äldre hus från 50-60 talet på landet. Här ute är renoveringsiver lägre än i storstaden. Det mesta i huset är äldre standard och slitet. Renoveringspotten utnyttjas i så liten utsträckning som möjligt.

Genom åren har ISK depån fyllts på med nya pengar som främst investerats i enfastighetsbolag och andra fastighetsbolag med högutdelning. Har i förbifarten haft tanken att pengar som skall användas för renovering investeras i fastighetsaktier.

Än så länge har strategin med att investera i enfastighetsbolag gått bra. Utdelningarna trillar in och innehaven har stigit. Allt bra med andra ord. Är man lagd åt det lite skeptiska hållet kan man tro att det är lugnet före stormen? Vi får se. Viktigast är att utdelningarna trillar in och att kapitalet över tiden står sig. Förr eller senare behövs pengarna till nödvändiga renoveringar. Listan kan göras lång.

Detta år gick en stor klumpsumma till att köpa in en luftvattenvärmepump.

E-on sänker elnätsavgiften

När man får ett brev från det tyska elbolaget E-on brukar det inte vara några muntra papper som man fiskar in från brevlådan. Elräkningen hamnar vanligtvis elektroniskt i inkorgen på storbanken där man är en motvillig kund. Så nu anade man nästan per automatik att något djävulskap var på gång.

Som tur var blev mina farhågor inte besannade. Djälvlen kom inte på besök denna gång heller, inte ens en enda E-on demon. Kanske har jag fått djävulen på näthinnan den senaste tiden. Håller nämligen på att titta igenom sässong 1-4 av Lucifer på Netflix.

Det var goda nyheter som kom från E-on. De sänker elnätsavgiften för nästkommande år 2020 i prisområde syd. Bor i en litet hus ute på landsbyggden så man har 20A säkring. Kostnaden för denna storlek går ner från 665 kr per månad till 537,5 kr och rörliga avgiften går från 69,775 öre per kwh till 65,425 öre.

By Kristoferb at English Wikipedia, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10795599

Allt annat lika bör hushållet spara in 1530 kr i de fasta avgifterna och runt 500 kr i rörliga avgifter. Så ca 2000 kr inbesparade.

Varför nu denna säkning? Det beror på att E-on inte har investerat tillräckligt i elnätet som de har åtagit sig. I och med detta var de tvungna att sänka. Min gissning är att de nu sitter och smider planer på hur de kan ta tillbaka sänkningen och lägga på en ny ökning. Som ni kanske märker tillhör jag inte E-ons supporterklubb. Jag är bara en motvillig kund.

Hur ofta ska man kolla sina aktier och utdelningar?

Den här frågan har jag sett komma och gå Twitter. Intressant fråga och det är naturligtvis upp till var och en hur man vill göra. Jag har folk i min omgivning som tittar någon gång om året. Andra jag känner kör avancerade kalkylark och uppdaterar varje dag.

Hur gör jag?

Har depåer i olika banker så någon automatisk koll får jag inte genom att bara logga in och se nettosaldot. Någon gång varje vecka loggar jag in på nätmäklaren och kollar då den största depån. Anledninge till detta är att den är belånad. Ett antal olika innhav utgör säkerhet för aktielånet, vilket förpliktigar att ha betryggande säkerheter. I och med att man är inloggad blir det att man kollar igenom de andra depåerna på denna nätmäklare och kollar händelser som t.ex utdelningar.

Ca var annan månad sammanställer jag alla innehav, kurser, aktuella utdelningar och eventuella kommunicerade höjningar/sänkningar. Det gör jag i Libre office Calc dokument. I detta dokument har jag även min ”budget”.

För de som är nyfikna på Libre office kan jag nämna att det är gratis och open source.

Löpande utgifter och inkomster i form av lön och utdelningar bokförs inte. Orkar inte ha någon koll på detaljnivå. Ca en gång om året går jag igenom kostnader för att få en grov uppfattning vad pengar spenderas på. Detta utgör även underlag till nästa års budget.

Ungefär så är min process för aktier, utdelningar och personlig budget. Hur gör ni?

Vad är Byggkassan?

Då och då nämns ordet Byggkassan på bloggen. Vad är det? Man kan tro att det är någon form av strejkassa för något LO förbund? Så roligt är det inte. Byggkassan är en ISK portfölj som skapades för att investar sparade medel i väntan på att de behövs för renovering och större underhåll av den personliga bostaden.

Byggkassan. Det klingar fint när utdelningar trillar in.

Varje månad budgeteras det ett visst belopp för renovering, underhåll och lite annat. Det som inte går åt läggs in på ett konto(utan ränta). Då och då blir det mer på kontot än vad som är målsättningen, det ger en möjlighet att spara ”överskottet” på en ISK depå. Den som har arbetsnamnet ”Byggkassan”.

Portföljen innehåller idag bara fastighetsbolag, främst enfastighetsbolag. En målsättning är att ha en ”medveten” risk genom att köpa flera olika bolag. Att dessa bolag delar ut mycket pengar är klart trevligt. En dröm är att man skulle kunna täcka renoveringar och underhålla av bostaden med utdelningar. Till dags datum är det inte så…

Bostaden är byggd på 60 talet och ligger i södra Sverige. Det mesta är av äldre standard. Detta är en medveten strategi. Ju mindre man behöver renovera och underhålla desto mer kan stanna kvar och generera avkastning.

Vad kostar det att äga en bil?

Fick frågan av en kompis IRL om vad det kostar att äga en bil. Svar på en sådan fråga ”beror på”. De olika kostnadsposterna är rätt lika för olika bilar men hur stora de är i förhållande till totalkostnaden kan ju skilja sig åt.

Nedan kommer jag ur ”minnet” lista vad jag lagt på den nuvarande bilen som jag äger. En Volvo V70 som är 12 år och rullat ca 21 000 mil. Inköpt med hjälp av ett billån.

Bränsle: 21000 mil * 0,8 liter per mil * 15 kr per mil252 000 kr
Värdeminskning(Inköp – nuvärde) 250 000 – 20000 230 000 kr
Försäkring á 4000 kr per år48 000 kr
Ränta billån ca 500 kr per månad i 6 år36 000 kr
Service: 12 *300036 000 kr
Reparationer: 13 000 + 3 * 3000 + 5000 27 000 kr
Skatt: 12 * 220026 400 kr
Tre omgångar sommardäck: 4 * 1200 * 314 000 kr
Två omgångar vinterdäck: 4 * 1500 * 212 000 kr
Tvätt och förbrukning: 12* 4 * 2009 600 kr
Summa:655 000 kr

By OSX – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45498447

Sammanfattning

En nyinköpt Volvo V70 som ägts i 12 år kostar i snitt 4600 kr per månad och 31 kr per mil.

En intressant iaktagelse är att de två största posterna bränsle och värdeminskning är ungefär lika stora och betydligt större än de nästföljande. Det man kan dra som lärdom av detta är att man skall ha en bil som är billig i inköp och drar lite bränsle per mil.

Det har varit några reparationer under åren men annars har bilen fungerat ganska bra. Så länge Volvon fortsätter fungera, kommer den stanna kvar i hushållet. Det är nu man hoppas på de ”billiga” milen.

Idag skulle jag inte köpt en ny bil. Troligtvis blir det en mindre bil, bättre begagnad som drar lite bränsle. Blir förmodligen ett billån men det kommer betalas av rätt så raskt. Det är lätt att vara efterklok. På 12 år har man troligtvis lärt sig något :-). Man kan ju bara gissa hur mycket en investering i t.ex en indexfond skulle utvecklats sig genom åren. Bor man på landet är det svårt att klara sig utan bil.