Ökar upp i Altria, nästan en dubbling

Köpte mer Altria. Det blev nästan en dubbling. Innehavet utgör nu nästan exakt 2,0 % av aktieportföljen.

Skälet till inköpet är att Altria har gått ner rätt så mycket på senare tid. Deras innehav i e-cigg bolaget Juul har väl mer eller mindre utvecklats till en katastrof. Över 500 personer, främst ungar har insjuknat i svårartad lungåkomma. En handfull av dem har avlidit. Vad det beror på har inte framkommit. Förmodligen är det något i vätskan från e-cigg som förgiftat dem. En katastrof hur man än ser på det. Juul var nog tänkt som en option för Altria. Om e-cigg tar fart skulle de ha ett fast grepp om marknaden då den ordinarie cigarett försäljningen sedan lång tid tillbaka faller i stadig takt

Nu är frågan vad Juul har gjort, om det bara är deras vätska eller om det är så att e-cigg skall förbjudas helt? I vilket fall som så är nog Altrias $13 miljardinvestering körd. Kanske finns det något restvärde. Men det var en option. Optioner har en tendens att förfalla.

Allt är inte förlorat. Gissar att vissa av konsumenterna kommer gå tillbaka till mamma Altrias beprövade produkter.

I skrivand stund är direktavkastningen ca 8,1 %. Chansningen är att Altria rider ut stormen och fortsätter mangla ut utdelningar och köpa tillbaka aktier i snabbare takt än försäljningen sjunker.

Analys av Tanger Outlet

Bolagets mer formella namn är: Tanger Factory Outlet Centers Inc med kortkod NYSE: SKT. Företaget är en s.k REIT med huvudkontor i Greenboro i den amerikanska delstaten North Carolina. Antalet fulltidsanställda är 285 och det arbetar ca 360 på deltid. Personalkostnaden är således ingen stor kostnad.

Beskrivning av verksamheten

Bolaget är en REIT som äger 39 st stora köpcentrum nära tätbefolkade områden och turistattaktioner med ca 190 miljoner besökare per år. Köpcentrumen eller outlets som de kallar dem finns i huvudsak i östra Usa och Kanada. Bolaget grundades 1981 och blev publikt noterat 1993. Sedan sin IPO har de varje kvartal delat ut pengar. Totalt hyr de ut ca 1,3 miljoner kvadratmeter och största hyresgästen, Ascena Retail står för 6,7 % och The Gap för 6 %. Enligt egen utsago har de undvikit stora ankarmäken med stora butikytor som kan bli svåra och dyra att bygga om.

Historiskt har Tanger lyckats bra med att hantera kunder som minskat sin butiksyta eller till och med gått i konkurs. Såg en intervju i Mad Money där CEO berättade att nästan ingen av de tio i topp märkena som fanns bland kunderna för tio år sedan finns kvar idag.

Kommer outlets att finnas kvar i framtiden eller kommer de att försvinna till förmån för e-handeln? Här får var och en göra sin gissning. Tror man inte på outlets så kommer man inte att kunna tro på en framtid för Tanger.

Utdelningshistorik för Tanger Outlets (SKT) från 1993 till och med 2018.

Nyckeltal:

Direktavkastning ca 8,8 %. Bolaget delar ut $0,355 per aktie och kvartal. Senast i år höjdes utdelningen och utdelningshöjningen(CAGR) de senate fem åren har varit 10 %. Bolaget ingår i S&P High Yield Dividend Aristocrat Index. För 2018 var utdelningsandelen(FFO payout ration) 56 %. Således historiskt en säker och stabil utdelningsandel. Frågan är hur stabila intäkterna kommer att bli framöver?

Uthyrningsandeln ligger sedan 25 år tillbaka på över 95 %. Räntetäckningsgraden ligger på runt 5 ggr. Tittar man igenom balansräkningen så betalar man ca 5,4 ggr eget kapital. Frågan är vad det riktiga värdet är per aktie i form av ett substansvärde?

För:

  • Hög direktavkastning.
  • Låg utdelningsandel.
  • Lång erfarenhet av att driva outlets.
  • Erfaren CEO med stort eget ägande.
  • Troligtvis inga större nybyggnationer i närtid.
  • Ok balansräkning med långa löptider på lånen.
  • Delar av kassaflödet används till amortering och återköp av aktier.

Emot:

  • Stor osäkerhet om framtiden för outlets.
  • Kommer de kunna få in nya hyresgäster i takt med att de gamla tuppar av?
  • Kommer marknaden kräva högre räntor(premium) för att återfinansiera lånen när de löper ut?

Sammanfattning:

Historiskt har Tanger Outlet varit en bra placering. Fram tills för ett par, tre år sedan steg aktien stadigt uppåt. Mycket track vare en halvhög och stigande utdelning. I takt med att retail döden slagit till har fler och fler investerare sålt av allt som har med retail att göra. Tange Outlet har fått se sin aktie falla rejält. Frågan är om outlets kommer att finnas kvar i framtiden? Ifall det är så, kommer Tanger Outlet överleva? Ja det är den stora frågan. Min gissning är att de kommer att överleva och klara sig. Aktien känns utbombad och fallit offer för en massiv sektorrotation. Jag tror däremot inte att Tanger Outlet kommer tillbaka till sina fornstora dagar där det regelbundet bankades ut nya köpcentrum.

Gissar att eventuell expansion kommer ske väldigt försiktigt. Tror och hoppas att ledningen är försiktig, sköter sin verksamhet och bidar sin tid. Det mest ”offensiva” man kan hoppas på är avbetalning på skulder och återköp av aktier. Är de listiga så fortsätter de öka utdelningen fast väldigt sakta.

Äger inga aktier i bolaget men kan tänka mig att skaffa en position. Utdelningen är gissningsvis i närtid hyggligt säker. En utdelning på över 8% lockar. Men man har tidigare gått på rejäla minor när man är i dessa territorier. En aktie för den riskvillige utdelningsjägaren.

Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen.

Vad kostar det att äga en bil?

Fick frågan av en kompis IRL om vad det kostar att äga en bil. Svar på en sådan fråga ”beror på”. De olika kostnadsposterna är rätt lika för olika bilar men hur stora de är i förhållande till totalkostnaden kan ju skilja sig åt.

Nedan kommer jag ur ”minnet” lista vad jag lagt på den nuvarande bilen som jag äger. En Volvo V70 som är 12 år och rullat ca 21 000 mil. Inköpt med hjälp av ett billån.

Bränsle: 21000 mil * 0,8 liter per mil * 15 kr per mil252 000 kr
Värdeminskning(Inköp – nuvärde) 250 000 – 20000 230 000 kr
Försäkring á 4000 kr per år48 000 kr
Ränta billån ca 500 kr per månad i 6 år36 000 kr
Service: 12 *300036 000 kr
Reparationer: 13 000 + 3 * 3000 + 5000 27 000 kr
Skatt: 12 * 220026 400 kr
Tre omgångar sommardäck: 4 * 1200 * 314 000 kr
Två omgångar vinterdäck: 4 * 1500 * 212 000 kr
Tvätt och förbrukning: 12* 4 * 2009 600 kr
Summa:655 000 kr

By OSX – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45498447

Sammanfattning

En nyinköpt Volvo V70 som ägts i 12 år kostar i snitt 4600 kr per månad och 31 kr per mil.

En intressant iaktagelse är att de två största posterna bränsle och värdeminskning är ungefär lika stora och betydligt större än de nästföljande. Det man kan dra som lärdom av detta är att man skall ha en bil som är billig i inköp och drar lite bränsle per mil.

Det har varit några reparationer under åren men annars har bilen fungerat ganska bra. Så länge Volvon fortsätter fungera, kommer den stanna kvar i hushållet. Det är nu man hoppas på de ”billiga” milen.

Idag skulle jag inte köpt en ny bil. Troligtvis blir det en mindre bil, bättre begagnad som drar lite bränsle. Blir förmodligen ett billån men det kommer betalas av rätt så raskt. Det är lätt att vara efterklok. På 12 år har man troligtvis lärt sig något :-). Man kan ju bara gissa hur mycket en investering i t.ex en indexfond skulle utvecklats sig genom åren. Bor man på landet är det svårt att klara sig utan bil.

Sampo Group – nytt innehav hos elefantholken

Köpte idag en mindre post i Sampo Group, det finska holdingbolaget som är största ägare i Nordea, ägare till IF försäkringar och har innehav i andra försäkringsbolag och banker. Inköpet gjordes till min kapitalförsäkring.

Varför blev det en investering i Sampo? Av bland annat föjande skäl:

  • Bra historisk totalavkastning. I snitt 15 % per år sedan år 2001.
  • Hög direktavkastning i skrivande stund 7,9 %.
  • Utdelningen har stigit de senaste 10 åren.

Det finns även risker. Om det blir en ny finanskris lär Sampo ta några hårda smällar. Innehavet i Nordea är säkert på så sätt att myndigheter inte låter banken dö. Då den är ”too big to fail”.

Sammantaget Sampo som ett bra ”risk / reward” case.

Inköp Cibus

Igår köpte jag förutom mer Logistri även mer aktier i fastighetsbolaget Cibus. Temat är snarlikt det i Logistri. Hög kvartalsutdelning som är någorlunda ”säker”.

I skrivande stund är direktavkastningen ca 6,4 % och bolaget har meddelat att de har för avsikt att höja de nästföljande kvartalen. Allt annat lika bör då aktien ticka upp några kronor till. Bolaget redovisar i Euro då verksamheten är förlagd till vårt östra grannland Finnland. En hedge mot vår svaga krona kan man också se det som. Kronan går upp och ner men mest ner.

Cibus äger 130+ fastigheter som hyrs ut till dagligvaruhandeln. Största hyresgäster är Kesko, Tokmanni och S Group. Tyvärr en stor koncentration men så ser det ut i dagligvaruhandeln. I Sverige finns ICA, COOP, Willys och Lidl och någon mindre aktör. Appropå Sverige är min gissning att bolaget kommer söka sig hit framöver. I skrivande stund har e-handeln inte tagit några större andelar av folks mat och hushållshandlande. Däremot lämnas det ut en hel del paket i dessa fastigheter från e-handelsbolag. Så de är än så länge vinnare på e-handeln.

Planen är att öka upp lite mer längre fram och sen nöja sig med det och håva in utdelning. Skulle bolaget aktiekurs sticka iväg relativt sina ”peers” kommer jag skiva av eller helt gå ur.

Inköp i Logistri Fastighets AB

I dag dubblade jag mitt innehav i Logistri Fastighets AB. Varje månad sparas det pengar för framtida större utgifter av typ renoveringar och inköp av bil. När kontot är fyllt upp till en viss nivå fylls en separat ISK på med likvida medel. Arbetsnamnet är ”Byggkassan”. Där köps det in fastighetsbolag som ger hög utdelning. Började köpa så kallade ”enfastighetsbolag” men på senare tid har det tillkommit flera intressanta bolag som ger hög utdelning, delar ut flera gånger per år och inte bara äger en fastighet.

Logistri Fastighets AB

Ett av dessa bolag är Logistri Fastighets AB. För de som bara vill ha kvalitets bolag som Castellum, Sagax och Wihlborgs kan sluta läsa nu! Ni andra kan fortsätta läsa.

Logistri är som det låter ett fastighetsbolag inom lager och lätt industri. Bolaget är nytt och har ingen längre historik. Man köper liksom grisarna i säcken. Nyligen utökades beståndet med 10 fastigheter för att nu uppgå till 17 st med en yta på 170 000 kvm. Kontrakten är långa med en snitt tid på ca 10 år. Ingen hyresgäst står för mer än 12 % och fastigheterna finns i Stockholm och södra Sverige.

Det som lockade mig att köpa in mig var den höga direktavkastningen – 7.38% i skrivande stund. En helt OK risk / reward enligt mig. Köper man sen in ett tiotal bolag av denna typ får man ner risken ytterliggare.

Två tidningar med posten

Idag kom dett två tidningar med posten! En tidning från Affärsvärlden och en från Aktiespararna. Som aktieägare och allmänt överintresserad av ekonomi skadar det inte att hålla sig informerad.

Jag har läst tidningen Aktiespararna sedan mitten av 80 talet. I början blev det ”dumpster diving” och man lyckads fiska upp grannens exemplar som hade gått till pappersåtervinning. När man sen började tjäna egna pengar blev man medlem i Aktiespararn. Detta var innan UA, Unga Akteisparare kom till. På slutet av 80 talet var det poppis med aktier, kanske inte lika mycket som nu men börsen hade precis hämtat sig från kraschen 1987. På lediga stunder cyklade man ner till centralortens DDR center. Ja mitt i byn fanns det ett betongcenter som såg ut som något från DDR. Långt inne på andra våningen fanns ett bibliotek för att utbilda och förkovra ortens arbetare. Där hittade jag högar av tidningen Affärsvärlden som jag började läsa igenom. Varje vecka, förutom på sommaren kom det ut ett nytt nummer.

Aktiespararen och Affärsvärlden, ligger sida vid sida på samma köksbord.

Idag är jag medlem i Aktiespararna och utnyttjar föreningens förmån att teckna Affärsvärlden lite billigare. Ingen #sparadkrona om man köper denna tidning men den liksom tidningen Aktiespararen är fortfarande de två viktigate källorna till information.

Denna blogg ger generellt inga rekomendationer utan allt sker på eget ansvar och allt som läses här skall endast ses som underhållning. Detta inlägg är inget undantag. Var och en ansvarar för sina egna affärer. Förhoppningsvis har någon blivit road eller till och med oroad. Oro är tidens ord. Någon vill att oron skall ta över. Kom ihåg att det flesta av oss har det bästa framför oss!

Inköp Altria på $44.98

Igår, tisdagen den 27 augusti ökade jag upp med en liten post Altria. Gårdagens inlägg inspirerade i alla fall mig själv till att öka. 50 år av ständigt ökade utdelningar. I skrivande stund 7,4 % direktavkastning och ett P/E på knappt 11 lockade.

Att det blev en liten post beror på den vanliga åkomman ”brist på likvida medel”. En kronisk åkomma som tyvärr inte går att bota under överskådlig tid. Som en den maniska aktieköpare man är, blir det svårt, för att inte säga omöjligt att ligga likvid annat än mellan affärer. Så länge börsen går upp är det en vinnande strategi. Allt som utifrån ser bra ut kan man ju säga är en ”klart definierad och exekverad strategi”. När börsen går ner slår det åt andra hållet.

Vissa tröstar sig kanske med att börsen statistiskt går upp mer än den går ner.

Hur gör ni?

Altria ny utdelningskung, direktavkastning på 7,4 %

Det amerikanska tobaksbolaget höjde utdelningen den 22 augusti från 80 till 84 cent. Totalt ger det en årsutdelning på $3,36 och i skrivande stund är kursen på en Altria aktie $45.27 vilket ger en direktavkastning på ca 7,4 %. Inte illa! Tyvärr har aktien varit väldigt trött under väldigt långt tid. Ser man tillbaka i historien har aktien givit en väldigt bra avkastning i form av värdestegring och framför allt utdelningar.

Lite mer matnyttig data som man kan läsa sig till i rapporten är att P/E talet är knappt 11 och utdelningsandelen är 80 %.

Altria är enligt mitt tycke ett väldigt solit utdelningscase. Idag är det inte populärt med tobaksaktier så någon värdestegring i närtid är svår att räkna in. Med 7,4 % direktavkastning som stiger år för år så är det att luta sig tillbaka och håva in slantarna som dyker upp varje kvartal.

Äger aktier i Altria i KF och via IPS.

Är det försent att köpa aktier i Investor?

När börsen går ner några procent eller tio så talas det ofta om krasch. På finanstwitter skriks det hejvilt bland vissa grupper. Andra vädrar morgonluft och börjar trycka på köpknappen.

Bland ”vanligt folk” a.k.a 80 procentarna så märks det inte av om börsen stiger. Däremot vaknar de till liv när det skrivs något negativt. Krasch ger fler klick än uppgång.

Var och en har rätt till sin åsikt och investerar efter eget huvud. Värre är det för dem som lägger sina pengar i en fond där någon annans huvud ska sköta tänkandet.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning heter det i alla dessa disclaimers som visas. Men tittar man på ett bolag som Investor kan man nästan tro det. Bolaget har haft en jämn och stadig utveckling över ganska lång tid.

Tittar man på första diagramet kan man tro att det var kört för denna gång att gå in i aktien. Från en omräknad kurs på under 4 kr till en rask uppgång till 25 kr. Det glada 80 talet gav verkligen en uppgång.

Investor A kursutveckling 1982 till 1987.
Investor A kursutveckling 1982 till 1987.

Följande år var lite mer dystra. Sverige gick från ränte och utlånings regleringar till en betydligt friare ekonomi. Inget som är kul varar för evigt. Yuppies var kung i baren men sen kom baksmällan. Många hade visst levt över sina tillgångar. Framför allt de som låg på botten i samhället och hade det knapert. När 90 tals krisen slog till skulle de ”betala tillbaka”. Jag gick på gymnasiet och båda mina föräldrar blev arbetslösa. Vi höll på att bli utkastade på gatan. På något mirakulöst sätt lyckades mina föräldrar styra upp det hela.

Investor hade lånat en del som ”alla” gjorde på den tiden och bolagets ekonomi var svagare än på länge. När börsen går ner slår det extra hårt mot ett belånat investmentbolag. Hävstången fungerar åt båda hållen. Som tur var hade familjen Wallenberg varit med förr. De visste att när det flyter blod på gatorna kan de göra fynd. Finansmannen Sven Olof Johansson hade tidigare poserat i boxhandskar och utmanat familjen Wallenbergs makt i Saab-Scania. En tid senare var han mer eller mindre bankrutt men klarade sig utan att gå i konkurs. Bitvis tack vara att Investor köpte hans ca 20 % andel av bolaget. Sen la Investor ett bud på hela Saab-Scania och kunde på så sätt komma över kassaflödet. Astra hade under tiden börjat få rejält flyt med sin magsårsmedicin Losec. Pengarna forsade in och aktiekursen steg rejält på en i annars svag börs.

Hur gick det då med aktiekursen?

Aktiekursen i Investor 1986-1994.

Från 1986 till 1994 var det en ”bumpy ride”. Tvära kast mellan åren och 30 – 50 % uppgångar eller nedgångar ett enskilt år var inte helt ovanligt.

Men vad är då slutklämmen med detta inlägg? Kom till sak och va inte så långrandig! Ja ja… får väl lägga upp ett till diagram som täcker ett lite bredare tidsperspektiv.

Investors aktiekurs från 1979 till 2019.

Detta är ”the big picture”! Mer än 100 ggr pengarna på 40 år. Slår lätt index och sen kan man ju roa sig med att återinvestera utdelningarna i Investor så ser det ännu bättre ut. Investor var inget litet bolag 1979 utan redan då en tungviktare i näringslivet. Allt var mycket mindre då men relativt andra bolag i den tidens näringliv stod sig Investor väl.

Vad tror ni? Kommer Investor att stå sig framöver? Jag har en liten post vardera i min IPS depå och tjänstemannadepå. De får ligga kvar där.