Analys STG – Scandinavian Tobacco Group

Verksamheten:

STG(Scandinavian Tobacco Group) är ett danskt företag som tidigare var en del av det svenska Swedish Match men noterades år 2016. Bolaget är inriktat på cigarrer som står för över 75 % av omsättningen. Hand och maskinrullade cigarrer står för ca 35 % vardera av omsättningen. Piptobak står för 7 % och finskuren tobak står för 9 %. Resten av omstättningen är diverse tillbehör som t.ex tändare, tändstickor och pipor.

Scandinavian Tobacco Group – ett danskt tobaksbolag på börsen.

Liksom de flersta bolag som sysslar med tobak är det ingen tillväxtraket. Omsättningen minskar svagt nästan varje år men det kompenseras för genon förvärv och rationaliseringar. Verksamheten är höglönsam med bruttomarginal på jämna 47- 48 % de senaste åren. Kassaflödet är väldigt bra och de pengar(capital expenditures – Cap Ex) som behövs för att köpa nya maskiner och andra investeringar för att hålla fabrikerna snurrande utgör 1,6 till 3,5 % av omsättningen. Bolaget är hyggligt förvärvsdrivet samt betalar ut en hög utdelning. Detta gör att det inte samlas pengar ”på hög”. Effektivt utnyttjande av pengarna som rör sig genom bolaget är hemligheten till framgång i denna typ av bolag och för de aktieägare som väljer denna typ av investering.

Nyckeltal:

Har skapat en tabell med de nyckeltal som jag tycker är intressanta när detta investeringscase skall analyseras. Om du vill göra din egen analys finns årsredovisningen för bolaget här.

STG i siffror(DKK):2018201720162015
Net sales:6 7186 4646 7466 732
EBITDA margin:16,2 %19,1 %19,0 %18,5 %
EBITDA:1 0891 2321 2791 247
Net profit:666712681668
Cap Ex:125109235236
Cash flow op act:7841 0491 3581 285
Soliditet: 65,8 %65,0 %65,0 %61,9 %

Nyckeltal relaterade till aktien:

STG aktien (Dkr)20182017201620152014
Börskurs:78,45120118,9
EPS:6,77,16,86,76,4
P /E:11,716,917,5
P / JEK:0,891,421,28
P / S:1,171,861,76
Utdelning / aktie:69,35,5144,3
Direktavkastning:7,6 %7,75 %4,6 %
Utdelningsandel: 90 %131 %81 %

Under hela tiden bolaget varit noterat har det funnits 100 miljoner aktier i bolaget. Tacksamt att snabbt räkna i huvudet. Man kan snabbt t.ex räkna ut att försäljningen per aktie är 67,18 danska kronor för år 2018.

Ägarbilden:

Bolagets huvudägare är Chr. Augustinus Fabrikker Aktieselskab som äger drygt 25%. C.W.Obel A/S ligger på runt 10%. Tre fonder FMR LLC, Franklin Templeton Institutional, LLC och FIL Limited har vardera runt 5 %. Ägarlistorna i danska bolag är inte lika transparenta som de svenska. Ägare som ligger under 5 % ”syns” inte.

Fördelar:

  • Stabil verksamhet som är lätt att förstå och analysera.
  • Svag konkurrens. Finns ingen Elon Musk som disruptar industrin.
  • Hyggligt prisokänsliga produkter.
  • Oetisk investering(låg efterfrågan ger fler aktier för pengarna).
  • Cigarrer är sällanköps varor för ”entusiaster”.

Nackdelar:

  • Minskad försäljning(dåligt för aktien, bra för folkhälsan).
  • Politiks risk. Smaksatta cigarrer!?.
  • Oetisk investering(låg efterfrågan gör att aktien nog inte blir ”poppis”).

Sammanfattning:

STG är en go dansk cigarr som manglar utdelingar till sina aktieägare. Förvärv och rationaliseringar väger upp den vikande efterfrågan. Svagt stigande utdelning från en riktigt hög nivå gör att utdelningen mer eller mindre är hela caset med detta bolag förutom att det är ganska konjunkturokänsligt. Politisk risk finns alltid i tobakssektorn. I det långa lopper kommer fler och fler sluta röka men cigarrer är för en del ett slags hobby. Ungefär som att samla och lära sig mer om dyr whiskey. Det är olika klientel som köper en ciggar för över 500 kr och de som köper smuggel ciggaretter från den lokala ”diverse” butiken.

I skrivande stund är direktavkastningen 7,8 % och den känns hyggligt säker. Det lockar, men någon värdestegring lär man nog få vänta länge på om den ens kommer. Kort och gott så är STG en slags obligation med en sällanköpsverksamhet inom tobak som bas för kupongen. Politisk oro och minskad efterfrågan för ”oetiska” investeringar kan ge aktien någon extra smäll. STG har sina risker och möjligheter.

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Analys Saltängen Property Invest(SPIAB)

Saltängen Property Invest(SPIAB) är tillsammans med Delarka OG inom enfastighetsbolag. Bolagets VD heter Maarit Nordmark och ordförande är Mikael Igelström. Aktien noterades i januari 2015.

Bild från Saltängens hemsida.

Verksamheten:

Då Saltängen är ett enfastighetsbolag kretsar allt kring ägandet och förvaltandet av fastigheten Saltängen 1 utanför Västerås. Bolaget förvaltas av managementbolaget Hestia Fastighetsförvaltning AB. VD, finanschef och förvaltningschef kommer alla från Hestia. Fram till den 30 september 2023 är fastigheten fullt ythyrd till ICA Fastigheter Sverige AB. Efter det datumet finns det en 12 månaders uppsägningsmöjlighet. Därefter löper avtalet på i fem år till. Under 2018 renoverades och förbättrades fastigheten för 83 Mkr. Detta gjorde att en av kvartalsutdelningarna 2019 ställdes in. Ingen högre hyra kund tas ut för denna åtgärd.

Fastigheten:

Fastigheten Saltängen 1 består av ett stort markområde på 232 686 kvm. Belägen i området Hacksta knappt en halvmil utanför Västerås nära E18 är det ett bra läge för en logistikfastighet. Den uthyrningsbara ytan är 104,726 kvm varav 75 % är lager, 12 % kontor och resten kyl och fryslager. Många kvadratmeter på en fastighet så det är en stor pjäs. Byggnationerna började 1975 av ICA och har genom åren byggts på. ICA har använt lokalerna i över 40 år som en av två logistikhubbar. Med 92 lastportar och ett automatiskt höglager på över 30 meter är byggnaden central för ICA’s logistik. Att bygga nytt skulle kosta gissningsvis mer än värdet på fastigheten idag(ca 1,46 Mdr kr).

Nyckeltal:

Bolaget omsätter ca 83 MKr per år. Driftnettot ligger runt 79 Mkr och förvalningsresultatet ligger på drygt 60 Mkr. Inga kioskvältare att förvänta sig den närmsta tiden då hyreskontraktet är indexuppräknat, Belåningsgraden ligger på 44,4 % och räntetäckningsgraden ligger på 4,72 ggr och soliditeten på 45,8 %.

Bolaget har ett lån på 603 Mkr från Swedbank som förfaller under 2020. En procent av lånet amorteras av varje år. Det blir spännande att se hur en omfinansiering kommer att se ut.

Gör man en grov bruttoanalys av kassaflödet får man till att det trillar in drygt 51 Mkr i bolaget när allt är betalat. Av det används 45 Mkr till att betala utdelning till 4 600 000 aktier 4 ggr per år och 6,3 Mkr går åt till att amortera på lånet.

Ägarbilden och managementbolaget bakom:

Saltängen har ett ganska udda sätt att räkna antalet aktieägare i bolaget. De räkarna bara med ”kvalificerade aktieägare”. D.v.s de som har 500 eller fler aktier i bolaget. Om du har mindre än 500 aktier är du okvalificerad! Enligt Avanza har de i skrivande stund 4843 kunder som äger aktier i Saltängen.

Namn:Kapital %:Kommentar:
Avanza Pension10,4 % KF och pensionssparande
Artipelaginvest AB7,2 %Se nedan.
UBS Switzerland AG, NQI4,3 %
Nordnet Pensionsförsäkring AB3,3 %KF och pensionssparande
Skogskupan Aktiebolag2,7 %Malmö familj.
Swedbank Försäkring1,7 %

Bakom bolaget Artipelaginvest AB står makarna Björn och Lillemor Jakobson. Grundare till bolaget BabyBjörn. Björn Jakobson var sommarvärd i P1.

Fördelar:

  • Enkel verksamhet – hyra ut ett lager med frys + kontor.
  • Utdelning som betalas ut som regel 4 ggr per år.
  • Hög direktavkastning. (2,45*4) / 136,5 -> 7,1 % i direktavkastning.
  • Belåning ger positiv hävstång i uppåtgående marknad.

Nackdelar:

  • En STOR nackdel är att fastighetern är väldigt speciell.
  • Säger ICA upp hyresavtalet kan det bli svårt att hitta ny hyresgäst.
  • Långt indexuppräknat hyresavtal tappar mot ”marknadshyror” över tid.
  • Kan bli svårt att refinansiera bolaget i svåra tider. Risken för kreditorer kan bli hög.
  • Belåning ger negativ hävstång i nedåtgående marknad.
  • Anpassningar i framtiden kan bli dyra utan att hyran går att höjas.
  • Inställda utdelningar p.g.a anpassningar och renoveringar.
  • Mycket svagt kassaflöde.

Sammanfattning:

En investering i Saltängen är en ganska udda investering. Så länge det går bra så går det bra. Går det dåligt så kan det gå riktigt dåligt. Mer precis än så kan man inte vara. Bara stolpa upp det som kan gå dåligt. ICA säger upp avtalet, räntorna skenar och bolaget kan inte finansiera sig är tre saker man främst kan tänka sig. Å andra sidan är en aktie som betalar ut drygt 7 % per år till en känd risk ganska intressant. Var och en får avgöra om det är en lockande investering. Går det att framöver värdera upp fastigheten Saltängen 1 så ger varje 100 Mkr i ökat värde ca 21 kr per aktie. En rejäl hävstång både upp och ner. Belåning kan tyckas en aningen hög, med tanke på risken i bolaget men bättre än t.ex Delarka. Däremot är kvaliteten på Delarkas fastighet bättre. Att jämföra dessa bolag är som att jämföra äpplen, päron och appelsiner.

Det går nätt och jämt runt rent kassaflödesmässigt. Bolaget dansar på en riktigt slak lina. Stiger räntan så är de rökta på denna nivå. Då måste utdelningen kapas, rejält! Aktiekursen skulle då bli mosad. I dagarna har kursen stigit upp mot 140 kr för att innan under lång tid legat runt 115-125 kr. Kanske ”sell and go away”?

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Analys Delarka

Delarka Holding är ett av de första enfastighetsbolagen som noterades. För en genomgång av vad enfastighetsbolag är följ denna länk. Bolagets VD är Sven I Hegstad och bolaget förvaltas av Pareto Business Management AB.

Verksamheten:

Bolaget förvaltar och hyr ut fastigheten Solna Polisen 2 till Postnord på 100 %. Hyresgästen har sagt upp sitt hyresavtal som löper till 30 april 2026. Kanske kommer Postnord stanna kvar med ett mindre hyreskontrakt. Detta belyser den stora risken med enfastighetsbolag, uppsägning av hyreskontrakt. Två andra risker är finansiering och ränterisk.

Fastigheten:

Fastigheten är känd från media som Postnords huvudkontor och består till största delen av kontorslokaler(39 000 kvadratmeter) och viss del lager och parkeringsplatser(14 000 kvadratmeter / 450 platser). Bolaget uppskattar marknadsvärdet till ca 1295 Mkr vilket motsvarar ca 260 kr per aktie.

Arken. Fastigheten ägs av Delarka Holdings. Bild av Holder Ellgaard.

Fastigheten är modern anpassad för den enda hyresgästen och ser rätt ”cool” ut. För fler bilder gå till bolagets sida. Fastigheten ligger mycket bra till i Stockholm-Solna, strax norr om Karlberg. Det är ca 500 meter till tunnelbanan och lätt att nå med bil. Kan man inte modifiera huset och hyra ut det till andra hyresgäster med dessa förutsättningar så skall man inte verka i fastigheter. Frågan är dock hur många miljoner det kommer att kostar med en upprustning? Delarka har dock tid på sig. Det kommer dröja drygt 6 år innan Postnord är utflyttad. Enda risken skulle vara om Postnord går i konkurs.

Finns även en Wikipedia artikel om fastigheten Arken som givit namn åt bolaget.

Nyckeltal:

Bolaget omstätter ca 100 MKr per år. Driftnettor ligger runt 77 Mkr och förvalningsresultatet ligger på drygt 55 Mkr. Inga kioskvältare att förvänta sig den närmsta tiden då hyreskontraktet är indexuppräknat. Belåningsgraden ligger på 55 % och räntetäckningsgraden ligger på 4,8 ggr och soliditeten på 38,8 %. En aningen hög belåning med tanke på risken i bolaget.

Bolaget fixade ett lån på 740 Mkr i en tysk bank som löper på 2,21 % till första kvartalet 2021. Sen blir det spännande att se hur en omfinansiering kommer att se ut.

Gör man en grov bruttoanalys av kassaflödet får man till att det tillar in nästan 60 Mkr i bolaget när allt är betalat. Av det används 40 Mkr till att betala utdelning till 5 000 000 aktier 4 ggr per år och 11 Mkr går åt till att amortera på lånet. EPRA NAV per aktie är enligt bolaget 115 kr så en viss premie betalas i dagsläget. Lämnar det som en övning till läsaren att avgöra om det är motiverat eller inte.

Ägarbilden och managementbolaget bakom:

Bolaget har ingen egen personal utan förvaltas av Pareto Business Management AB. Aktien är listad på Nasdaq First North och bolaget har drygt 1400 aktieägare varav nästan 1200 är från Avanza. Tung Avanza profil med andra ord.

Största ägare är(2018-12-31):

NamnAndel % av kapitalKommentar
Alandia20,0 %Försäkringsbolag från Åland
EOJ 1933 AB10,0 %EOJ 1933 AB ägs av RFSU.
ICA-Handlarna9,2 %Förbund för ICA handlare
Socialdemokraterna5,0 %Ca 7 % av partiets portfölj
Avanza Pension3,0 %Kapitalförsäkringar m.m
Gadd SMP Fund2,6 %Aktiefond

Fördelar:

  • Enkel verksamhet – hyra ut en välbelägen fastighet i Stockholmsområdet
  • Stadig utdelning som tickar på 4 ggr om året.
  • Direktavkastning på ca 6,6 %.
  • Högbelång ger hävstång i uppåtgående marknad

Nackdelar:

  • Enda hyresgästen har sagt upp sitt hyreskontrakt.
  • Högbelånat bolag, substansen sjunker raskt vid nedgång på marknaden.

Sammanfattning:

Delarka tillsammans med Saltängen är ett av de två första enfastighetsbolagen man kommer att tänka på. Olika verksamhet och riskprofil. Delarka blir av med sin hyresgäst 2026. Tills dess behöver bolaget göra en plan på hur det skall fixa nya hyresgäster(för aktieägarans bästa gärna mer än en), säkra finansieringen och ombyggnation. Vem vet om inte någon köper bolaget och lägger in fler fastigheter och bygger någon form av nytt fastighetsbolag. Med tanke på förutsättningarna känns aktien hyggligt rätt värderad. Köper man aktien i dag borde man få 4-5 år med hygglig utdelning. Kanske sänks den framemot 2025-26 för att ansamla medel för renovering?

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger inga akter i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Analys av Ocean Yield

Ocean Yield är ett bolag som är noterat på Oslo börsen. Genom sitt namn vill de förmedla att det handlar om hav och utdelning. Många skatter har genom världshistorien hamnat på havets botten. Är Ocean Yield en skatt och kommer de hamna på havets botten? Frågorna hopar sig och denna analys skall försöka besvara några av dem. Bolaget redovisar i dollar men noteras i norska kronor(NOK) på Oslo börsen. Utdelningen anges i US dollar men betalas ut i NOK. En aning stökigt men man får vänja sig vid det.

Beskrivning av verksamheten:

Ocean Yields affärsidé är att äga fartyg som hyrs ut på långa kontrakt till en stabil och diversifierad lista av kunder. Bolaget äger fartyg inom ett antal olika segment(tankers, kontainer, torrbulk, oljeservice, biltransport, gastransport och FPSO(se nedan). Målet är att växa bolaget till över 100 fartyg från dagens 61 och öka antalet kunder på långa kontrakt. Kontrakten är ofta mellan 10 och 15 år. Vid behov körs vissa fartyg på korta kontrakt för att vänta in en bra långsiktig lösning. Flottan är ung, vid utgången av Q2 var den 3,7 år.

Övergripande är det lätt att förstå affärsmodellen, köpa och hyra ut fartyg men när man borrar sig ner i redovisningen får man en smygande känsla att det kanske inte går ihop just nu. Inköp av fartyg kostar mycket pengar. De lånas upp till dyra räntor. Utdelningen som är väldigt hög är just nu inte hållbar utan slukar mer än hela kassaflödet. Utdelningen har historiskt varit hög, ofta högre än vinsten men lägre än kassaflödet. Det ”känns” som man köper nya båtar och delar ut allt som kommer in minus räntor och driftkostnader. Bolaget påminner om en amerikansk REIT. Vad händer när kontrakten har löpt ut och fartygen är gamla? Kommer restvärdena att kunna utgöra handpenningen till nya fartyg?

FPSO
Det går inte att läsa och försöka förstå Ocen Yield utan att snubbla över begreppet FPSO. Vad är en FPSO kan man fråga sig? FPSO står för Floating production storage and offloading. En FPSO är ett stort fartyg, likt en oljetanker som tar emot olja från källor på havets botten via ledningar och från borrplattformar. När de tar emot olja eller gas är det ganska vanligt att det utförs kemiska processer som omvandlar kolvätena i någon form av raffinaderiprocess. Oljan och eller gasen lagras sedan ombord tills den hämtas upp av tankfartyg. En FPSO hyrs ut på långa kontrakt då de är en central del i utvinningen. I världen fanns det år 2015 ca 170 FPSO. Det tar såleds tid att hitta en bra kund som vill teckna ett långt kontrakt.

By User:WikiDon – From en: Ther uploaded with GFDL- licence by User:WikiDon, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=696897

Ocean Yield har en FPSO som heter DHIRUBHAI-1. Fartyget byggdes 1979 men konverterades 2008 till att bli en FPSO. Fartyget ligger utanför Sri Lanka där vissa tekniska detaljer monteras bort för att kunna hyra ut skeppet på längre kontrakt.

Hittas ingen lösning blir det tuffa nedskrivningar. Fartyget står för ca 9 procent av de bokförda tillgångarna rörande fartyg i bolaget($240 M för år 2018). Går man tillbaka till årsredovisningen för 2017 och Q1 och Q2 för 2018 så kommer man fram till att EBITDA för detta segment historiskt ligger på ca $115 M per år. Sen är ju frågan vad ett nytt kontrakt kan inbringa. Liter mer eller lite mindre? Förmodligen kommer kunden kräva en omfattande ombyggnation.

Det finna några andra oroshärdar i bolaget. Connector är ett fartyg som används för att dra kablar och ledningar, vilket hyrs ut på korta kontrakt tills en mer stabil lösning kan hittas. Två AHTS fartyg leasas ut till Solstad vilket är ett bolag under rekonstruktion. Vad jag kan läsa mig till får de inget betalt för denna uthyrning. Att kräva tillbaka fartygen är inte helt enkelt.

Nyckeltal:

  • Kurs: 51 NOK / 9,07 USD/NOK = > $5.62 per Ocean Yield aktie
  • P/E: 5,62 / 0,17 (uppskattning av vinst 2019) = 33
  • Eget kapital per aktie ca $5.
  • Direktavkastning: 13,6 % (0,191 * 4 = $0,764 /år)
  • Direktavkastning efter eventuell sänkning: 10,6 % (0,15 * 4 = $0,6)
  • Soliditet: 28,4 %

Insiderägande:

Kjell Inge Røkke äger 68,2 % av aktierna i Aker ASA som via Aker Capital äger 61,7 % av Ocean Yield. Vd Lars Solbakken äger nästan 0,9 % av bolaget(ca 72 MNOK) och CFO Eirik Eide 0,2 %(ca 17 MNOK).

För:

  • Massiv utdelning 4 ggr per år.
  • Om FPSO’n blir uthyrd på långt kontrakt kommer det förbättra kassaflödet avsevärt.
  • Två AHTS fartyg kommer på sikt att lämna Solstad och kan ge intäkter.
  • Kabeldragaren kan få ett långt kontrakt.
  • Modern och diversifierad flotta uthyrd på långa kontrakt.
  • Stark ägarbild med ledning som har ”skin in the game”.

Emot:

  • Kassaflödet täcker inte utdelningen. Vinsten per aktie är inte ens i närheten att täcka delar av utdelningen.
  • Shipping är historiskt väldigt volatilt.
  • FPSO’n är elefanten i rummet. Kostar mycket för bolaget att ha overksam.
  • Låg och sjunkande soliditet.
  • Skraltiga finanser kostar att finansiera. Banker har gått på många nitar när det gäller shipping och drar ner på dessa engagemang.

Sammanfattning:

Havet ger och havet tar. Det gäller framför allt för de som är vågliga att investera i shipping. I teorin är Ocean Yield mer ett leasing företag men i praktiken är det shipping med ett lager av finansiell ingenjörskonst lagt ovanpå. Utdelningen är extremt hög. Om något verkar bättre än det borde vara är det ofta inte så. Finns många fallgropar i bolaget Ocean Yield, shipping verksamhetens inneboende instabilitet och det stora beroendet av extern finansiering. I nuläget har bolaget koll på det mesta. Men vad händer om det blir en perfekt storm? Kollegan Seadrill såg ut som en bra och ”säker” utdelningsinvestering. När oljepriset sjönk försvann marknaden för oljeborrplattformar och därmed drog sig bankerna ur. Det blev en katastrof för de som var investerade i bolaget. Kan samma sak hända med Ocean Yield? I teorin inte då bolaget har diversifierat sin flotta. Men när banker får panik så struntar de i det. Då skall skulden regleras och ur balansräkningen.

Sammanfattning på sammanfattningen kan man kanske säga att det är ett högrisk case men så länge det går så tickar utdelningen in. Stannar den förmodade sänkningen till en direktavkastning på runt 10 % så får man igen sina pengar om bolaget håller i ett tiotal år.

Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Analys av Tanger Outlet

Bolagets mer formella namn är: Tanger Factory Outlet Centers Inc med kortkod NYSE: SKT. Företaget är en s.k REIT med huvudkontor i Greenboro i den amerikanska delstaten North Carolina. Antalet fulltidsanställda är 285 och det arbetar ca 360 på deltid. Personalkostnaden är således ingen stor kostnad.

Beskrivning av verksamheten

Bolaget är en REIT som äger 39 st stora köpcentrum nära tätbefolkade områden och turistattaktioner med ca 190 miljoner besökare per år. Köpcentrumen eller outlets som de kallar dem finns i huvudsak i östra Usa och Kanada. Bolaget grundades 1981 och blev publikt noterat 1993. Sedan sin IPO har de varje kvartal delat ut pengar. Totalt hyr de ut ca 1,3 miljoner kvadratmeter och största hyresgästen, Ascena Retail står för 6,7 % och The Gap för 6 %. Enligt egen utsago har de undvikit stora ankarmäken med stora butikytor som kan bli svåra och dyra att bygga om.

Historiskt har Tanger lyckats bra med att hantera kunder som minskat sin butiksyta eller till och med gått i konkurs. Såg en intervju i Mad Money där CEO berättade att nästan ingen av de tio i topp märkena som fanns bland kunderna för tio år sedan finns kvar idag.

Kommer outlets att finnas kvar i framtiden eller kommer de att försvinna till förmån för e-handeln? Här får var och en göra sin gissning. Tror man inte på outlets så kommer man inte att kunna tro på en framtid för Tanger.

Utdelningshistorik för Tanger Outlets (SKT) från 1993 till och med 2018.

Nyckeltal:

Direktavkastning ca 8,8 %. Bolaget delar ut $0,355 per aktie och kvartal. Senast i år höjdes utdelningen och utdelningshöjningen(CAGR) de senate fem åren har varit 10 %. Bolaget ingår i S&P High Yield Dividend Aristocrat Index. För 2018 var utdelningsandelen(FFO payout ration) 56 %. Således historiskt en säker och stabil utdelningsandel. Frågan är hur stabila intäkterna kommer att bli framöver?

Uthyrningsandeln ligger sedan 25 år tillbaka på över 95 %. Räntetäckningsgraden ligger på runt 5 ggr. Tittar man igenom balansräkningen så betalar man ca 5,4 ggr eget kapital. Frågan är vad det riktiga värdet är per aktie i form av ett substansvärde?

För:

  • Hög direktavkastning.
  • Låg utdelningsandel.
  • Lång erfarenhet av att driva outlets.
  • Erfaren CEO med stort eget ägande.
  • Troligtvis inga större nybyggnationer i närtid.
  • Ok balansräkning med långa löptider på lånen.
  • Delar av kassaflödet används till amortering och återköp av aktier.

Emot:

  • Stor osäkerhet om framtiden för outlets.
  • Kommer de kunna få in nya hyresgäster i takt med att de gamla tuppar av?
  • Kommer marknaden kräva högre räntor(premium) för att återfinansiera lånen när de löper ut?

Sammanfattning:

Historiskt har Tanger Outlet varit en bra placering. Fram tills för ett par, tre år sedan steg aktien stadigt uppåt. Mycket track vare en halvhög och stigande utdelning. I takt med att retail döden slagit till har fler och fler investerare sålt av allt som har med retail att göra. Tange Outlet har fått se sin aktie falla rejält. Frågan är om outlets kommer att finnas kvar i framtiden? Ifall det är så, kommer Tanger Outlet överleva? Ja det är den stora frågan. Min gissning är att de kommer att överleva och klara sig. Aktien känns utbombad och fallit offer för en massiv sektorrotation. Jag tror däremot inte att Tanger Outlet kommer tillbaka till sina fornstora dagar där det regelbundet bankades ut nya köpcentrum.

Gissar att eventuell expansion kommer ske väldigt försiktigt. Tror och hoppas att ledningen är försiktig, sköter sin verksamhet och bidar sin tid. Det mest ”offensiva” man kan hoppas på är avbetalning på skulder och återköp av aktier. Är de listiga så fortsätter de öka utdelningen fast väldigt sakta.

Äger inga aktier i bolaget men kan tänka mig att skaffa en position. Utdelningen är gissningsvis i närtid hyggligt säker. En utdelning på över 8% lockar. Men man har tidigare gått på rejäla minor när man är i dessa territorier. En aktie för den riskvillige utdelningsjägaren.

Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen.