Aktieköp januari 2023 del 1

Året 2023 har börjat med en rivstart. Största köpen var två poster i Bico och Vestum. De såldes sista veckan 2022 för att kvittas mot det årets aktievinster. Passade på att runda av posterna uppåt. Alltså har jag relativt sett ökat i Bico och Vestum. Anledningen är att jag tror att det i det korta kan komma en rekyl uppåt då kursen för dessa två bolag gick riktigt dåligt under 2022. I det långa är det väl hugget som stucket om det blir bra investeringar. Bico kan kanske bli en ny hype och då åker de nog ur portföljen. Vestum kan kanske tugga på och bli ett större bolag. Mycket hänger på hur VD Conny Ryk kör bolaget. Mindre trixande med siffrorna, pengar på sista raden och lite utdelning hade uppskattats.

Köp:

ADDvise Group A

Köpte en minimal post i ADDvise Group. Blev A aktier då de är i paritet med B. Tjänade en rejäl hacka förra året, motsvarande ca en procent av portföljvärdet brutto under 2022 på att handla i aktien. Tror inte det går att göra om men blir det en spread mot B så säljer jag av.

Aker BP

Har tidigare ägt lite aktier i Aker BP via Byggkassan som erhöll dem som dellikvid när Lundin Energy växlades in mot aktier i Aker BP och Orrön samt en liten slant in på depån. De ger bra utdelning som betalas 4 ggr per år. Bolaget är smarta nog att ha låg skuldsättning och höga olje och gas priser hjälper till att hålla en hög utdelning. Volatil aktie och utdelning.

Alfa Laval

Köpte in en liten post i detta fina verkstadsbolag. Kursen följer index ganska bra om än lite bättre. Låg men ökande utdelning och rätt hög värdering gör att man får jobba in sig i aktien på sikt.

Atlas Copco B

Ett allt igenom kvalitetsbolag. Men vem vet kanske håller de på som Ericsson utan att man vet något? Tills dess så är de kvalitet.

Clas Ohlson B

Gubbdagiset som har en fot i att sälja kina import i butik och andra foten om än mindre är att sälja kina import på nätet. Hög utdelning men det har sina risker. Konsumenten är visst trött i år och lär köpa mindre. Jag är kund hos dem och gillar att köpa hos dem på nätet. Tyvärr blir det rejält med skräp av allt emablage så miljövänligt är det inte.

Handelsbanken A

En trött och trög bank som tror de har en bra weblösning till sina kunder. Det har de inte. Finansiellt stabila har de varit under lång tid. Hoppas på lite högre utdelning. Köpte en liten post. Har sedan många år tillbaka en OK exponering mot dem genom Lundbergs och Industrivärden.

Oxford Lane Capital Corp

En ren chansning att de är bättre än de ser ut att vara. Extremt hög utdelning så det är en value trap. Hoppas det är en långsamfälla. Hittade bolaget hos bloggaren Snålgrisen som ligger betydligt tyngre än jag någonsin kommer våga. Kan tänka mig att ha 50 till 100 punkter i bolaget.

Main Street Capital Corp

Ett amerikanskt “investmentbolag” som delar ut pengar per månad. Ger bra utdelning som sakta har stigit de senaste åren.

Orrön Energy

Lundin familjens satsning på förnyelsebar energi inom främst vindkraft. Efter att ha köpt in Slite får de mer muskler inom projektering. Ser innehavet som en hedge mot höga elpriser. Köpte in första posten i Byggkassan på 6-7 kr. Kommer sälja dem och som nu lägga Orrön innehavet i vanlig aktiedepå. Betala knappt en procent netto per år är lite tråkigt om man har dem i en ISK.

Peyto Exploration & Development Corp

Peyto var ett av de första bolagen jag köpte i Kanada. Köpte det på topp(kursen alltså, inte formen på bolaget) och kassarade in regelbundna utdelningar som roligt nog kom varje månad. Sedan dess gillar jag månadsutdelningar.

Priset på gas sjönk stadigt och bolaget fick skära ner på utdelningen. Månadsutdelningarna är nu tillbaka och aktien har börjat stiga igen. Säkert sätt att kanske förlora pengar men nu får man stålsätta sig att det är ett bra läge att ha en liten bevakningspost. Får va på hugget och utöka när aktien kostar 1/3 av dagens kurs, utdelningen är inställd och gasen är gratis…

Tele2 B

Köpte mer aktier i den trötta telekomfirman Tele2. Hoppas utdelningen står sig någorlunda. Gör den inte det är det en klar sälj.

Försäljning:

Prosus NV

Blev en liten förlust på att sälja Prosus. Bolaget är en diversehandel av techinnehav där tyngsta posten består av ett massivt innehav i kinesiska Tencent. Just detta innehav lockade till ett inköp. När tech studsar tillbaka är det ett bra innhav att äga men jag är ett mycket litet innehav så det fick ge mental plats åt Orrön. Man orkar bara med ett fåtal bolag som ger liten eller ingen utdelning.

Köpt bevakningspost i Tanger Outlets

Föga förvånande så köptes det in en liten bevakningspost i Tanger Outlets. Bloggen gjorde tidigare en analys av aktien. Finns den del som talar för och emot aktien. Stora fördelen är utdelningen som förhoppningsvis är hyggligt säker.

Med en inköpskurs på ca $15.78 och en årlig utdelning på $1.42, ger det en direktavkastning på drygt 8,9 %. Innehavet utgör ca 0,2 % av portföljen.

Ökar upp i Altria, nästan en dubbling

Köpte mer Altria. Det blev nästan en dubbling. Innehavet utgör nu nästan exakt 2,0 % av aktieportföljen.

Skälet till inköpet är att Altria har gått ner rätt så mycket på senare tid. Deras innehav i e-cigg bolaget Juul har väl mer eller mindre utvecklats till en katastrof. Över 500 personer, främst ungar har insjuknat i svårartad lungåkomma. En handfull av dem har avlidit. Vad det beror på har inte framkommit. Förmodligen är det något i vätskan från e-cigg som förgiftat dem. En katastrof hur man än ser på det. Juul var nog tänkt som en option för Altria. Om e-cigg tar fart skulle de ha ett fast grepp om marknaden då den ordinarie cigarett försäljningen sedan lång tid tillbaka faller i stadig takt

Nu är frågan vad Juul har gjort, om det bara är deras vätska eller om det är så att e-cigg skall förbjudas helt? I vilket fall som så är nog Altrias $13 miljardinvestering körd. Kanske finns det något restvärde. Men det var en option. Optioner har en tendens att förfalla.

Allt är inte förlorat. Gissar att vissa av konsumenterna kommer gå tillbaka till mamma Altrias beprövade produkter.

I skrivand stund är direktavkastningen ca 8,1 %. Chansningen är att Altria rider ut stormen och fortsätter mangla ut utdelningar och köpa tillbaka aktier i snabbare takt än försäljningen sjunker.

Sampo Group – nytt innehav hos elefantholken

Köpte idag en mindre post i Sampo Group, det finska holdingbolaget som är största ägare i Nordea, ägare till IF försäkringar och har innehav i andra försäkringsbolag och banker. Inköpet gjordes till min kapitalförsäkring.

Varför blev det en investering i Sampo? Av bland annat föjande skäl:

  • Bra historisk totalavkastning. I snitt 15 % per år sedan år 2001.
  • Hög direktavkastning i skrivande stund 7,9 %.
  • Utdelningen har stigit de senaste 10 åren.

Det finns även risker. Om det blir en ny finanskris lär Sampo ta några hårda smällar. Innehavet i Nordea är säkert på så sätt att myndigheter inte låter banken dö. Då den är “too big to fail”.

Sammantaget Sampo som ett bra “risk / reward” case.

Inköp Cibus

Igår köpte jag förutom mer Logistri även mer aktier i fastighetsbolaget Cibus. Temat är snarlikt det i Logistri. Hög kvartalsutdelning som är någorlunda “säker”.

I skrivande stund är direktavkastningen ca 6,4 % och bolaget har meddelat att de har för avsikt att höja de nästföljande kvartalen. Allt annat lika bör då aktien ticka upp några kronor till. Bolaget redovisar i Euro då verksamheten är förlagd till vårt östra grannland Finnland. En hedge mot vår svaga krona kan man också se det som. Kronan går upp och ner men mest ner.

Cibus äger 130+ fastigheter som hyrs ut till dagligvaruhandeln. Största hyresgäster är Kesko, Tokmanni och S Group. Tyvärr en stor koncentration men så ser det ut i dagligvaruhandeln. I Sverige finns ICA, COOP, Willys och Lidl och någon mindre aktör. Appropå Sverige är min gissning att bolaget kommer söka sig hit framöver. I skrivande stund har e-handeln inte tagit några större andelar av folks mat och hushållshandlande. Däremot lämnas det ut en hel del paket i dessa fastigheter från e-handelsbolag. Så de är än så länge vinnare på e-handeln.

Planen är att öka upp lite mer längre fram och sen nöja sig med det och håva in utdelning. Skulle bolaget aktiekurs sticka iväg relativt sina “peers” kommer jag skiva av eller helt gå ur.

En titt på Handelsbanken som blev ett inköp

Till min aktiedepå köpte jag in några Handelsbanken A. Har sedan tidigare ett litet innehav i min IPS depå som legat där några år. IPS portföljen har även ett annat litet innehav i Industrivärden C som indirekt ger en exponering mot Handelsbanken.

Varför Handelsbanken kan man undra? Bolaget är stabilt, tjänar nästan alltid pengar och ger bra avkasting på sitt eget kapital med hänsyn till risken. Sedan mitten av 70 talet har banken taktat 10 % eller mer i avkastning. I början av 90 talet höll det på att gå rejält illa man även då var de “bättre” än snittet av de nordiska bankerna. Under finanskrisen 2008-2010 ser det enligt diagramet nedan inte ut som de blev direkt påverkade. Det är ett kvalitetstecken.

Handelsbankens räntabilitet på eget kapital 1973-2018
Handelsbankens räntabilitet på eget kapital 1973-2018.

Utdelningen har historiskt varit stigande även om den framöver troligtvis inte kommer öka nämnvärt. Utdelningsandelen på årsbasis ligger på runt 62%, vilket känns betryggande.

Frågan är hur det kommer att se ut längre fram. Verkar inte som banken är så bra på digitalisering. En äldre “Lynching” jag gjorde hos Handelsbanken var när jag följde med en äldre släkting i ett bankärende till ett av deras kontor. Då visade de stolt upp sina internetbank och den såg bedrövligt ut. Något som överlevt från 90 talet såg det ut som.

Däremot tror jag att deras kontorsnät kan bli en större tillgång än vad det är i dag.

Handelsbankens aktieutdelningar de senaste 10 åren.
Handelsbankens aktieutdelningar de senaste 10 åren.

Genom åren har jag köpt och sålt Handelsbanken men innehavet har liksom aldrig “fastnat” i depån. Kan bero på att det inte blivit någon större vinst. Vilket gjort att motståndet mot att ta en vinst och sen betala skatt på den inte har funnits. Min belåning ligger i en aktiedepå där jag har ett gäng gamla innehav med höga vinster. För att inte skatta bort dem i onödan började jag med belåning för att på så sätt frigöra mer kapital till ytterliggare investeringar. Depå startades innan ISK och KF fanns tillgängligt.