Köpt bevakningspost i Tanger Outlets

Föga förvånande så köptes det in en liten bevakningspost i Tanger Outlets. Bloggen gjorde tidigare en analys av aktien. Finns den del som talar för och emot aktien. Stora fördelen är utdelningen som förhoppningsvis är hyggligt säker.

Med en inköpskurs på ca $15.78 och en årlig utdelning på $1.42, ger det en direktavkastning på drygt 8,9 %. Innehavet utgör ca 0,2 % av portföljen.

Ökar upp i Altria, nästan en dubbling

Köpte mer Altria. Det blev nästan en dubbling. Innehavet utgör nu nästan exakt 2,0 % av aktieportföljen.

Skälet till inköpet är att Altria har gått ner rätt så mycket på senare tid. Deras innehav i e-cigg bolaget Juul har väl mer eller mindre utvecklats till en katastrof. Över 500 personer, främst ungar har insjuknat i svårartad lungåkomma. En handfull av dem har avlidit. Vad det beror på har inte framkommit. Förmodligen är det något i vätskan från e-cigg som förgiftat dem. En katastrof hur man än ser på det. Juul var nog tänkt som en option för Altria. Om e-cigg tar fart skulle de ha ett fast grepp om marknaden då den ordinarie cigarett försäljningen sedan lång tid tillbaka faller i stadig takt

Nu är frågan vad Juul har gjort, om det bara är deras vätska eller om det är så att e-cigg skall förbjudas helt? I vilket fall som så är nog Altrias $13 miljardinvestering körd. Kanske finns det något restvärde. Men det var en option. Optioner har en tendens att förfalla.

Allt är inte förlorat. Gissar att vissa av konsumenterna kommer gå tillbaka till mamma Altrias beprövade produkter.

I skrivand stund är direktavkastningen ca 8,1 %. Chansningen är att Altria rider ut stormen och fortsätter mangla ut utdelningar och köpa tillbaka aktier i snabbare takt än försäljningen sjunker.

Sampo Group – nytt innehav hos elefantholken

Köpte idag en mindre post i Sampo Group, det finska holdingbolaget som är största ägare i Nordea, ägare till IF försäkringar och har innehav i andra försäkringsbolag och banker. Inköpet gjordes till min kapitalförsäkring.

Varför blev det en investering i Sampo? Av bland annat föjande skäl:

  • Bra historisk totalavkastning. I snitt 15 % per år sedan år 2001.
  • Hög direktavkastning i skrivande stund 7,9 %.
  • Utdelningen har stigit de senaste 10 åren.

Det finns även risker. Om det blir en ny finanskris lär Sampo ta några hårda smällar. Innehavet i Nordea är säkert på så sätt att myndigheter inte låter banken dö. Då den är ”too big to fail”.

Sammantaget Sampo som ett bra ”risk / reward” case.

Inköp Cibus

Igår köpte jag förutom mer Logistri även mer aktier i fastighetsbolaget Cibus. Temat är snarlikt det i Logistri. Hög kvartalsutdelning som är någorlunda ”säker”.

I skrivande stund är direktavkastningen ca 6,4 % och bolaget har meddelat att de har för avsikt att höja de nästföljande kvartalen. Allt annat lika bör då aktien ticka upp några kronor till. Bolaget redovisar i Euro då verksamheten är förlagd till vårt östra grannland Finnland. En hedge mot vår svaga krona kan man också se det som. Kronan går upp och ner men mest ner.

Cibus äger 130+ fastigheter som hyrs ut till dagligvaruhandeln. Största hyresgäster är Kesko, Tokmanni och S Group. Tyvärr en stor koncentration men så ser det ut i dagligvaruhandeln. I Sverige finns ICA, COOP, Willys och Lidl och någon mindre aktör. Appropå Sverige är min gissning att bolaget kommer söka sig hit framöver. I skrivande stund har e-handeln inte tagit några större andelar av folks mat och hushållshandlande. Däremot lämnas det ut en hel del paket i dessa fastigheter från e-handelsbolag. Så de är än så länge vinnare på e-handeln.

Planen är att öka upp lite mer längre fram och sen nöja sig med det och håva in utdelning. Skulle bolaget aktiekurs sticka iväg relativt sina ”peers” kommer jag skiva av eller helt gå ur.

En titt på Handelsbanken som blev ett inköp

Till min aktiedepå köpte jag in några Handelsbanken A. Har sedan tidigare ett litet innehav i min IPS depå som legat där några år. IPS portföljen har även ett annat litet innehav i Industrivärden C som indirekt ger en exponering mot Handelsbanken.

Varför Handelsbanken kan man undra? Bolaget är stabilt, tjänar nästan alltid pengar och ger bra avkasting på sitt eget kapital med hänsyn till risken. Sedan mitten av 70 talet har banken taktat 10 % eller mer i avkastning. I början av 90 talet höll det på att gå rejält illa man även då var de ”bättre” än snittet av de nordiska bankerna. Under finanskrisen 2008-2010 ser det enligt diagramet nedan inte ut som de blev direkt påverkade. Det är ett kvalitetstecken.

Handelsbankens räntabilitet på eget kapital 1973-2018
Handelsbankens räntabilitet på eget kapital 1973-2018.

Utdelningen har historiskt varit stigande även om den framöver troligtvis inte kommer öka nämnvärt. Utdelningsandelen på årsbasis ligger på runt 62%, vilket känns betryggande.

Frågan är hur det kommer att se ut längre fram. Verkar inte som banken är så bra på digitalisering. En äldre ”Lynching” jag gjorde hos Handelsbanken var när jag följde med en äldre släkting i ett bankärende till ett av deras kontor. Då visade de stolt upp sina internetbank och den såg bedrövligt ut. Något som överlevt från 90 talet såg det ut som.

Däremot tror jag att deras kontorsnät kan bli en större tillgång än vad det är i dag.

Handelsbankens aktieutdelningar de senaste 10 åren.
Handelsbankens aktieutdelningar de senaste 10 åren.

Genom åren har jag köpt och sålt Handelsbanken men innehavet har liksom aldrig ”fastnat” i depån. Kan bero på att det inte blivit någon större vinst. Vilket gjort att motståndet mot att ta en vinst och sen betala skatt på den inte har funnits. Min belåning ligger i en aktiedepå där jag har ett gäng gamla innehav med höga vinster. För att inte skatta bort dem i onödan började jag med belåning för att på så sätt frigöra mer kapital till ytterliggare investeringar. Depå startades innan ISK och KF fanns tillgängligt.