En liten uppdatering av mitt projekt / min portfölj som har arbetsnamnet “Byggkassan”. Denna kassa är en privat buffert för hus och bil. Bor i ett äldre hus där det löpande avsätts pengar för renoveringar. Genom att försöka skjuta på all form av renovering och köra en äldre bil ligger dessa medel under förvaltning i “Byggkassan”. Mer om mina tankar kring Byggkassan kan du läsa här och genom bloggens taggsystem.
Förvaltningen är ganska passiv. Eftersom pengarna skall användas någon gång är det ganska låg risk i portföljen. Mest fastigheter men på senare tid har det även köpts in ett läkemedelsbolag och en fond. När pengar behövs från Byggkassan kommer fonderna säljas först.
Nya innehav är Pfizer, Trianon och Hufvudstaden. Tidigare i år köptes det in ett innehav i Swedbank Robur Ny Teknik.
Utvecklingen av innehaven
De flesta enfastighetsbolag har repat sig. Logistri har piggnat till, ingen utdelning i sikte men marknaden hör high yield corporate bonds har blommat upp igen. Logistri har således goda möjligheter att omstätta den när den löper ut 2021 (tror jag det är) och starta dela ut pengar igen.
Handelsbanken stänger 200 kontor och gör sig av med 1000 anställda. Digitaliseringen kom i kapp banken där kontorsnätet är själva hjärtat i verksamheten. Jag har själv varit på besök på ett Handelsbankkontor med en äldre släkting för ett antal år sedan. Det var trevligt, de anställda var pålästa och kundfokuserade.
Jag tycker själv det är trist att digitaliseringen äter det mesta. Men på något sätt är det som att tycka det var trevligt att åka häst och vagn medan man ser allt fler bilar åka på smala stigar och bredare vägar anläggas i ökad takt. Det går att tjäna pengar på nostalgi men inom bank har jag svårt att se det. I alla fall för bredare banker med ett basutbud av tjänster.
De anställda är förlorare
De givna förlorarna är de anställda som blir av med sina jobb. TRR – Trygghetsrådet skrev på någon informationsfolder jag läst någon gång att de flesta får jobb inom en kortare tidsperiod och då ofta med högre lön. Bästa sättet att få högre lön är att byta jobb eller befattning inom samma verksamhet.
Handelsbankens största argument att man ska vara kund hos dem – ett stort kontorsnät som nu halveras låter inte som något vinnande koncept. I det korta spara de pengar och då bör aktiekursen stiga, allt annat lika. Handelsbanken är på efterkälken i digitaliseringen så det vinner de inga stilpoäng på. Företagslån och private banking verkar nu bli deras huvudfokus. Kanske kan de ta marknadsandelar?
Oktogonen avvecklas? Anställda förlorar
Oktogonen är en vinstandelsstiftelse skapad 1973 där Handelsbanken historiskt har satt av pengar om banken har haft en lönsamhet som överstigit snittet i branschen. Detta har gjort att de som var med från början och när de gick i pension fick riktigt fina utbetalningar. Insättningen var lika för alla. VD och kassapersonal fick samma avsättning. Ett tungt vägande skäl att jobba för Handelsbanken. Nu kommer det inte göras fler insättningar. I takt med att personalen går i pension kommer uttagen göra att Oktogonen måste sälja av sitt stora innehav på drygt 10 % av aktierna i Handelsbanken.
Fredrik Lundberg – Vinnaren!
Gissningsvis kommer Fredrik Lundberg att via sina olika bolag köpa delar av denna post. Om ett antal år kommer han ha kontrollen över Handelsbanken, Industrivärden, SCA och dessa bolags stiftelser. Sakta men säkert kommer han och sina två döttrar att bygga en ny maktsfär och ersätta det som förr kallades Handelsbanksfären.
För ett tag sedan, kanske ett par år. Ja tiden går numera rätt fort när man börjar komma upp i åren som investerare, läste jag om den så kallade “icke inflationen”. Något som bloggaren, författaren och försvarsexperten Cornucopia skrivit en del om.
Vad är då “icke inflation”? Riksbanken har ett inflationsmål på två procent, vilket gör att du får två procent mindre köpkraft varje år. Politiker kan lova mer utan att det kostar något. De som är skuldsatta får sina skulder “avskrivna” med två procent per år. Basknegare inom vård och industri får sina löner ökade med två procent per år men det ger bara lite mer skatt till det offentliga. Ungefär så kan man fortsätta att rada upp argumenten.
Riksbanken använder en formel för att räkna ut inflationen och enligt den så stiger inte priserna tillräckligt så de når upp till två procents målet. Vad de räkar på ändras ofta. De som är konspiratoriska eller bara kritiska(vilket för få är) kan säga att de tar med mer av produkter och tjänster som sjunker i pris än stiger. Datorkraft i form av vad t.ex en bärbar dator presterar, blir ju bättre och bättre för varje år. Det gör att priserna sjunker i detta delsegment. Datorkraft per krona blir lägre. Detta gäller inte Apple då deras produkter blir dyrare för varje generation.
Hur berör detta Gevalia och deras kaffe kan man undra? Ett sätt att göra något dyrare förutom att sänka priset är att försämra för konsumenten. Detta har Gevalia gjort. De har i två etapper minskat sina förpackningar. Från 500 till 450 gram och nu 425 gram kaffe i ett paket. Priserna har bibehållts. Gevalia är ett exempel på icke inflation. Man tar sitt paket och lägger i korgen. Något känns konstigt men man har begränsad tid att fundera på saker men när man gått iväg några meter börjar man studera paketet. Aha, ytterliggare 25 gram har tagits bort.
Vem vet snart kostar väl en plastpåse med Gevalia logotype 35 kr och innehåller 0 gram kaffe?