analys-arkiv - Elefantholken - Aktie och ekonomiblogg

Analys 2020 Bulkers – “extrem utdelaren”?

januari 20, 2022januari 20, 2022 Victor Lämna en kommentar

Historia

Rederiet 2020 Bulkers startade i september 2017 och är således ett väldigt färskt bolag. Namnet kom till snabbt när VD behövde komma upp med “något” namn vid registreringen. Bolaget startades för att exploatera den svacka som shipping branschen befann sig i sedan 2008. Grundarna hade studerat marknaden långt tillbaka och tyckte sig se ett bra läge att köpa billiga fartyg med hopp om balans på utbudet.

Affärsmodellen

Affärsmodellen är enkel och består av att hyra ut 8 st bulkfartyg i Newcastlemax storlek(185 000 DWT) . Timecharter (hyresvillkoren) ligger på1-3 år. Kontrakten är indexreglerade med en premie till capesize + scrubber premie(kan köra på billigare men smutsigare bränsle). I vissa perioder konvertera kontrakten till en fix rate(hyra). Något bolaget gjorde under värsta corona kraschen 2020.

Fartygen köptes in “billigt” när efterfrågan på nya fartyg var låg. Nettokassaflödet delas ut per månad. Det finns inga ambitioner att expandera bolaget genom att köpa nya fartyg.

Bolaget strävar efter att ha låga kostnader och har enbart fem anställda inkl vd.

Fartygen:

Värdet på fartyg i 2020 Bulkers flotta av Newcaslemax storleken svänger en hel del. Ett nytt fartyg i Capesize storlek som är mindre än Newcaslemax kostade år 2008 180 miljoner dollar. Ett lite större och bättre fartyg gick i semptember 2021 för runt 65 miljoner dollar. 2020 Bulkers betalade runt 45 mijoner dollar styck för sin flotta.

Bolaget har även betalat två miljoner dollar per fartyg för att få scrubbers installerade. En scrubber är en stor avgasrenare som gör att fartygen kan köra på billigare men smutsigare(högre svavelhalt) bränsle. För denna lägre kostnad får bolaget oftast en “premium” av kunderna som hyr fartygen.

Nyckeltal

2020 Bulkers i siffror	2000	2021 9 mån
Vinst per aktie (EPS)	$ 0.5	$ 2.01
Eget kapital per aktie	$ 6.41	$ 6.85
Soliditet	35.9 %	38.3 %
Utdelning	$ 0.30	$ 1.98
Kurs	61 NOK	135 NOK

Framtiden:

Ambtionen med bolaget är att fartygen ska drivas på bästa möljiga sätt och betala ut vinsten varje månad till aktieägarna. Bolaget har inga ambitioner att växa flottan och kommer troligtvis att läggas ner vid någon framtida tidpunkt när fartygen säljs eller skrotas. I en intervju säger VD Magnus Halvorsen att de inte driver bolaget för att de gillar båtar utan att det är en investering. Om någon i framtiden lägger ett bud på hela bolaget eller enstaka fartyg är de öppna för att sälja. Bara priset är det rätta.

Ledning, styrelse och ägare

2020 Bunkers har fem anställda varav tre är i företagsledningen vilket är lite udda men i detta företaget är inte personalen den största tillgången utan det är fartygen som har huvudrollen. Styrelsen består av folk från sjöfartsnäringen och leds av Alexandra Kate Blankenship. 2020 Bulkers största ägare är Drew Holdings Ltd med 32,4 % av röster och kapital. VD Magnus Halvorsen äger via MH Capital AS en post på 6,4 %. I skrivande stund är värdet drygt 152 Mkr.

Utdelningen:

Bolaget delar ut det fria kassaflödet per månad. Sedan bolaget noterats har de enligt egna uppgifter nästan delat ut hälften av det av aktieägaran insatta kapitalet och gjort en liten amortering på lånen. I skrivande stund förväntas bolaget för januari 2022 dela ut 3,1841 norska kronor per aktie. Det ger för stunden en direktavkastning på 35 %. Bakgrunden till denna enormt höga direktavkastning är de mycket höga hyrorna bolaget för stunden tar ut för sina fartyg. Basutdelningen är i amerikanska dollar och har under den korta tid bolaget varit noterat pendlat mellan $0.055 och $0.49. Sjunker timecharter hyran för fartygen kommer utdelningen rasa i botten. Extremt volatilt med andra ord.

I skrivand stund har bolaget under sin korta livstid betalat tillbaka runt halva det av aktieägarna insatta kapitalet.

Fördelar:

Extremt hög direktavkastning som betalas månadsvis.

Bra konstnadskultur

Moderna fartyg inköpta till låg kostad.

Enkel affärsmodell.

Nackdelar:

Intäkterna är helt beroende av marknadshyran för denna typ av fartyg.

Går knappt att göra några realistiska prognoser då hyran är så pass volatil.

Bolaget är inte konstruerat för att bestå “förevigt”. När fartygen skrotas är bolaget skrot.

Kort historik med få datapunkter.

Sammanfattning:

Helt klart ett spännande bolag som inte är något papper man skall lägga i byrålådan och “glömma bort”. Marknaden är extremt volatil men växer sedan många år med runt 4 % per år. Utbudet på tonnage har historiskt växt i sluten av de “goda tiderna” och mer eller mindre mördar marknaden i dåliga tider.

En investering i 2020 Bulkers är mycket en tro och förhoppning att bolagets ledning kan navigera i dessa toppar och bottnar som marknaden utgör. Vinsten som delas ut bör vara klart högre än vad fartygen minskar i värde då de har en livslängd på 20 -25 år.

Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Utdelningssänkningens anatomi

november 9, 2019november 9, 2019 Victor Lämna en kommentar

En del av mig är en så kallad utdelningsinvesterare. Jag köper aktier som ger utdelning. Ger aktien en hög utdelning behöver den bara följa inflation eller knappt ens det. Vid lägre utdelning behöver man en utdelningstillväxt för att på sikt komma upp i vettiga nivåer eller bibehålla för att kompensera för inflation.

Som investerare gör jag många misstag. De görs med egna pengar och lärdommarna är mina egna. För att underhålla publiken och för att persistera mina tankegångar finns denna blogg.

Genom åren har man då och då köpt in sig i bolag som ofta inte hållt måttet och gått dåligt och sänkt sin utdelning. Vad har de gemensamt och kan man undvika dem när man arbetar högt upp i utdelningsatmosfären?

Det mest naturliga är att inte köpa “högutdelare”, men det är liksom lättare att föreställa sig att man kan livnära sig i en avlägsen framtid på en portfölj som genererar 6 % direktavkastning än en som ger 1 %.

Utdelningssänkningens anatomi är något jag har kommit på under dessa år jag varit verksam inom “high yield” från år 2009. Anatomin består i grova drag av tre steg:

Rykten om en sänkning.
Själva sänkningen
Aftermath / Epilogen.

Rykten om en sänkning!

Rykten sprids lätt i aktievärlden. Finns många som kan tänkas tjänas pengar på om en aktie går upp eller ner. De som blankar en aktie(lånar, säljer och köper tillbaka billigare) har allt att vinna när de ger sig på utdelningsaktier som inte presterar. Går verksamheten svagt och utdelningsandelen närmar sig ohållbara nivåer är det en varningsflagga. Bolag som är tillsynes är stabila med en hög fast uthållig utdelningsandel där verksamheten går “OK” kan ändå tvingas sänka sin utdelning. Det är i de fall verksamheten är högt belånad. Sänkning av kreditbetyg kan trigga en lavin av händelser som resulterar i högre räntor och snabbare amortering. För att klara detta kapas eller avskaffas utdelningen. Får marknaden nys om detta går aktien sakta men säkert ner. Det är här “smart money” har sålt eller blankat.

Utdelningen sänks!

I denna fas berättar bolaget att verksamheten inte går så bra som förväntat. Kan beror på att något stort förvärv gjorts eller att bankerna vill ha högre räntor, säkerhet och snabbare amortering. För att rädda bolaget sänks utdelningen eller t.o.m slopas helt. Denna fas är att förvänta om man följt med den föregående fasen där rykten om en sänkning florerade. För många kommer det dock som en blixt från klar himmel! Många aktieägare sitter inte dagarna i ända och läser nyheter eller följer mer eller mindre lustiga Twitter personligheter. De som är snabbast säljer alla utdelningssänkare på ren reflex. Bort med “skräpet” heter det. Dagen före var det ett “fint” bolag. Kursen tar ofta en omedelbar smäll. Tvåsiffrig nedgång är inte ovanlig. Om bolagets enda “värde” är vad de kan dela ut i framtiden så är det högst förståeligt att marknanden sänker värdet.

Aftermath!

Epilogen på äventyret om den sänkta utdelingen är att “svansen” av aktieägare sakta men säkert inser att flödet av kontanter har börjat sina. Vad skall man göra då? En del ger upp och säljer, andra köper mer och hoppas bolaget repar sig. Av vad jag har observerat(helt ovetenskapligt gjort) trendar aktiekursen ner ett bra tag efter “händelsen”

Nedan följer några exempel på utdelningssänkningens anatomi.

Altagas

Altagas är ett kanadensiskt bolag som sysslade med vattenkraft, pipelines och behandling samt lagring av gas. Bolaget hade under en lång tid en stadig verksamhet med sakta stigande utdelningar av “high yield” karaktär som delades ut per månad. Ett riktigt fint bolag. Tyvärr fick de storhetsvansinne och köpte Washington Gas med lånade pengar. Bankerna blev inte glada så de fick rea ut tillgångar och sänka sin utdelning.

Kinder Morgan

Kinder Morgan är en amerikansk olje och gas pipeline gigant som under långtid belånade sig och köpte mer och mer pipelines och andra relaterade verksamheter. Sista bolaget som köptes var någon promille av tidigare tillgångar men det var tuvan som stjälpte lasset. Kinder Morgan fick sänka utdelningen med 3/4!. Blev några besvikna aktieägare…

SIR

SIR är ett bolag som tar in royalties på olika restauranger och skickar dem vidare till nästan 100 %. Gick en längre tid rykten och pålästa kunde se att det gick sämre. Utdelningen sänktes.

Rykte och sänkning av utdelning i SIR. Graf tagen från Avanza.

Skanska

Det svenska byggbolaget Skanska hade några dåliga affärer. Skulle de sänka utdelningen? Många trodde inte det. Bolaget valde att sänka. Besvikelse uppstod och kursen dök. Tittar man tillbaka i backspegeln har kursen sedan bottennoteringen efter sänkningen gått riktigt bra. Kanske kan det beror på att Skanska är ett bolag i Lundbergsfären och Fredrik Lundberg slösar inte med utdelning i onödan.

Analys STG – Scandinavian Tobacco Group

oktober 28, 2019oktober 28, 2019 Victor Lämna en kommentar

Verksamheten:

STG(Scandinavian Tobacco Group) är ett danskt företag som tidigare var en del av det svenska Swedish Match men noterades år 2016. Bolaget är inriktat på cigarrer som står för över 75 % av omsättningen. Hand och maskinrullade cigarrer står för ca 35 % vardera av omsättningen. Piptobak står för 7 % och finskuren tobak står för 9 %. Resten av omstättningen är diverse tillbehör som t.ex tändare, tändstickor och pipor.

Scandinavian Tobacco Group – ett danskt tobaksbolag på börsen.

Liksom de flersta bolag som sysslar med tobak är det ingen tillväxtraket. Omsättningen minskar svagt nästan varje år men det kompenseras för genon förvärv och rationaliseringar. Verksamheten är höglönsam med bruttomarginal på jämna 47- 48 % de senaste åren. Kassaflödet är väldigt bra och de pengar(capital expenditures – Cap Ex) som behövs för att köpa nya maskiner och andra investeringar för att hålla fabrikerna snurrande utgör 1,6 till 3,5 % av omsättningen. Bolaget är hyggligt förvärvsdrivet samt betalar ut en hög utdelning. Detta gör att det inte samlas pengar “på hög”. Effektivt utnyttjande av pengarna som rör sig genom bolaget är hemligheten till framgång i denna typ av bolag och för de aktieägare som väljer denna typ av investering.

Nyckeltal:

Har skapat en tabell med de nyckeltal som jag tycker är intressanta när detta investeringscase skall analyseras. Om du vill göra din egen analys finns årsredovisningen för bolaget här.

STG i siffror(DKK):	2018	2017	2016	2015
Net sales:	6 718	6 464	6 746	6 732
EBITDA margin:	16,2 %	19,1 %	19,0 %	18,5 %
EBITDA:	1 089	1 232	1 279	1 247
Net profit:	666	712	681	668
Cap Ex:	125	109	235	236
Cash flow op act:	784	1 049	1 358	1 285
Soliditet:	65,8 %	65,0 %	65,0 %	61,9 %

Nyckeltal relaterade till aktien:

STG aktien (Dkr)	2018	2017	2016	2015	2014
Börskurs:	78,45	120	118,9	–	–
EPS:	6,7	7,1	6,8	6,7	6,4
P /E:	11,7	16,9	17,5	–	–
P / JEK:	0,89	1,42	1,28	–	–
P / S:	1,17	1,86	1,76	–	–
Utdelning / aktie:	6	9,3	5,5	14	4,3
Direktavkastning:	7,6 %	7,75 %	4,6 %	–	–
Utdelningsandel:	90 %	131 %	81 %	–	–

Under hela tiden bolaget varit noterat har det funnits 100 miljoner aktier i bolaget. Tacksamt att snabbt räkna i huvudet. Man kan snabbt t.ex räkna ut att försäljningen per aktie är 67,18 danska kronor för år 2018.

Ägarbilden:

Bolagets huvudägare är Chr. Augustinus Fabrikker Aktieselskab som äger drygt 25%. C.W.Obel A/S ligger på runt 10%. Tre fonder FMR LLC, Franklin Templeton Institutional, LLC och FIL Limited har vardera runt 5 %. Ägarlistorna i danska bolag är inte lika transparenta som de svenska. Ägare som ligger under 5 % “syns” inte.

Fördelar:

Stabil verksamhet som är lätt att förstå och analysera.
Svag konkurrens. Finns ingen Elon Musk som disruptar industrin.
Hyggligt prisokänsliga produkter.
Oetisk investering(låg efterfrågan ger fler aktier för pengarna).
Cigarrer är sällanköps varor för “entusiaster”.

Nackdelar:

Minskad försäljning(dåligt för aktien, bra för folkhälsan).
Politiks risk. Smaksatta cigarrer!?.
Oetisk investering(låg efterfrågan gör att aktien nog inte blir “poppis”).

Sammanfattning:

STG är en go dansk cigarr som manglar utdelingar till sina aktieägare. Förvärv och rationaliseringar väger upp den vikande efterfrågan. Svagt stigande utdelning från en riktigt hög nivå gör att utdelningen mer eller mindre är hela caset med detta bolag förutom att det är ganska konjunkturokänsligt. Politisk risk finns alltid i tobakssektorn. I det långa lopper kommer fler och fler sluta röka men cigarrer är för en del ett slags hobby. Ungefär som att samla och lära sig mer om dyr whiskey. Det är olika klientel som köper en ciggar för över 500 kr och de som köper smuggel ciggaretter från den lokala “diverse” butiken.

I skrivande stund är direktavkastningen 7,8 % och den känns hyggligt säker. Det lockar, men någon värdestegring lär man nog få vänta länge på om den ens kommer. Kort och gott så är STG en slags obligation med en sällanköpsverksamhet inom tobak som bas för kupongen. Politisk oro och minskad efterfrågan för “oetiska” investeringar kan ge aktien någon extra smäll. STG har sina risker och möjligheter.

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Analys Saltängen Property Invest(SPIAB)

oktober 21, 2019oktober 21, 2019 Victor Lämna en kommentar

Saltängen Property Invest(SPIAB) är tillsammans med Delarka OG inom enfastighetsbolag. Bolagets VD heter Maarit Nordmark och ordförande är Mikael Igelström. Aktien noterades i januari 2015.

Verksamheten:

Då Saltängen är ett enfastighetsbolag kretsar allt kring ägandet och förvaltandet av fastigheten Saltängen 1 utanför Västerås. Bolaget förvaltas av managementbolaget Hestia Fastighetsförvaltning AB. VD, finanschef och förvaltningschef kommer alla från Hestia. Fram till den 30 september 2023 är fastigheten fullt ythyrd till ICA Fastigheter Sverige AB. Efter det datumet finns det en 12 månaders uppsägningsmöjlighet. Därefter löper avtalet på i fem år till. Under 2018 renoverades och förbättrades fastigheten för 83 Mkr. Detta gjorde att en av kvartalsutdelningarna 2019 ställdes in. Ingen högre hyra kund tas ut för denna åtgärd.

Fastigheten:

Fastigheten Saltängen 1 består av ett stort markområde på 232 686 kvm. Belägen i området Hacksta knappt en halvmil utanför Västerås nära E18 är det ett bra läge för en logistikfastighet. Den uthyrningsbara ytan är 104,726 kvm varav 75 % är lager, 12 % kontor och resten kyl och fryslager. Många kvadratmeter på en fastighet så det är en stor pjäs. Byggnationerna började 1975 av ICA och har genom åren byggts på. ICA har använt lokalerna i över 40 år som en av två logistikhubbar. Med 92 lastportar och ett automatiskt höglager på över 30 meter är byggnaden central för ICA’s logistik. Att bygga nytt skulle kosta gissningsvis mer än värdet på fastigheten idag(ca 1,46 Mdr kr).

Nyckeltal:

Bolaget omsätter ca 83 MKr per år. Driftnettot ligger runt 79 Mkr och förvalningsresultatet ligger på drygt 60 Mkr. Inga kioskvältare att förvänta sig den närmsta tiden då hyreskontraktet är indexuppräknat, Belåningsgraden ligger på 44,4 % och räntetäckningsgraden ligger på 4,72 ggr och soliditeten på 45,8 %.

Bolaget har ett lån på 603 Mkr från Swedbank som förfaller under 2020. En procent av lånet amorteras av varje år. Det blir spännande att se hur en omfinansiering kommer att se ut.

Gör man en grov bruttoanalys av kassaflödet får man till att det trillar in drygt 51 Mkr i bolaget när allt är betalat. Av det används 45 Mkr till att betala utdelning till 4 600 000 aktier 4 ggr per år och 6,3 Mkr går åt till att amortera på lånet.

Ägarbilden och managementbolaget bakom:

Saltängen har ett ganska udda sätt att räkna antalet aktieägare i bolaget. De räkarna bara med “kvalificerade aktieägare”. D.v.s de som har 500 eller fler aktier i bolaget. Om du har mindre än 500 aktier är du okvalificerad! Enligt Avanza har de i skrivande stund 4843 kunder som äger aktier i Saltängen.

Namn:	Kapital %:	Kommentar:
Avanza Pension	10,4 %	KF och pensionssparande
Artipelaginvest AB	7,2 %	Se nedan.
UBS Switzerland AG, NQI	4,3 %
Nordnet Pensionsförsäkring AB	3,3 %	KF och pensionssparande
Skogskupan Aktiebolag	2,7 %	Malmö familj.
Swedbank Försäkring	1,7 %

Bakom bolaget Artipelaginvest AB står makarna Björn och Lillemor Jakobson. Grundare till bolaget BabyBjörn. Björn Jakobson var sommarvärd i P1.

Fördelar:

Enkel verksamhet – hyra ut ett lager med frys + kontor.
Utdelning som betalas ut som regel 4 ggr per år.
Hög direktavkastning. (2,45*4) / 136,5 -> 7,1 % i direktavkastning.
Belåning ger positiv hävstång i uppåtgående marknad.

Nackdelar:

En STOR nackdel är att fastighetern är väldigt speciell.
Säger ICA upp hyresavtalet kan det bli svårt att hitta ny hyresgäst.
Långt indexuppräknat hyresavtal tappar mot “marknadshyror” över tid.
Kan bli svårt att refinansiera bolaget i svåra tider. Risken för kreditorer kan bli hög.
Belåning ger negativ hävstång i nedåtgående marknad.
Anpassningar i framtiden kan bli dyra utan att hyran går att höjas.
Inställda utdelningar p.g.a anpassningar och renoveringar.
Mycket svagt kassaflöde.

Sammanfattning:

En investering i Saltängen är en ganska udda investering. Så länge det går bra så går det bra. Går det dåligt så kan det gå riktigt dåligt. Mer precis än så kan man inte vara. Bara stolpa upp det som kan gå dåligt. ICA säger upp avtalet, räntorna skenar och bolaget kan inte finansiera sig är tre saker man främst kan tänka sig. Å andra sidan är en aktie som betalar ut drygt 7 % per år till en känd risk ganska intressant. Var och en får avgöra om det är en lockande investering. Går det att framöver värdera upp fastigheten Saltängen 1 så ger varje 100 Mkr i ökat värde ca 21 kr per aktie. En rejäl hävstång både upp och ner. Belåning kan tyckas en aningen hög, med tanke på risken i bolaget men bättre än t.ex Delarka. Däremot är kvaliteten på Delarkas fastighet bättre. Att jämföra dessa bolag är som att jämföra äpplen, päron och appelsiner.

Det går nätt och jämt runt rent kassaflödesmässigt. Bolaget dansar på en riktigt slak lina. Stiger räntan så är de rökta på denna nivå. Då måste utdelningen kapas, rejält! Aktiekursen skulle då bli mosad. I dagarna har kursen stigit upp mot 140 kr för att innan under lång tid legat runt 115-125 kr. Kanske “sell and go away”?

Disclaimer:

Analys Delarka

oktober 20, 2019oktober 20, 2019 Victor Lämna en kommentar

Delarka Holding är ett av de första enfastighetsbolagen som noterades. För en genomgång av vad enfastighetsbolag är följ denna länk. Bolagets VD är Sven I Hegstad och bolaget förvaltas av Pareto Business Management AB.

Verksamheten:

Bolaget förvaltar och hyr ut fastigheten Solna Polisen 2 till Postnord på 100 %. Hyresgästen har sagt upp sitt hyresavtal som löper till 30 april 2026. Kanske kommer Postnord stanna kvar med ett mindre hyreskontrakt. Detta belyser den stora risken med enfastighetsbolag, uppsägning av hyreskontrakt. Två andra risker är finansiering och ränterisk.

Fastigheten:

Fastigheten är känd från media som Postnords huvudkontor och består till största delen av kontorslokaler(39 000 kvadratmeter) och viss del lager och parkeringsplatser(14 000 kvadratmeter / 450 platser). Bolaget uppskattar marknadsvärdet till ca 1295 Mkr vilket motsvarar ca 260 kr per aktie.

Fastigheten är modern anpassad för den enda hyresgästen och ser rätt “cool” ut. För fler bilder gå till bolagets sida. Fastigheten ligger mycket bra till i Stockholm-Solna, strax norr om Karlberg. Det är ca 500 meter till tunnelbanan och lätt att nå med bil. Kan man inte modifiera huset och hyra ut det till andra hyresgäster med dessa förutsättningar så skall man inte verka i fastigheter. Frågan är dock hur många miljoner det kommer att kostar med en upprustning? Delarka har dock tid på sig. Det kommer dröja drygt 6 år innan Postnord är utflyttad. Enda risken skulle vara om Postnord går i konkurs.

Finns även en Wikipedia artikel om fastigheten Arken som givit namn åt bolaget.

Nyckeltal:

Bolaget omstätter ca 100 MKr per år. Driftnettor ligger runt 77 Mkr och förvalningsresultatet ligger på drygt 55 Mkr. Inga kioskvältare att förvänta sig den närmsta tiden då hyreskontraktet är indexuppräknat. Belåningsgraden ligger på 55 % och räntetäckningsgraden ligger på 4,8 ggr och soliditeten på 38,8 %. En aningen hög belåning med tanke på risken i bolaget.

Bolaget fixade ett lån på 740 Mkr i en tysk bank som löper på 2,21 % till första kvartalet 2021. Sen blir det spännande att se hur en omfinansiering kommer att se ut.

Gör man en grov bruttoanalys av kassaflödet får man till att det tillar in nästan 60 Mkr i bolaget när allt är betalat. Av det används 40 Mkr till att betala utdelning till 5 000 000 aktier 4 ggr per år och 11 Mkr går åt till att amortera på lånet. EPRA NAV per aktie är enligt bolaget 115 kr så en viss premie betalas i dagsläget. Lämnar det som en övning till läsaren att avgöra om det är motiverat eller inte.

Ägarbilden och managementbolaget bakom:

Bolaget har ingen egen personal utan förvaltas av Pareto Business Management AB. Aktien är listad på Nasdaq First North och bolaget har drygt 1400 aktieägare varav nästan 1200 är från Avanza. Tung Avanza profil med andra ord.

Största ägare är(2018-12-31):

Namn	Andel % av kapital	Kommentar
Alandia	20,0 %	Försäkringsbolag från Åland
EOJ 1933 AB	10,0 %	EOJ 1933 AB ägs av RFSU.
ICA-Handlarna	9,2 %	Förbund för ICA handlare
Socialdemokraterna	5,0 %	Ca 7 % av partiets portfölj
Avanza Pension	3,0 %	Kapitalförsäkringar m.m
Gadd SMP Fund	2,6 %	Aktiefond

Fördelar:

Enkel verksamhet – hyra ut en välbelägen fastighet i Stockholmsområdet
Stadig utdelning som tickar på 4 ggr om året.
Direktavkastning på ca 6,6 %.
Högbelång ger hävstång i uppåtgående marknad

Nackdelar:

Enda hyresgästen har sagt upp sitt hyreskontrakt.
Högbelånat bolag, substansen sjunker raskt vid nedgång på marknaden.

Sammanfattning:

Delarka tillsammans med Saltängen är ett av de två första enfastighetsbolagen man kommer att tänka på. Olika verksamhet och riskprofil. Delarka blir av med sin hyresgäst 2026. Tills dess behöver bolaget göra en plan på hur det skall fixa nya hyresgäster(för aktieägarans bästa gärna mer än en), säkra finansieringen och ombyggnation. Vem vet om inte någon köper bolaget och lägger in fler fastigheter och bygger någon form av nytt fastighetsbolag. Med tanke på förutsättningarna känns aktien hyggligt rätt värderad. Köper man aktien i dag borde man få 4-5 år med hygglig utdelning. Kanske sänks den framemot 2025-26 för att ansamla medel för renovering?

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger inga akter i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Inledning enfastighetsbolag

oktober 19, 2019oktober 19, 2019 Victor Lämna en kommentar

I denna mini genomgång kommer bloggen att gå igenom fenomet “enfastighetsbolag”, samt titta lite närmare på ett eller flera bolag som är av denna typ. Investeringsslagets för och nackdelar.

Vad är ett enfastighetsbolag?

Ett en eller fåfastighetsbolag är ett bolag som bildats för att äga en eller ett fåtal fastigheter. Det kan man gissa sig till på namnet. Fenomenet att köpa en stor, ofta udda fastighet, lägga in den i ett nytt bolag och sätta den på börsen är ett ganska nytt fenomen. Bolag som Pareto, Catella, Wilfast och Hestia har gjort det tills sin affärsidé att göra dessa paketeringar. De tjänar pengar på själva paketeringen och sedan säljer de in olika managementtjänster.

Enfastighetsbolagen har sällan egen personal utan allt sköts oftas av inhyrd personal från managementbolagen på konsultbasis. Styrelsen är “extern” men har ofta kopplingar till ovan nämnda managementbolag.

Fastigheterna i dessa bolag är ofta stora, ikoniska eller sticker ut på något sätt och hyrs ut på långa kontrakt ibland över 10 år. Övervägande är det logistikfastigheter men även kontorslokaler och försäljning av t.ex. fordon.

Räntekänsliga

Enfastighetsbolag är ofta väldigt räntekänsliga. Initialt köps fastigheten med hög belåning, runt 50 % som oftast amorteras ned med kanske 1% av lånet per år. Värdet på en fastighet avgörs till stor del av ränteläget. Enfastighetsbolagen har sällan bra lägen så den gamla sloganen “läge, läge och läge” gäller inte. Det finns undantag bland bolagen.

Brokig ägarbild

Bolagen har sällan någon huvudägare utan det är mest småsparare som vill ha hög och “stabil” utdelning och köper denna typ av aktier. På senare tid har ett gäng ägare dykt upp en del av bolagen. Det är ofta stiftelser, rika privatpersoner och olika rörelser.

Fördelar:

Få om inga analyser, edge för påläst småsparare.
Relativt hög direktavkastning.
Delar ofta ut per kvartal.
Stabil verksamhet så länge det finns betalande hyresgäst(er).
Ofta positiv värdeförändring vid sjunkande räntor.

Nackdelar:

Äger en eller ett fåtal fastigheter. Ofta stora och specialbyggda(t.ex Saltängen).
En eller ett fåtal hyresgäster(ICA som hyr av Saltängen).
Inställda utdelningar(Saltängen ställde in en utdelning).
Ofta ingen egen personal ger Ad hoc förvaltning.
Svag ägarbild. Bolaget styrs de facto av ett managementbolag.
Låg omsättning i aktien.
Hög finansiell risk.
Mycket ränteberoende, påverkar intäkter och värde på fastigheter.

Länkar:

Avanza: Maxad direktavkstning.

Nordnet: Investera i enfastighetsbolag

Nytt bolag i portföljen KEG Income fund.

oktober 14, 2019oktober 14, 2019 Victor Lämna en kommentar

Portföljen har utökats med ett nytt innehav, The Keg Royalties Income Fund(TSX:KEG.UN). Fonden äger varumärket “The Keg” som den hyr ut till Keg Restaurants Ltd. (“KRL”) på ett 99 årigt avtal. Som ersättning erhålls 4 % av bruttoförsäljningen på alla restauranger i Kanada och Usa. KRL är den största ägaren i KEG.UN med ca 27 % av kapitalet. Denna del är lite stökig att reda ut, med korsägande och rättigheter som genererar pengar som kan lösas in mot andelar i fonden.

Fonden har en mycket enkel affärsidé. Ta emot royalties och dra av kostnader för den löpande driften av fonden. Dela ut överskottet till andelsägarna.

Utdelningsanalys

Utdelning sker varje månad. I skrivande stund får man en direktavkastning på ca 6,8 %. Utdelningsandelen var drygt 100% för Q2 och för första halvåret var den 91,1 %. Utdelningen har höjts genom åren. Senast var i november 2017 och innan dess augusti 2016.

Totalt finns det 105 restauranger som omsätter $650 miljoner kanadensiska dollar med ca 10 000 anställda. Restaurangernas profil är “steakhouse” med vidhängande bar.

Det finns en del olika entiteter på kanada börsen som har motsvarande upplägg. Bland aktieintresserad är det främst Boston Pizza som en del aktiebloggare äger(inkl denna bloggare). SIR(äger även denna) och Pizza Pizza(har ägt…) är andra med motsvarande upplägg.

Sammanfattning:

Vad skall man tycka om allt detta? En stor fördel är att utdelningen är hög, troligtvis sänks den inte och den delas ut per månad. Allt hänger på hur det går för restaurangerna. Kommer folk äta stora saftiga köttbitar i framtiden och hälla i sig dyr alkohol?

Varför köpte jag detta innehav? En jämn, stabil, hög utdelning som betalas ut per månad från en verksamhet jag begriper mig på. Förväntar mig inga underverk förutom att restaurangkedjan skall finnas kvar och sakta växa alternativt stå stilla. Fonden är att betrakta som ett obligationsinnehav.

Analys av Ocean Yield

september 29, 2019september 29, 2019 Victor Lämna en kommentar

Ocean Yield är ett bolag som är noterat på Oslo börsen. Genom sitt namn vill de förmedla att det handlar om hav och utdelning. Många skatter har genom världshistorien hamnat på havets botten. Är Ocean Yield en skatt och kommer de hamna på havets botten? Frågorna hopar sig och denna analys skall försöka besvara några av dem. Bolaget redovisar i dollar men noteras i norska kronor(NOK) på Oslo börsen. Utdelningen anges i US dollar men betalas ut i NOK. En aning stökigt men man får vänja sig vid det.

Beskrivning av verksamheten:

Ocean Yields affärsidé är att äga fartyg som hyrs ut på långa kontrakt till en stabil och diversifierad lista av kunder. Bolaget äger fartyg inom ett antal olika segment(tankers, kontainer, torrbulk, oljeservice, biltransport, gastransport och FPSO(se nedan). Målet är att växa bolaget till över 100 fartyg från dagens 61 och öka antalet kunder på långa kontrakt. Kontrakten är ofta mellan 10 och 15 år. Vid behov körs vissa fartyg på korta kontrakt för att vänta in en bra långsiktig lösning. Flottan är ung, vid utgången av Q2 var den 3,7 år.

Övergripande är det lätt att förstå affärsmodellen, köpa och hyra ut fartyg men när man borrar sig ner i redovisningen får man en smygande känsla att det kanske inte går ihop just nu. Inköp av fartyg kostar mycket pengar. De lånas upp till dyra räntor. Utdelningen som är väldigt hög är just nu inte hållbar utan slukar mer än hela kassaflödet. Utdelningen har historiskt varit hög, ofta högre än vinsten men lägre än kassaflödet. Det “känns” som man köper nya båtar och delar ut allt som kommer in minus räntor och driftkostnader. Bolaget påminner om en amerikansk REIT. Vad händer när kontrakten har löpt ut och fartygen är gamla? Kommer restvärdena att kunna utgöra handpenningen till nya fartyg?

FPSO
Det går inte att läsa och försöka förstå Ocen Yield utan att snubbla över begreppet FPSO. Vad är en FPSO kan man fråga sig? FPSO står för Floating production storage and offloading. En FPSO är ett stort fartyg, likt en oljetanker som tar emot olja från källor på havets botten via ledningar och från borrplattformar. När de tar emot olja eller gas är det ganska vanligt att det utförs kemiska processer som omvandlar kolvätena i någon form av raffinaderiprocess. Oljan och eller gasen lagras sedan ombord tills den hämtas upp av tankfartyg. En FPSO hyrs ut på långa kontrakt då de är en central del i utvinningen. I världen fanns det år 2015 ca 170 FPSO. Det tar såleds tid att hitta en bra kund som vill teckna ett långt kontrakt.

By User:WikiDon – From en: Ther uploaded with GFDL- licence by User:WikiDon, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=696897

Ocean Yield har en FPSO som heter DHIRUBHAI-1. Fartyget byggdes 1979 men konverterades 2008 till att bli en FPSO. Fartyget ligger utanför Sri Lanka där vissa tekniska detaljer monteras bort för att kunna hyra ut skeppet på längre kontrakt.

Hittas ingen lösning blir det tuffa nedskrivningar. Fartyget står för ca 9 procent av de bokförda tillgångarna rörande fartyg i bolaget($240 M för år 2018). Går man tillbaka till årsredovisningen för 2017 och Q1 och Q2 för 2018 så kommer man fram till att EBITDA för detta segment historiskt ligger på ca $115 M per år. Sen är ju frågan vad ett nytt kontrakt kan inbringa. Liter mer eller lite mindre? Förmodligen kommer kunden kräva en omfattande ombyggnation.

Det finna några andra oroshärdar i bolaget. Connector är ett fartyg som används för att dra kablar och ledningar, vilket hyrs ut på korta kontrakt tills en mer stabil lösning kan hittas. Två AHTS fartyg leasas ut till Solstad vilket är ett bolag under rekonstruktion. Vad jag kan läsa mig till får de inget betalt för denna uthyrning. Att kräva tillbaka fartygen är inte helt enkelt.

Nyckeltal:

Kurs: 51 NOK / 9,07 USD/NOK = > $5.62 per Ocean Yield aktie
P/E: 5,62 / 0,17 (uppskattning av vinst 2019) = 33
Eget kapital per aktie ca $5.
Direktavkastning: 13,6 % (0,191 * 4 = $0,764 /år)
Direktavkastning efter eventuell sänkning: 10,6 % (0,15 * 4 = $0,6)
Soliditet: 28,4 %

Insiderägande:

Kjell Inge Røkke äger 68,2 % av aktierna i Aker ASA som via Aker Capital äger 61,7 % av Ocean Yield. Vd Lars Solbakken äger nästan 0,9 % av bolaget(ca 72 MNOK) och CFO Eirik Eide 0,2 %(ca 17 MNOK).

För:

Massiv utdelning 4 ggr per år.
Om FPSO’n blir uthyrd på långt kontrakt kommer det förbättra kassaflödet avsevärt.
Två AHTS fartyg kommer på sikt att lämna Solstad och kan ge intäkter.
Kabeldragaren kan få ett långt kontrakt.
Modern och diversifierad flotta uthyrd på långa kontrakt.
Stark ägarbild med ledning som har “skin in the game”.

Emot:

Kassaflödet täcker inte utdelningen. Vinsten per aktie är inte ens i närheten att täcka delar av utdelningen.
Shipping är historiskt väldigt volatilt.
FPSO’n är elefanten i rummet. Kostar mycket för bolaget att ha overksam.
Låg och sjunkande soliditet.
Skraltiga finanser kostar att finansiera. Banker har gått på många nitar när det gäller shipping och drar ner på dessa engagemang.

Sammanfattning:

Havet ger och havet tar. Det gäller framför allt för de som är vågliga att investera i shipping. I teorin är Ocean Yield mer ett leasing företag men i praktiken är det shipping med ett lager av finansiell ingenjörskonst lagt ovanpå. Utdelningen är extremt hög. Om något verkar bättre än det borde vara är det ofta inte så. Finns många fallgropar i bolaget Ocean Yield, shipping verksamhetens inneboende instabilitet och det stora beroendet av extern finansiering. I nuläget har bolaget koll på det mesta. Men vad händer om det blir en perfekt storm? Kollegan Seadrill såg ut som en bra och “säker” utdelningsinvestering. När oljepriset sjönk försvann marknaden för oljeborrplattformar och därmed drog sig bankerna ur. Det blev en katastrof för de som var investerade i bolaget. Kan samma sak hända med Ocean Yield? I teorin inte då bolaget har diversifierat sin flotta. Men när banker får panik så struntar de i det. Då skall skulden regleras och ur balansräkningen.

Sammanfattning på sammanfattningen kan man kanske säga att det är ett högrisk case men så länge det går så tickar utdelningen in. Stannar den förmodade sänkningen till en direktavkastning på runt 10 % så får man igen sina pengar om bolaget håller i ett tiotal år.

Analys av Tanger Outlet

september 17, 2019september 17, 2019 Victor Lämna en kommentar

Bolagets mer formella namn är: Tanger Factory Outlet Centers Inc med kortkod NYSE: SKT. Företaget är en s.k REIT med huvudkontor i Greenboro i den amerikanska delstaten North Carolina. Antalet fulltidsanställda är 285 och det arbetar ca 360 på deltid. Personalkostnaden är således ingen stor kostnad.

Beskrivning av verksamheten

Bolaget är en REIT som äger 39 st stora köpcentrum nära tätbefolkade områden och turistattaktioner med ca 190 miljoner besökare per år. Köpcentrumen eller outlets som de kallar dem finns i huvudsak i östra Usa och Kanada. Bolaget grundades 1981 och blev publikt noterat 1993. Sedan sin IPO har de varje kvartal delat ut pengar. Totalt hyr de ut ca 1,3 miljoner kvadratmeter och största hyresgästen, Ascena Retail står för 6,7 % och The Gap för 6 %. Enligt egen utsago har de undvikit stora ankarmäken med stora butikytor som kan bli svåra och dyra att bygga om.

Historiskt har Tanger lyckats bra med att hantera kunder som minskat sin butiksyta eller till och med gått i konkurs. Såg en intervju i Mad Money där CEO berättade att nästan ingen av de tio i topp märkena som fanns bland kunderna för tio år sedan finns kvar idag.

Kommer outlets att finnas kvar i framtiden eller kommer de att försvinna till förmån för e-handeln? Här får var och en göra sin gissning. Tror man inte på outlets så kommer man inte att kunna tro på en framtid för Tanger.

Utdelningshistorik för Tanger Outlets (SKT) från 1993 till och med 2018.

Nyckeltal:

Direktavkastning ca 8,8 %. Bolaget delar ut $0,355 per aktie och kvartal. Senast i år höjdes utdelningen och utdelningshöjningen(CAGR) de senate fem åren har varit 10 %. Bolaget ingår i S&P High Yield Dividend Aristocrat Index. För 2018 var utdelningsandelen(FFO payout ration) 56 %. Således historiskt en säker och stabil utdelningsandel. Frågan är hur stabila intäkterna kommer att bli framöver?

Uthyrningsandeln ligger sedan 25 år tillbaka på över 95 %. Räntetäckningsgraden ligger på runt 5 ggr. Tittar man igenom balansräkningen så betalar man ca 5,4 ggr eget kapital. Frågan är vad det riktiga värdet är per aktie i form av ett substansvärde?

För:

Hög direktavkastning.
Låg utdelningsandel.
Lång erfarenhet av att driva outlets.
Erfaren CEO med stort eget ägande.
Troligtvis inga större nybyggnationer i närtid.
Ok balansräkning med långa löptider på lånen.
Delar av kassaflödet används till amortering och återköp av aktier.

Emot:

Stor osäkerhet om framtiden för outlets.
Kommer de kunna få in nya hyresgäster i takt med att de gamla tuppar av?
Kommer marknaden kräva högre räntor(premium) för att återfinansiera lånen när de löper ut?

Sammanfattning:

Historiskt har Tanger Outlet varit en bra placering. Fram tills för ett par, tre år sedan steg aktien stadigt uppåt. Mycket track vare en halvhög och stigande utdelning. I takt med att retail döden slagit till har fler och fler investerare sålt av allt som har med retail att göra. Tange Outlet har fått se sin aktie falla rejält. Frågan är om outlets kommer att finnas kvar i framtiden? Ifall det är så, kommer Tanger Outlet överleva? Ja det är den stora frågan. Min gissning är att de kommer att överleva och klara sig. Aktien känns utbombad och fallit offer för en massiv sektorrotation. Jag tror däremot inte att Tanger Outlet kommer tillbaka till sina fornstora dagar där det regelbundet bankades ut nya köpcentrum.

Gissar att eventuell expansion kommer ske väldigt försiktigt. Tror och hoppas att ledningen är försiktig, sköter sin verksamhet och bidar sin tid. Det mest “offensiva” man kan hoppas på är avbetalning på skulder och återköp av aktier. Är de listiga så fortsätter de öka utdelningen fast väldigt sakta.

Äger inga aktier i bolaget men kan tänka mig att skaffa en position. Utdelningen är gissningsvis i närtid hyggligt säker. En utdelning på över 8% lockar. Men man har tidigare gått på rejäla minor när man är i dessa territorier. En aktie för den riskvillige utdelningsjägaren.