2019 har inte varit ett lyckat år för aktieägarna SIR Royalty Income Fund. Fonden får sina intäkter från ett royalty avtal med SIR bolaget(privatägt) . En viss procent av försäljningen betalas som licens för att få lov att använda SIRs varumärke och koncept. Kan liknas med franchisekedjor som McDonalds och Burger King.
Viktigaste parametern
Försäljningen är den absoult viktigaste parametern man tittar på som “delägare” i SIR fonden. Tillväxten mäts i Same Store Sales (“SSS”). Går den upp får fonden mer pengar och utdelningen är tryggad. Fonden har i stort sett inga större kostnade för sin verksamhet så utdelningsandelen ligger normalt runt 100 %.
I SIR fonden har detta fungerat bra genom åren. SIR har öppnat nya restauranger och lagt till dem i “royalties poolen” och utdelningarna har då och då kunnat ökats på.
Det började gå sämre förra året.
Under det senaste året har det inte fungerat längre att öppna nya restauranger och förväntat sig högre SSG. Restaurangerna har tappat gäster och några har fått stänga ner.
Lite olika förklaringar har givits, t.ex att folk äter mer hemma och beställer hämtmat. Gärna då via någon app där en lågavlönad “nisse” kommer farande snabbt som ögat. Ekonomin i Ontario regionen är “svag” trots brinnande högkonjuktur i Nordamerika. Höjda minimilöner ska visst också ha ställt till det. Kommer samma “ursäkter” från SIR’s peers KEG, Boston Pizza och Pizza pizza är det ett braschproblem. Får börja gräva lite mer i detta framöver.
Fakta är att SIR Royalty Income Fund har släppt Q1 för det brutna räkenskapsåret 2020. För de som inte orkar läsa längre kan man kort och gott säga att det ser inte så bra ut…
Totalt gick försäljningen ner 8 % varav deras flaggskepps restaurang Jack Astor minskade sin försäljning med 9,3 %. Det tråkiga är att de utgör 32 av ca 55 restauranger. “Bäst” gick det för Scaddabush Italian Kitchen & Bar där försäljningen minskade 3,5 %.
Kursen för SIR har inte imponerat under 2019. Källa: Avanza
Hur gör jag nu?
Det är ett svårt läge. Ligger rejält back på detta innehav. Utdelningen sänktes nyligen och vem vet den kanske sänks igen. Är denna restaurangkedja helt körd eller är det en temporär svacka? Det är som sagt svårt att säga. Så länge det säljs något och restaurangerna är igång kommer det trilla in royalties till SIR fonden. Utdelningen kommer således inte i teorin att ställas in, utan riskerar “bara” att sänkas. I skrivande stund ger SIR fonden ca 13 % i direktavkastning vilket är magiskt bra om det är hållbart. Frågan är hur hållbart det är? Tittar man på kursutvecklingen har den varit bedrövlig. Men inte helt omotiverat. Jag tycker den har överreagerat. Kommer behålla innehavet tillsvidare och håva in utdelning.
Har i några inlägg under hösten och den sydsvenska vintern gått igenom vad projektet Byggkassan är och tankar och syfte bakom. Nu är det dags att lyfta lite på motorhuven och kolla in vad som finns där under. Många som äger en bil kollar inte så ofta under motorhuven utan tankar och kör vidare. Numera är det fler och fler som stoppar in en sladd.
By user:AppleMan1 – http://en.wikipedia.org/wiki/File:Banknote_Counter.jpg, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7345714
Portföljen består av idel enfastighetsbolag och tung viktning mot Cibus och Tre kronor. Direktavkastningen är oftast över 6 % vilket är en vald strategi. Framöver kommer det bli fler bolag som delar ut flera gånger om året och ger en utdelning över 5 % för att sprida riskerna. Funderar på Sagax, SBB och Akelius D aktier. Det blir då ett litet inslag av “fixed income”. Det sänker både risk och potential. Potentialen är inte så viktig utan det är mer på risksidan man jobbar.
Då Byggkassan har till mål att levererar utdelningar för att driva och underhålla ett specifikt hus med fordon är värdet inte det viktiga utan det kassaflöde denna lilla begynnande pengamaskin genererar.
Värdestegring är inte oviktigt utan den tas tacksamt emot. Då kan det bli att man viktar ner i de innehav som sticker iväg. Denna typ av bolag har begränsad “potential” så det är lättare att köpa något annat där man får högre direktavkastning. Dock får man beakta att riskprofilen kan vara annorlunda. Mycket att tänka på… men så är det också en livslång hobby att pyssla med detta.
Årsavkastningen för 2019?
Hur har det då gått på med värdet på Byggkassan? Lägger man ihop ingående kapital med årets nettoinsättning får jag fram att värdestegring + utdelningar har avkastat 32,3 % under året. Klart långt över förväntan! Men det gör det desto svårare att köpa nya tillgångar med “vettig” direktavkastning”. Risken är att man går längre ut på riskskalan och köper “skräp” bolag.
Blir intressant att följa hur det går nästa år. Portföljen är mycker räntekänslig så jag hoppas på lite svagt uppåt utöver utdelningarna.
Som utdelnings och tillväxtinvesterare funderar man ofta på portföljens risknivå kontra potentiell intjäningsförmåga. Man vill maxa värdestegring, till låg risk och få en vettig utdelning, gärna så stor att man kan leva på den lite längre fram. Detta är ett hårt optimeringsproblem. Inom mjukvaruutveckling brukar man prata om tid, kvalitet och pris. Ungefär så förhåller sig värdestegring, låg risk och utdelning. Låg risk ger kanske dålig värdestegring men högre utdelning.
En tanke är att börja köpa in mig i den svenska ETF:en XACT Högutdelande. Under året har man läst om den men inte riktigt fastnat. Några procent av portföljen skulle man kunna köpa för. Här kommer några för och nackdelar för mig i detta tilltänkta köp.
Fördelar:
Ökad riskspridning med 40 + nordiska stabila bolag
Ökad fokus på utdelning.
Utdelning som är högre än snittet på portföljen.
Utdelning kommer ske två gånger per år. Fyra är på förslag.
Finns med i Avanzas superlån
Låg förvaltningsavgift, ca 0,3 %.
Kan finansiera sig själv då utdelningar täcker räntekostnader.
Förvaltad av Handelsbanken – låg motpartsrisk.
Nackdelar:
Ökad portföljbelåning(köper med 100 % belåning).
Ökad marknadsrisk
Hur har det gått för ETF:en?
XACT Högutdelande jämfört med OMX Nordic 40 och OMX Stockholm All-Share Cap GI
ETF:en har inte funnits så länge på marknaden men utifrån en jämförelse med två index så verkar den hänga med ganska hyggligt samtidigt som utdelningen har legat på 5 respektivte 5,6 kr. I skrivande stund motsvarar det ca 4,2 % i direktavkastning. Man kan gissa sig till att utdelningen bör stiga de kommande åren i takt med vad de underliggande bolagen delar ut.
Boeings största och mest akuta problem är att deras nya uppdaterade modell 737 Max inte alls har blivit den storsäljare de hoppats på. Nästan 400 plan blev levererade innan två ödesdigra krascher i Indonesien och Etiopien har försatt verksamheten i ett limbo. I skrivande stund råder ett globalt förbud mot att flyga plan av modellen 737 Max.
By NASA/Bill Ingalls – https://www.flickr.com/photos/nasahqphoto/49258250868/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=85140253
Boeing har andra lite mindre potentiella problem som inte lika många har uppmärksammat. De finns i avdelningen för rymd och försvar. Den första är bygget av en ny modul för att skicka upp en besättning till rymdstationen ISS. I dagarna provtestades Boeing CST-100 Starliner som den formellt heter. Något hände med uppskjutningen. Starliners Mission Event Time tog fel på tiden och mer bränsle än nödvändigt förbrukades. Detta fick till följd att Starliner inte kunde docka med ISS och expeditionen fick avbrytas i förväg. Landningen gick bra! Starliner kan i motsats till många besättningsmoduler landa på land istället för på havet.
Ett bakslag för Boeing men det är ändå ett test på en ny besättningsmodul de byggt på uppdrag av NASA. En fördel är att den ska kunna återanvändas upp till tio gånger. I rymdresornas barndom var det inte ovanligt att raketer exploderade eller andra allvarliga missöden uppstod. Är detta då ett allvarligt problem för Boeing? Nej det tror jag inte. Sådant händer. Blir nog bättre nästa gång.
United Launch Alliance
Boeing äger halva United Launch Alliance även kallat ULA. Bolaget är ett joint-venture med Lockheed Martin. Bolaget konstruerar och skjuter upp raketer med betald last. Kunderna är främst amerikanska försvaret, NASA och privata sattelitföretag. Bolaget har två raketplattforma Delta IV Heavy för tunga uppskjutningar och den lite mindre Atlas V. De har varit framgångsrika och säkra. Fungerade bra i en tid då det var kapacitetesproblem och höga priser som gällde.
Nya tider med innovatörer som Elon Musk har satt stort prispress på uppskjutningar. ULA hade innan ett defacto monopol på att skjuta upp laster till rymden. Enda “konkurrenten” var NASA. Elon Musk’s raketfirma Space X har lägre omkostnader för att utveckla nya raketer och är betydligt snabbare på att göra det. Space X’s raketer går till viss del att återanvända så priserna per uppskjutning blir lägre.
ULA är mer eller mindre konkursmässigt och hålls under armarna av amerikanska försvaret som vill ha mer än en leverantör av för landet super viktiga tjänster.
Frågan är om ULA och i förlängningen Boeing orkar stanna kvar i denna verksamhet? Rymdindustin har få privata aktörer och gissningsvis är den bara i sin absoluta linda. Men det kräver massiva resurser och mycket tid att få till något bra. Kommer Boeing att kasta in handduken?
Det legendariska jättebolaget Boeing blöder. Bolaget var långsamma med att ta fram bränslesnålare flygplan. Europeiska Airbus låg längre fram och fler och fler kunder, främst flygbolag efterfrågade detta och la sina ordrar där. Boeing 737 som först kom ut på marknaden 1967 och genom åren moderniserats fick nu ännu en gång rycka upp sig. Genom att häkta på två stora motorer som drog mindre bänsle skulle saken vara avklarad för Boeing. Tyvärr ändrade denna konstruktions “uppdatering” flygplanets aerodynamiska egenskaper. Detta “Frankenstein” plan fick namnet Boeing 737 Max.
När planet lyfter brant blir effekten att motorerna förstärker denna effekt. För att motverka detta skapades ett sytem med sensorer och programvara döpt till MCAS vars uppgift är att trycka ner “nosen” på flygplanet. Det har skrivits mycket om denna “mystiska” programvara. För de som vill fördjupa sig är Wikipedia artiklarna som berör MCAS, och 737 Max en bra start.
Efter att denna flygplanstyp kraschat i Indonesien och Etiopien våren 2019 utfärdades ett världsomspännande flygförbud. I skrivande stund gäller det fortfarande. Ganska snart kom det fram att Boeing har känt till denna svaghet minst ett år innan krascherna. Boeing har kunnat “självcertifiera” delar av sina rutiner och andra konstruktioner. Denna praxis kan också ha lett till en kultur av dåligt säkerhetstänkande.
Backloggen
Boeing har en imponerande backlog av beställda flygplan. Den 30 september 2019 bestod den av 5488 flygplan varav 737 utgjorde 4406 eller 80%. Gigantiska värden står på spel. Den billigaste modellen av 737 Max kostar runt $100 miljoner och sen tillkommer tillbehör och andra anpassningar. I niomånaders redovisningen för 2019 kan man läsa att Boeings värde på backloggen uppgår till $387 miljarder. Då 737 Max har ett lägre styckepris än andra flygplan så kan man gissa att dess andel av backloggen ligger på 230-250 milljarder dollar.
Boeing leveranser Q1-Q3 2019
I diagramet ovan kan man se att leveranserna av 737 mer eller mindre har upphört och under 2018 utgjorde över 70 % av antal levererade plan.
Lite om Boeings finanser
Det skall bli mycket intressant att läsa Boeings Q4 som kommer ut i januari 2020. Fram tills dess får vi nöja oss med Q3 redovisningen som kom ut tidigare i år.
Skral försäljning för Boeing.
Försäljningen har börjat sjunka betänkligt. Försäljningen för komersiella flygplan uppgår till knappt 60 % av föregående års Q3 siffror. Man kan räknar fram och tillbaka och göra olika gissningar men Q4 kommer inte blir bra och troligtvis inte Q1 heller då produktionen av 737 Max är inställd “tillsvidare”. Utan att vara expert på amerikansk redovisning gissar jag att de 400 st 737 Max som byggts ligger i egen bok. Utan dessa skulle försäljningen vara ännu sämre. Dock bättre kassaflöde och blansräkning.
Hur är det igentligen med kassaflödet? Tackar som frågar men det kunde se bättre ut. Från 12,3 till – 0,2 miljarder dollar för den operativa verksamheten, har bolaget börjat att blöda pengar. Under kvartalet har bolaget lånat upp drygt 10 miljarder. Främst för att stärka kassan men framför allt för att klara av utdelningen på $3,5 miljarder och aktieåterköp på ca $2,6 miljarder. Känns inte hållbart att fortsätta med detta de närmsta kvartalen.
Framtiden?
Framtiden är alltid osäker och kanske lite extra mycket för Boeing. Frågan är när och om 737 Max kommer flyga igen. Läste i NY Times att Boeing själv har gjort en undersökning om vad amerikanska allmänheten anser om 737 Max, där ungefär hälften inte kommer sätta sig på ett sådant plan. Enligt artikeln får man nästan intrycket att Boeing jobbar mer med media och PR än att faktiskt försöka förbättra planet. Företagskulturen verkar vara lite halvrutten då lobbying och smutskastning av kunder har haft fokus.
Min gissning är att återcertifieringen kommer att dra ut på tiden. Tänk tanken att ett av planen kraschar på något annat sätt. Då är det nog spiken i kistan för denna modell. 5-6 års utveckling och några miljarder till för en Max II? Enorma värden står på spel för amerikansk industri och världens flygbolag som lagt sina ägg i Boeing korgen. Ska bli mycket spännande att följa hur historien utvecklar sig.
Fynda Boeing aktier?
Är Boeing aktien ett fynd? Warren Buffett brukar säga att man gör sina bästa affärer när man köper ett fantasktiskt bolag som ligger på operationsbordet. Frågan är om Boeing är fantastiskt? Det finns inte så många flygbolagstillverkare, varav Boeing är den största. Jag tror inte bolaget går under. Det kommer kosta många, många milljarder i skadestånd och kostnader att reda upp denna härva. Bolaget går förhoppningsvis stärkt ur detta.
Konstigt nog har Boeing aktien inte gått ner något nämnvärt. Står kvar på samma nivå som början av 2018. Sedan 2010 har aktien varit en riktigt god investering samtidigt som utdelningen har stigit fint.
Man blir nästan sugen på att blanka aktien. Det känns som marknaden inte har tagit ut något av motgångarna i kursen. Bara lite utebliven kursuppgång. Inga fyndköp så långt ögat ser.
Disclaimer: författaren har jobbat med IT/Data i 20 år men aldrig med något som berör flyg. Tekniskaresonemang är utifrån ett lekmanna perspektiv och skall läsas som underhållning och inte tas för någon form av fakta eller sanning.
Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger ej aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.
Med pengar på fickan från Cineplex uppköpet, återinvesterads summan i tre stycken “överutdelare”.
Det blev inköp av fler aktier i fängelsebolagen Geo Group och CoreCivic. De har den senaste tiden stigit någon procent efter en längre tids utförsbacke. Båda bolagen tillhör inte investerarfavoriterna.
Hos Avanzas kunder äger 291 Geo Group och 147 st CoreCivic. Ofta är det ett bra tecken att det inte är så många småsparare som äger aktien.
Den tredje överutdelaren har bloggens läsare redan hunnit bekanta sig med. Det är outlet REIT bolaget Tanger Factory Outlet Centers Inc. Även här finns det knappt några ägare från Avanza. Endast 146 tappra kunder har vågat sina slantar i detta bolag. Är ni nyfikna på bolaget kan ni läsa följande analys som skrevs för ett tag sedan på bloggen.
Köpte i november en liten bevakningspost i kanadensiska biografkedjan Cineplex Inc. Det var en liten bevakningspost på ca 0,5 % av portföljen. . Skriver inte om alla affärer som jag gör, utan bara de som är mest intressanta. Försäljningen är intressant då det blev en oväntat snabb affär.
Köpet var inte speciellt intressant. Cineplex är en biografkedja som har varit lite på fallrepet på sista tiden. Framför allt har aktien fallit kraftigt medan verksamheten gått ner sig en del men fortfarande levererade bra utdelningar. Min gissning var att utdelningen nog skulle hålla i sig. Den hade t.o.m ökt på sig lite i närtid. Denna månadsutdelare gav vid inköpstillfället nästan 8 % om året.
Cineplex Inc har inte rosat marknaden. Källa:Avanza
När jag letade restaurangkedjor med royalites udelningar snubblade jag över Cineplex. Började läsa lite om vad de gjorde och det jag fastnade för var att de förutom film även visade sport på sina stora filmdukar när vissa stora sportevenemang hölls på annat håll i Kanada och Usa. Det skulle visst ge mer av “live känsla”. I kombination med detta och film i övrigt fanns det en del som växte bra med god lönsamhet – pizza och övrig mat servering.
I mitt tycke är Cineplex undervärderat utifrån den nivåg jag gick in i. En allt högre utnyttjandegrad av salongerna i kombination med “upplevelsen” av att kunna äta ett antal olika rätter och annat onyttigt till en publik som vid tillfället inte är så priskänsliga låter rätt så bra.
Lyckad affär i Cineplex Inc.
Tyvärr har de nu blivit uppköpta. Inget jag kan något åt. Får nöja mig med en vinst på drygt 50 %(exkl courtage) på ett innehav jag ägt i ca 40 dagar. Såg på Avanza att det bara finns ca 30 aktieägare som har aktier i Cineplex. Jag var en av dem.
Det kan löna sig att gräva där ingen annan gräver och gå mot strömmen om man har räknat på ett case. I mitt fall går jag in i liten skala för att sen sakta men säkert öka. Misstag gör man också. Detta är charmen med att jobba med aktier. Gräva, hitta case och sen se hur det går.
Aktier och investeringar är ingen vetenskap utan mer en konstform. Som alltid det finns även dålig konst.
I detta inlägg kommer jag gå igenom tanken bakom den ISK portfölj som har arbetsnamnet “Byggkassan”. Har tidigare skrivit ett inlägg, så för den läsare som följt med ett tag kan det bli en upprepning.
Själva tanken bakom den är ganska enkel. Alla fasta och förutsägbara rörliga kostnader för min del av hushållets bil och huskostnader har jag slagit ut per månad. Till det har jag lagt på en summa för renovering och återanskaffning av fordon. Det som blir över av denna summa läggs in på ett vanligt bankkonto.
På sommaren är det billigare att äga hus än på vintern då elräkningen är betydligt högre. Först och främst är det en “periodiserings fond”. När bankkontot blir “fullt” fylls ISK depån på. Bor i ett äldre hus från 50-60 talet på landet. Här ute är renoveringsiver lägre än i storstaden. Det mesta i huset är äldre standard och slitet. Renoveringspotten utnyttjas i så liten utsträckning som möjligt.
Genom åren har ISK depån fyllts på med nya pengar som främst investerats i enfastighetsbolag och andra fastighetsbolag med högutdelning. Har i förbifarten haft tanken att pengar som skall användas för renovering investeras i fastighetsaktier.
Än så länge har strategin med att investera i enfastighetsbolag gått bra. Utdelningarna trillar in och innehaven har stigit. Allt bra med andra ord. Är man lagd åt det lite skeptiska hållet kan man tro att det är lugnet före stormen? Vi får se. Viktigast är att utdelningarna trillar in och att kapitalet över tiden står sig. Förr eller senare behövs pengarna till nödvändiga renoveringar. Listan kan göras lång.
Detta år gick en stor klumpsumma till att köpa in en luftvattenvärmepump.
Har kurerat mig från den värsta förkylningen. Problem att sova på natten gör att man ligger och tittar på Netflix och timmarna går. Somnar sent och går upp sent. Hur man än gör är det mörkt och kallt utanför husknuten. Vintern i sydsverige är blåsig, mörk och regning. Gick iväg en sväng till det lokala ICA:t. Fick se solen för första gången på ett par dagar. Riktigt fint.
Det sägs att de som föds i landet behöver sina fyra årstider. Kan nog hålla med om det men tycker att vintern är alldeles för lång.
Förutom att sova sent är det som vanligt saker som behöver göras under helgen. Saker som man skjuter upp under veckorna när knegandet tar det mesta av ens energi. Lyckades undvika att sjukskriva mig. Bättre att vara sjuk på jobbet om man kan ta sig dit.
Elefantholken pysslar på.
Har blivit lite pyssel med bloggen. Under lång tid har jag använt mig av andra bloggares listor över bloggar att läsa. Har nu gjort min egen. Själv är bäste dräng som det sägs. Worpress har ett stort ekosystem av plugins och widgetar. Kanske lite för stort? Det kliar i fingrarna att skriva något eget men än så länge får jag utlopp för knåpandet på annat håll. Kan inte PHP och MySQL men det tar ett par dagar sen har man fått kläm på grunderna.
Nåväl här är länken till sidan, bloggarna har jag läst en längre tid och de är sorterade “ORDER BY Name ASC…”.
