Köpt ”fixed income” till Byggkassan

Köpte lite ”fixed income” till Byggkassan. Ett antal SBB aktier av serie D blev det. SBB’s D aktier är en ersättning för deras tidigare preferensaktier. Dessa ”preffar” ogillades av kreditratinginstituten så de blev hastigt och lustigt inlösta. I stället finns D aktierna. En D aktie ger en fast utdelning på 50 öre per kvartal. Således två kronor per år.

I skrivande stund kostar en SBB D ca 34,6 kr och det ger en direktavkastning på ca 5,75 %. Kursen går upp och ner men bör vara relativt stadig framöver. Så länge det går bra för SBB och räntan håller sig låg är det bara att hämta in utdelningarna.

Jag ser D aktier som ett mellanting mellan att ha långsiktiga buffert pengar på nollräntekonto och att bygga vidare på portföljen av highyield fastighetsbolag. Kommer i närtid köpa fler aktier förmodligen i andra bolag som liknande aktier av serie D karaktär. En bra mix av kontanter, D aktier och highyield för att bygga en rejäl buffert för bostaden och bilåteranskaffning i framtiden. Lyckas man hålla ut och inte renovera kanske man kan få delar av bostadshuset kostnaders täckta.

SBB D utgör ca 6,5 % av tillgångarna i Byggkassan.

Tillväxtbolag att studera

Brevid laptopen brukar jag ha ett block eller någon avdankad papperslapp där jag sporadiskt klottar ner några bolagsnamn som jag tänker titta närmare på. Det händer ibland att lapparna ”försvinner” och vissa dyker upp vid senare tillfälle. Ibland hittar man fina bolag som man i efterhand ångrar att man inte köpte. Någon gång skrev man upp något riktigt fult bolag som bara blev skrot. Så är det som investerare. Allt blir inte rätt.

Så som en tjänst till mig själv ska jag skriva in gårdagens klotter i detta inlägg. Om någon mot förmoden skulle läsa detta så spring inte iväg och köp något av bolagen för det kan sluta illa. Denna blogg ska endast ses som en källa till underhållning och inspiration.

Tillväxt till varje pris?

Admicom

Admincom är ett finskt SAAS bolag inom ERP med inriktning på finsk byggsektor. Inriktade på små bygg och industriföretag. Byggsektorn är notoriskt oproduktiv och analog så det finns nog mycket att göra här. Växer fort med hög lönsamhet och delar ut pengar! Väldigt höga multiplar på alla sätt och vis. Bolaget kan nog gå bra framöver men vid en sättning kan aktien packa ihop rejält.

Carasent

Norskt It-bolag varst största tillgång är det svenska bolaget Evimeria. Evimeria sysslar med digitala ehälsotjänster på nordiska marknaden. Detta är ett ”play” på fortsatt digitalisering av offentlig sektor. Tar lång tid att sälja in men när man väl är inne tar det emot att bli utbytt. En form av digital vallgrav. Växer snabbt och har precis gått från förlust till lönsamhet.

LeadDesk

Finskt SAAS liknande företag som gör system till försäljning och kundrelationer. Kan inte hitta så mycket vettig info då det mesta står på finska. Kanske får man en edge om man kör det genom Google Translate 🙂 .

New Nordic Healthbrands

Snabbväxare som säljer kosttillskott och naturläkemedel. Många av produkterna är örtbaserade. Kanske något om man ska rida på hälsotenden?

Revenio Group

Ett företag från Finland som sysslar med medicinteknik. Instrument för att titta folk i ögonen som reder ut ifall det finns olika ögonsjukdomar. Forskning inom kamerasystem som tar bild på huden och ser om det finns t.ex hudcancer. Bolaget växer och förvärvar samt delar ut lite pengar.

Talenom

Ytterliggare ett finskt bolag. Denna gång en ”redovisningbyrå” som även erbjuder juristtjänster och viss ”mjukvara” samt tjänster för nystartade företag. Växer och har funnits sedan tidigt 1970 tal. Köpte under 2019 en svensk redovisningsbyrå. Fragmenterad marknad så det kan vara ett förvärvar case.

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger inga av aktierna i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Köpte bevakningspost i två tillväxtaktier.

Inledningen av år 2020 bjöd på två affärer. Inköp av bevakningspost i vardera bolagen Stille(STIL) och finska Qt Group Oyj(QTCOM). Inköpta till kursen 20,7 EUR och 134 kr, vilket gör att de får den lilla viktningen på 0,2 och 0,3 %. Små försiktiga steg.

Har ägt Qt tidigare under 2019. Kom in på ca 12 och i samband med nytt jobb och fokus på att höja utdelningen i portföljen såldes de. Bolaget har utvecklats väl och nu hoppas jag att jag orkar stanna kvar och profitera på den potential jag såg då, även om jag missat en bit. Qt ligger dessutom innanför min ”circle of competence” då jag arbetat inom ”data” i runt 20 år och ”har jobbat” med GUI baserade system och kan den problematik som finns.

När det gäller Stille är det definitivt inte inom min ”circle of competence” men bland de största ”framgångarna” jag haft med aktieinnehav har varit om medtech/pharma så detta kan kanske ligga inom denna sfär. Stille har jag då och då tittat på under 2010 talet. Då kostade aktien ca 10 kr och var helt död. Företaget kändes också ”helt dött”. De har sedan dess fått en ny inriktning, ny huvudägare i Bengt Julander via sitt bolag Linc och ny VD. Mycket nytt med andra ord och aktien har gått upp 12 – 13 ggr. Finns det mer potential kvar? Jag tror det men skall undersöka mer. Skriver kanske en analys för att själv ”tvingas” borra mig ner i caset.

Stille har fått bra fart under 2008 och 2009. Aktiekursen har rusat.

Kort om Stille

Stille har rötter tillbaka till 1840 talet och grundades av Albert Stille. Idag är det främst instrument för kirurgi och operationsbord som säljs.

Kort om Qt Group

Qt levererar utvecklingsverktyg och konsulttjänster för sin Qt plattform. Qt platformen används för att bygga grafiska användargänssnitt. Folk i branschen kallar det för sin engelska förkortning GUI. Det speciella med Qt är att de har funnits sedan tidigt 90 tal och deras GUI verktyg fungerar till många olika plattformar t.ex Windows, mac Os, Linux, Android och iOS. Det gör att man skriver logiken en gång och gör mindre anpassningar. Utvecklare och företag har länge leta efter denna ”holy grail” där man skriver en gång och kan köra sin ”app” på alla plattformar. Det har än så länge inte fungerat. Qt är en av tekninkerna som kommit längst och är skrivet i C/C++ och är snabbt och används på många olika områden där det behövs ett GUI.

Inom fordon, flyg, industri och framför allt medtech finns det strikta regler och certifieringar. De som säljer dyra medtech utrustningar vill ha kvalitet och är villiga att betala för support och konsulting.

Qt är helt enkelt ett ”bet” på digitaliseringen där den möter människan. Nästa gång du trycker på en touchskärm kan det vara en ”app” som avänder Qt’s GUI teknik.

IPS portföljen året 2019 + 41,6 %

Historik till mitt IPS sparande

Här kommer årsavslutet för min IPS portfölj för året 2019. IPS sparande för vanliga löntagare är avskaffat som avdragsgillt pensionssparande. Började arbeta år 2000. Då var lönen låg men det blev någon hundralapp i sparande varje månad. Någon månad fanns det inga pengar så då fick man ställa in. På den tiden kunde man dra av ett basbelopp som mest. Ett sådant belopp kändes som en fantasisumma och något man aldrig kom upp till. På den tiden sparades pengarna i någon trött aktiefond hos den lokala sparbanken.

Runt 2004 öppnades en depå hos Avanza och jag började köpa aktier med skiftande framgång. I och med att man inte behövde pengarna till större privata köp som bil och bostad fick de ligga kvar i olika ”långsiktiga” innehav. Efterhand ökade inkomsten och med det sparandet. Intressant nog minskade avdragsmöjligheterna så de sista åren kunde jag spara maximalt vilket var en tusenlapp i månaden.

När avdragsmöjligheterna försvann gick IPS portföljen in i en passiv fas(slutförvaring). Med passiv menas att det någon gång då och då säljs något innehav men mest köps det för utdelningar som trillar in.

Portföljen 2019

Enligt ”Ditt 2019” på Avanza, avkastade portföljen 41,63 % och enligt grafen lite längre ner i inlägget så har man avkastat 40,46 %. Lite drygt 40 % har årets ”passiva” portfölj avkastat. Gjort 7 köp och två sälj transaktioner under året. Antalet utdelningstillfällen var desto fler. En okulär genomräkning fick det till 109 st. Kan vara några fler eller färre. Drygt en utdelning var tredje arbetsdag, året runt med viss tyngd på våren.

Årets avkastning(2019) för Elefantholkens IPS depå.

Det mesta av pensionskapitalet är investerat i Sverige. Usa och Kanada har ökat genom åren. Då det är månads och kvartals utdelning samt vissa tillväxtbolag som lockar. Utdelning är inte huvudfokus för depån utan den är mer tillväxt tung. Med tillväxt är det typ Microsoft och Novo Nordisk tillväxt och inte 100 % om året för diffusa SAAS tjänster utan vinst. Danmark härrör helt till Novo Nordisk innehavet.

Diagram över utvecklingen för Elefantholkens IPS depå.

Portföljen hade vid utgången av år 2019 35 innehav. Kanske blir det en bloggpost framöver av dessa innehav om det finns intresse för det.

Mitt Avanza år med lite kommentarer

Efter lite stillsamt nyårsfirande är det åter dags att skriva några rader.

På Avanzas hemsida dök det upp en kul liten funktion som heter Ditt 2019. Klickar man igenom lite frågor så ”avslöjas” lite info om ens förehavande på Avanza under 2019. En smular infotainment och lite gameification för att utbilda, underhålla och driva nya affärer till sin plattform. Kunderna uppmanas att dela under hashtaggen #mittavanzaår.

Här nedan kommer några bilder jag klippte ur från en av mina ”frågestunder”. Den första är för mina vanliga depåer och den andra är för mitt IPS sparande som numera är mer eller mindre passivt. Med passivt menas att det någon gång då och då säljs något men mest köps det in för utdelningar som trillar in. Kommer senare skriva ett inlägg om IPS portföljen.

Året på Avanza har gått bra!

Mina Avanza depåer gick upp 52,7 %. Plockade ut ett diagram i skrivande stund 2020-01-02 och då får man en siffra på drygt 50 %

Då jag har depåer på andra banker så har jag gjort en liten beräkningsmodell som ser ut så här:

Utgående kapital / (Ingående kapital + höjd belåning + insättningar) -> 42,8 %

Räknar jag med projektet Byggkassan så blir årets uppgång 38,6 %. Med statistik och siffror kan man säga lite vad man vill. Årets bästa innehav är helt klart ehandelsexperten Avensia. Vid ingången av året utgjorde bolaget 18 % av portföljen och aktien steg kraftigt på våren. Har sålt av halva innehavet och nu utgör Avensia dryg 6 % av portföljen och är näst största innehav.

Sverige i topp!

Sverige är i topp bland innehaven. Genom åren köps det mer i Kanada och Usa. Månads, kvartals och högutdelar finns där. Även branscher som är ovanliga eller inte existerande lockar. Innehav i utländsk valuta har på marginalen förbättrat portföljens resultat. Vissa säger att valuta är ett nollsummespel men historiskt har devalveringar urholkat den svenska kronan. Nu sköter marknaden detta utan att politikerna behöver göra något.

Fler bakslag för SIR Royalty

2019 har inte varit ett lyckat år för aktieägarna SIR Royalty Income Fund. Fonden får sina intäkter från ett royalty avtal med SIR bolaget(privatägt) . En viss procent av försäljningen betalas som licens för att få lov att använda SIRs varumärke och koncept. Kan liknas med franchisekedjor som McDonalds och Burger King.

Viktigaste parametern

Försäljningen är den absoult viktigaste parametern man tittar på som ”delägare” i SIR fonden. Tillväxten mäts i Same Store Sales (”SSS”). Går den upp får fonden mer pengar och utdelningen är tryggad. Fonden har i stort sett inga större kostnade för sin verksamhet så utdelningsandelen ligger normalt runt 100 %.

I SIR fonden har detta fungerat bra genom åren. SIR har öppnat nya restauranger och lagt till dem i ”royalties poolen” och utdelningarna har då och då kunnat ökats på.

Det började gå sämre förra året.

Under det senaste året har det inte fungerat längre att öppna nya restauranger och förväntat sig högre SSG. Restaurangerna har tappat gäster och några har fått stänga ner.

Lite olika förklaringar har givits, t.ex att folk äter mer hemma och beställer hämtmat. Gärna då via någon app där en lågavlönad ”nisse” kommer farande snabbt som ögat. Ekonomin i Ontario regionen är ”svag” trots brinnande högkonjuktur i Nordamerika. Höjda minimilöner ska visst också ha ställt till det. Kommer samma ”ursäkter” från SIR’s peers KEG, Boston Pizza och Pizza pizza är det ett braschproblem. Får börja gräva lite mer i detta framöver.

Fakta är att SIR Royalty Income Fund har släppt Q1 för det brutna räkenskapsåret 2020. För de som inte orkar läsa längre kan man kort och gott säga att det ser inte så bra ut…

Totalt gick försäljningen ner 8 % varav deras flaggskepps restaurang Jack Astor minskade sin försäljning med 9,3 %. Det tråkiga är att de utgör 32 av ca 55 restauranger. ”Bäst” gick det för Scaddabush Italian Kitchen & Bar där försäljningen minskade 3,5 %.

Kursen för SIR har inte imponerat under 2019. Källa: Avanza

Hur gör jag nu?

Det är ett svårt läge. Ligger rejält back på detta innehav. Utdelningen sänktes nyligen och vem vet den kanske sänks igen. Är denna restaurangkedja helt körd eller är det en temporär svacka? Det är som sagt svårt att säga. Så länge det säljs något och restaurangerna är igång kommer det trilla in royalties till SIR fonden. Utdelningen kommer således inte i teorin att ställas in, utan riskerar ”bara” att sänkas. I skrivande stund ger SIR fonden ca 13 % i direktavkastning vilket är magiskt bra om det är hållbart. Frågan är hur hållbart det är? Tittar man på kursutvecklingen har den varit bedrövlig. Men inte helt omotiverat. Jag tycker den har överreagerat. Kommer behålla innehavet tillsvidare och håva in utdelning.

Innehaven i Byggkassan

Har i några inlägg under hösten och den sydsvenska vintern gått igenom vad projektet Byggkassan är och tankar och syfte bakom. Nu är det dags att lyfta lite på motorhuven och kolla in vad som finns där under. Många som äger en bil kollar inte så ofta under motorhuven utan tankar och kör vidare. Numera är det fler och fler som stoppar in en sladd.

By user:AppleMan1 – http://en.wikipedia.org/wiki/File:Banknote_Counter.jpg, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7345714
NamnViktning %Direktavkastning %
Cibus Nordic Real Estate23,8 %6,2 %
Tre Kronor Property15,1 %6,3 %
Sydsvenska Hem11,4 %6,1 %
Saltängen Property Invest10,2 %6,8 %
Logistri10 %7,2 %
Halmslätten 9,2 %6,6 %
Kallebäck Property Invest7,7 %6,3 %
Solnaberg Property 6,2 %5,2 %
Bosjö Fastigheter6,1 %6,1 %

Portföljen består av idel enfastighetsbolag och tung viktning mot Cibus och Tre kronor. Direktavkastningen är oftast över 6 % vilket är en vald strategi. Framöver kommer det bli fler bolag som delar ut flera gånger om året och ger en utdelning över 5 % för att sprida riskerna. Funderar på Sagax, SBB och Akelius D aktier. Det blir då ett litet inslag av ”fixed income”. Det sänker både risk och potential. Potentialen är inte så viktig utan det är mer på risksidan man jobbar.

Då Byggkassan har till mål att levererar utdelningar för att driva och underhålla ett specifikt hus med fordon är värdet inte det viktiga utan det kassaflöde denna lilla begynnande pengamaskin genererar.

Värdestegring är inte oviktigt utan den tas tacksamt emot. Då kan det bli att man viktar ner i de innehav som sticker iväg. Denna typ av bolag har begränsad ”potential” så det är lättare att köpa något annat där man får högre direktavkastning. Dock får man beakta att riskprofilen kan vara annorlunda. Mycket att tänka på… men så är det också en livslång hobby att pyssla med detta.

Årsavkastningen för 2019?

Hur har det då gått på med värdet på Byggkassan? Lägger man ihop ingående kapital med årets nettoinsättning får jag fram att värdestegring + utdelningar har avkastat 32,3 % under året. Klart långt över förväntan! Men det gör det desto svårare att köpa nya tillgångar med ”vettig” direktavkastning”. Risken är att man går längre ut på riskskalan och köper ”skräp” bolag.

Blir intressant att följa hur det går nästa år. Portföljen är mycker räntekänslig så jag hoppas på lite svagt uppåt utöver utdelningarna.

Funderar på XACT Högutdelande

Som utdelnings och tillväxtinvesterare funderar man ofta på portföljens risknivå kontra potentiell intjäningsförmåga. Man vill maxa värdestegring, till låg risk och få en vettig utdelning, gärna så stor att man kan leva på den lite längre fram. Detta är ett hårt optimeringsproblem. Inom mjukvaruutveckling brukar man prata om tid, kvalitet och pris. Ungefär så förhåller sig värdestegring, låg risk och utdelning. Låg risk ger kanske dålig värdestegring men högre utdelning.

En tanke är att börja köpa in mig i den svenska ETF:en XACT Högutdelande. Under året har man läst om den men inte riktigt fastnat. Några procent av portföljen skulle man kunna köpa för. Här kommer några för och nackdelar för mig i detta tilltänkta köp.

Fördelar:

  • Ökad riskspridning med 40 + nordiska stabila bolag
  • Ökad fokus på utdelning.
  • Utdelning som är högre än snittet på portföljen.
  • Utdelning kommer ske två gånger per år. Fyra är på förslag.
  • Finns med i Avanzas superlån
  • Låg förvaltningsavgift, ca 0,3 %.
  • Kan finansiera sig själv då utdelningar täcker räntekostnader.
  • Förvaltad av Handelsbanken – låg motpartsrisk.

Nackdelar:

  • Ökad portföljbelåning(köper med 100 % belåning).
  • Ökad marknadsrisk

Hur har det gått för ETF:en?

XACT Högutdelande jämfört med OMX Nordic 40 och OMX Stockholm All-Share Cap GI

ETF:en har inte funnits så länge på marknaden men utifrån en jämförelse med två index så verkar den hänga med ganska hyggligt samtidigt som utdelningen har legat på 5 respektivte 5,6 kr. I skrivande stund motsvarar det ca 4,2 % i direktavkastning. Man kan gissa sig till att utdelningen bör stiga de kommande åren i takt med vad de underliggande bolagen delar ut.

För de som vill läsa mer kan jag rekommendera följande inlägg från bloggaren Petrusko: Xact Högutdelande uppdaterad och Xact högutdelande ETF. Nordic High Dividend Low Volatility.

Xacts egen sida är också hyggligt informativ.

Avanza sida finns här. Lite gratisreklam till dem för att jag ”lånade” grafen ovan.

Boeing blöder del 2

Boeings största och mest akuta problem är att deras nya uppdaterade modell 737 Max inte alls har blivit den storsäljare de hoppats på. Nästan 400 plan blev levererade innan två ödesdigra krascher i Indonesien och Etiopien har försatt verksamheten i ett limbo. I skrivande stund råder ett globalt förbud mot att flyga plan av modellen 737 Max.

Mer om detta i del ett av Boeing blöder.

By NASA/Bill Ingalls – https://www.flickr.com/photos/nasahqphoto/49258250868/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=85140253

Boeing har andra lite mindre potentiella problem som inte lika många har uppmärksammat. De finns i avdelningen för rymd och försvar. Den första är bygget av en ny modul för att skicka upp en besättning till rymdstationen ISS. I dagarna provtestades Boeing CST-100 Starliner som den formellt heter. Något hände med uppskjutningen. Starliners Mission Event Time tog fel på tiden och mer bränsle än nödvändigt förbrukades. Detta fick till följd att Starliner inte kunde docka med ISS och expeditionen fick avbrytas i förväg. Landningen gick bra! Starliner kan i motsats till många besättningsmoduler landa på land istället för på havet.

Ett bakslag för Boeing men det är ändå ett test på en ny besättningsmodul de byggt på uppdrag av NASA. En fördel är att den ska kunna återanvändas upp till tio gånger. I rymdresornas barndom var det inte ovanligt att raketer exploderade eller andra allvarliga missöden uppstod. Är detta då ett allvarligt problem för Boeing? Nej det tror jag inte. Sådant händer. Blir nog bättre nästa gång.

United Launch Alliance

Boeing äger halva United Launch Alliance även kallat ULA. Bolaget är ett joint-venture med Lockheed Martin. Bolaget konstruerar och skjuter upp raketer med betald last. Kunderna är främst amerikanska försvaret, NASA och privata sattelitföretag. Bolaget har två raketplattforma Delta IV Heavy för tunga uppskjutningar och den lite mindre Atlas V. De har varit framgångsrika och säkra. Fungerade bra i en tid då det var kapacitetesproblem och höga priser som gällde.

Nya tider med innovatörer som Elon Musk har satt stort prispress på uppskjutningar. ULA hade innan ett defacto monopol på att skjuta upp laster till rymden. Enda ”konkurrenten” var NASA. Elon Musk’s raketfirma Space X har lägre omkostnader för att utveckla nya raketer och är betydligt snabbare på att göra det. Space X’s raketer går till viss del att återanvända så priserna per uppskjutning blir lägre.

ULA är mer eller mindre konkursmässigt och hålls under armarna av amerikanska försvaret som vill ha mer än en leverantör av för landet super viktiga tjänster.

Frågan är om ULA och i förlängningen Boeing orkar stanna kvar i denna verksamhet? Rymdindustin har få privata aktörer och gissningsvis är den bara i sin absoluta linda. Men det kräver massiva resurser och mycket tid att få till något bra. Kommer Boeing att kasta in handduken?

Boeing blöder

Bakgrunden till fiaskot

Det legendariska jättebolaget Boeing blöder. Bolaget var långsamma med att ta fram bränslesnålare flygplan. Europeiska Airbus låg längre fram och fler och fler kunder, främst flygbolag efterfrågade detta och la sina ordrar där. Boeing 737 som först kom ut på marknaden 1967 och genom åren moderniserats fick nu ännu en gång rycka upp sig. Genom att häkta på två stora motorer som drog mindre bänsle skulle saken vara avklarad för Boeing. Tyvärr ändrade denna konstruktions ”uppdatering” flygplanets aerodynamiska egenskaper. Detta ”Frankenstein” plan fick namnet Boeing 737 Max.

När planet lyfter brant blir effekten att motorerna förstärker denna effekt. För att motverka detta skapades ett sytem med sensorer och programvara döpt till MCAS vars uppgift är att trycka ner ”nosen” på flygplanet. Det har skrivits mycket om denna ”mystiska” programvara. För de som vill fördjupa sig är Wikipedia artiklarna som berör MCAS, och 737 Max en bra start.

Efter att denna flygplanstyp kraschat i Indonesien och Etiopien våren 2019 utfärdades ett världsomspännande flygförbud. I skrivande stund gäller det fortfarande. Ganska snart kom det fram att Boeing har känt till denna svaghet minst ett år innan krascherna. Boeing har kunnat ”självcertifiera” delar av sina rutiner och andra konstruktioner. Denna praxis kan också ha lett till en kultur av dåligt säkerhetstänkande.

Backloggen

Boeing har en imponerande backlog av beställda flygplan. Den 30 september 2019 bestod den av 5488 flygplan varav 737 utgjorde 4406 eller 80%. Gigantiska värden står på spel. Den billigaste modellen av 737 Max kostar runt $100 miljoner och sen tillkommer tillbehör och andra anpassningar. I niomånaders redovisningen för 2019 kan man läsa att Boeings värde på backloggen uppgår till $387 miljarder. Då 737 Max har ett lägre styckepris än andra flygplan så kan man gissa att dess andel av backloggen ligger på 230-250 milljarder dollar.

Boeing leveranser Q1-Q3 2019

I diagramet ovan kan man se att leveranserna av 737 mer eller mindre har upphört och under 2018 utgjorde över 70 % av antal levererade plan.

Lite om Boeings finanser

Det skall bli mycket intressant att läsa Boeings Q4 som kommer ut i januari 2020. Fram tills dess får vi nöja oss med Q3 redovisningen som kom ut tidigare i år.

Skral försäljning för Boeing.

Försäljningen har börjat sjunka betänkligt. Försäljningen för komersiella flygplan uppgår till knappt 60 % av föregående års Q3 siffror. Man kan räknar fram och tillbaka och göra olika gissningar men Q4 kommer inte blir bra och troligtvis inte Q1 heller då produktionen av 737 Max är inställd ”tillsvidare”. Utan att vara expert på amerikansk redovisning gissar jag att de 400 st 737 Max som byggts ligger i egen bok. Utan dessa skulle försäljningen vara ännu sämre. Dock bättre kassaflöde och blansräkning.

Hur är det igentligen med kassaflödet? Tackar som frågar men det kunde se bättre ut. Från 12,3 till – 0,2 miljarder dollar för den operativa verksamheten, har bolaget börjat att blöda pengar. Under kvartalet har bolaget lånat upp drygt 10 miljarder. Främst för att stärka kassan men framför allt för att klara av utdelningen på $3,5 miljarder och aktieåterköp på ca $2,6 miljarder. Känns inte hållbart att fortsätta med detta de närmsta kvartalen.

Framtiden?

Framtiden är alltid osäker och kanske lite extra mycket för Boeing. Frågan är när och om 737 Max kommer flyga igen. Läste i NY Times att Boeing själv har gjort en undersökning om vad amerikanska allmänheten anser om 737 Max, där ungefär hälften inte kommer sätta sig på ett sådant plan. Enligt artikeln får man nästan intrycket att Boeing jobbar mer med media och PR än att faktiskt försöka förbättra planet. Företagskulturen verkar vara lite halvrutten då lobbying och smutskastning av kunder har haft fokus.

Min gissning är att återcertifieringen kommer att dra ut på tiden. Tänk tanken att ett av planen kraschar på något annat sätt. Då är det nog spiken i kistan för denna modell. 5-6 års utveckling och några miljarder till för en Max II? Enorma värden står på spel för amerikansk industri och världens flygbolag som lagt sina ägg i Boeing korgen. Ska bli mycket spännande att följa hur historien utvecklar sig.

Fynda Boeing aktier?

Är Boeing aktien ett fynd? Warren Buffett brukar säga att man gör sina bästa affärer när man köper ett fantasktiskt bolag som ligger på operationsbordet. Frågan är om Boeing är fantastiskt? Det finns inte så många flygbolagstillverkare, varav Boeing är den största. Jag tror inte bolaget går under. Det kommer kosta många, många milljarder i skadestånd och kostnader att reda upp denna härva. Bolaget går förhoppningsvis stärkt ur detta.

Konstigt nog har Boeing aktien inte gått ner något nämnvärt. Står kvar på samma nivå som början av 2018. Sedan 2010 har aktien varit en riktigt god investering samtidigt som utdelningen har stigit fint.

Man blir nästan sugen på att blanka aktien. Det känns som marknaden inte har tagit ut något av motgångarna i kursen. Bara lite utebliven kursuppgång. Inga fyndköp så långt ögat ser.

Disclaimer: författaren har jobbat med IT/Data i 20 år men aldrig med något som berör flyg. Tekniskaresonemang är utifrån ett lekmanna perspektiv och skall läsas som underhållning och inte tas för någon form av fakta eller sanning.

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger ej aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.