Analys Delarka

Delarka Holding är ett av de första enfastighetsbolagen som noterades. För en genomgång av vad enfastighetsbolag är följ denna länk. Bolagets VD är Sven I Hegstad och bolaget förvaltas av Pareto Business Management AB.

Verksamheten:

Bolaget förvaltar och hyr ut fastigheten Solna Polisen 2 till Postnord på 100 %. Hyresgästen har sagt upp sitt hyresavtal som löper till 30 april 2026. Kanske kommer Postnord stanna kvar med ett mindre hyreskontrakt. Detta belyser den stora risken med enfastighetsbolag, uppsägning av hyreskontrakt. Två andra risker är finansiering och ränterisk.

Fastigheten:

Fastigheten är känd från media som Postnords huvudkontor och består till största delen av kontorslokaler(39 000 kvadratmeter) och viss del lager och parkeringsplatser(14 000 kvadratmeter / 450 platser). Bolaget uppskattar marknadsvärdet till ca 1295 Mkr vilket motsvarar ca 260 kr per aktie.

Arken. Fastigheten ägs av Delarka Holdings. Bild av Holder Ellgaard.

Fastigheten är modern anpassad för den enda hyresgästen och ser rätt ”cool” ut. För fler bilder gå till bolagets sida. Fastigheten ligger mycket bra till i Stockholm-Solna, strax norr om Karlberg. Det är ca 500 meter till tunnelbanan och lätt att nå med bil. Kan man inte modifiera huset och hyra ut det till andra hyresgäster med dessa förutsättningar så skall man inte verka i fastigheter. Frågan är dock hur många miljoner det kommer att kostar med en upprustning? Delarka har dock tid på sig. Det kommer dröja drygt 6 år innan Postnord är utflyttad. Enda risken skulle vara om Postnord går i konkurs.

Finns även en Wikipedia artikel om fastigheten Arken som givit namn åt bolaget.

Nyckeltal:

Bolaget omstätter ca 100 MKr per år. Driftnettor ligger runt 77 Mkr och förvalningsresultatet ligger på drygt 55 Mkr. Inga kioskvältare att förvänta sig den närmsta tiden då hyreskontraktet är indexuppräknat. Belåningsgraden ligger på 55 % och räntetäckningsgraden ligger på 4,8 ggr och soliditeten på 38,8 %. En aningen hög belåning med tanke på risken i bolaget.

Bolaget fixade ett lån på 740 Mkr i en tysk bank som löper på 2,21 % till första kvartalet 2021. Sen blir det spännande att se hur en omfinansiering kommer att se ut.

Gör man en grov bruttoanalys av kassaflödet får man till att det tillar in nästan 60 Mkr i bolaget när allt är betalat. Av det används 40 Mkr till att betala utdelning till 5 000 000 aktier 4 ggr per år och 11 Mkr går åt till att amortera på lånet. EPRA NAV per aktie är enligt bolaget 115 kr så en viss premie betalas i dagsläget. Lämnar det som en övning till läsaren att avgöra om det är motiverat eller inte.

Ägarbilden och managementbolaget bakom:

Bolaget har ingen egen personal utan förvaltas av Pareto Business Management AB. Aktien är listad på Nasdaq First North och bolaget har drygt 1400 aktieägare varav nästan 1200 är från Avanza. Tung Avanza profil med andra ord.

Största ägare är(2018-12-31):

NamnAndel % av kapitalKommentar
Alandia20,0 %Försäkringsbolag från Åland
EOJ 1933 AB10,0 %EOJ 1933 AB ägs av RFSU.
ICA-Handlarna9,2 %Förbund för ICA handlare
Socialdemokraterna5,0 %Ca 7 % av partiets portfölj
Avanza Pension3,0 %Kapitalförsäkringar m.m
Gadd SMP Fund2,6 %Aktiefond

Fördelar:

  • Enkel verksamhet – hyra ut en välbelägen fastighet i Stockholmsområdet
  • Stadig utdelning som tickar på 4 ggr om året.
  • Direktavkastning på ca 6,6 %.
  • Högbelång ger hävstång i uppåtgående marknad

Nackdelar:

  • Enda hyresgästen har sagt upp sitt hyreskontrakt.
  • Högbelånat bolag, substansen sjunker raskt vid nedgång på marknaden.

Sammanfattning:

Delarka tillsammans med Saltängen är ett av de två första enfastighetsbolagen man kommer att tänka på. Olika verksamhet och riskprofil. Delarka blir av med sin hyresgäst 2026. Tills dess behöver bolaget göra en plan på hur det skall fixa nya hyresgäster(för aktieägarans bästa gärna mer än en), säkra finansieringen och ombyggnation. Vem vet om inte någon köper bolaget och lägger in fler fastigheter och bygger någon form av nytt fastighetsbolag. Med tanke på förutsättningarna känns aktien hyggligt rätt värderad. Köper man aktien i dag borde man få 4-5 år med hygglig utdelning. Kanske sänks den framemot 2025-26 för att ansamla medel för renovering?

Disclaimer:

Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger inga akter i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Inledning enfastighetsbolag

I denna mini genomgång kommer bloggen att gå igenom fenomet ”enfastighetsbolag”, samt titta lite närmare på ett eller flera bolag som är av denna typ. Investeringsslagets för och nackdelar.

Delarkas fastighet. Postnord har sagt upp avtalet. Bild av Holger Ellgarrd

Vad är ett enfastighetsbolag?

Ett en eller fåfastighetsbolag är ett bolag som bildats för att äga en eller ett fåtal fastigheter. Det kan man gissa sig till på namnet. Fenomenet att köpa en stor, ofta udda fastighet, lägga in den i ett nytt bolag och sätta den på börsen är ett ganska nytt fenomen. Bolag som Pareto, Catella, Wilfast och Hestia har gjort det tills sin affärsidé att göra dessa paketeringar. De tjänar pengar på själva paketeringen och sedan säljer de in olika managementtjänster.

Enfastighetsbolagen har sällan egen personal utan allt sköts oftas av inhyrd personal från managementbolagen på konsultbasis. Styrelsen är ”extern” men har ofta kopplingar till ovan nämnda managementbolag.

Fastigheterna i dessa bolag är ofta stora, ikoniska eller sticker ut på något sätt och hyrs ut på långa kontrakt ibland över 10 år. Övervägande är det logistikfastigheter men även kontorslokaler och försäljning av t.ex. fordon.

Räntekänsliga

Enfastighetsbolag är ofta väldigt räntekänsliga. Initialt köps fastigheten med hög belåning, runt 50 % som oftast amorteras ned med kanske 1% av lånet per år. Värdet på en fastighet avgörs till stor del av ränteläget. Enfastighetsbolagen har sällan bra lägen så den gamla sloganen ”läge, läge och läge” gäller inte. Det finns undantag bland bolagen.

Brokig ägarbild

Bolagen har sällan någon huvudägare utan det är mest småsparare som vill ha hög och ”stabil” utdelning och köper denna typ av aktier. På senare tid har ett gäng ägare dykt upp en del av bolagen. Det är ofta stiftelser, rika privatpersoner och olika rörelser.

Fördelar:

  • Få om inga analyser, edge för påläst småsparare.
  • Relativt hög direktavkastning.
  • Delar ofta ut per kvartal.
  • Stabil verksamhet så länge det finns betalande hyresgäst(er).
  • Ofta positiv värdeförändring vid sjunkande räntor.

Nackdelar:

  • Äger en eller ett fåtal fastigheter. Ofta stora och specialbyggda(t.ex Saltängen).
  • En eller ett fåtal hyresgäster(ICA som hyr av Saltängen).
  • Inställda utdelningar(Saltängen ställde in en utdelning).
  • Ofta ingen egen personal ger Ad hoc förvaltning.
  • Svag ägarbild. Bolaget styrs de facto av ett managementbolag.
  • Låg omsättning i aktien.
  • Hög finansiell risk.
  • Mycket ränteberoende, påverkar intäkter och värde på fastigheter.

Länkar:

Avanza: Maxad direktavkstning.

Nordnet: Investera i enfastighetsbolag

Nytt bolag i portföljen KEG Income fund.

Portföljen har utökats med ett nytt innehav, The Keg Royalties Income Fund(TSX:KEG.UN). Fonden äger varumärket ”The Keg” som den hyr ut till Keg Restaurants Ltd. (”KRL”) på ett 99 årigt avtal. Som ersättning erhålls 4 % av bruttoförsäljningen på alla restauranger i Kanada och Usa. KRL är den största ägaren i KEG.UN med ca 27 % av kapitalet. Denna del är lite stökig att reda ut, med korsägande och rättigheter som genererar pengar som kan lösas in mot andelar i fonden.

The Keg

Fonden har en mycket enkel affärsidé. Ta emot royalties och dra av kostnader för den löpande driften av fonden. Dela ut överskottet till andelsägarna.

Utdelningsanalys

Utdelning sker varje månad. I skrivande stund får man en direktavkastning på ca 6,8 %. Utdelningsandelen var drygt 100% för Q2 och för första halvåret var den 91,1 %. Utdelningen har höjts genom åren. Senast var i november 2017 och innan dess augusti 2016.

Totalt finns det 105 restauranger som omsätter $650 miljoner kanadensiska dollar med ca 10 000 anställda. Restaurangernas profil är ”steakhouse” med vidhängande bar.

Det finns en del olika entiteter på kanada börsen som har motsvarande upplägg. Bland aktieintresserad är det främst Boston Pizza som en del aktiebloggare äger(inkl denna bloggare). SIR(äger även denna) och Pizza Pizza(har ägt…) är andra med motsvarande upplägg.

Sammanfattning:

Vad skall man tycka om allt detta? En stor fördel är att utdelningen är hög, troligtvis sänks den inte och den delas ut per månad. Allt hänger på hur det går för restaurangerna. Kommer folk äta stora saftiga köttbitar i framtiden och hälla i sig dyr alkohol?

Varför köpte jag detta innehav? En jämn, stabil, hög utdelning som betalas ut per månad från en verksamhet jag begriper mig på. Förväntar mig inga underverk förutom att restaurangkedjan skall finnas kvar och sakta växa alternativt stå stilla. Fonden är att betrakta som ett obligationsinnehav.

Industrivärden Q3 2019 – Ej spaningsresultat

Industrivärdens Q3 rapport för år 2019 var ingen direkt kioskvältare. Ej spaningsresultat skulle en garvad polis ha skrivit i sin rapport och sen lägga ned utredningen.

Insdustrivärdens logotype

Rapporten kom ut i början av oktober så man är lite sen på bollen. I fallet Industrivärden gör det inte så mycket. Bolaget är inget för någon trader utan det är långa puckar som gäller. Mellan kvartalen händer i stort sett inget och mellan åren får man ofta leta upp något speciellt som händer. Man kan ju undra hur mycket tid den verkställande direktören Helena Stjernholm på riktigt lägger ner på detta uppdrag? Hennes VD ord är bra och jag läser det med godan ro då hon sitter centralt placerad i ett av näringslivets makt nav.

Så vad hände då under Q3?

  • Substansvärdet uppgick till 231 kr per aktie (100,7 Mdr totalt).
  • Total avkastningen uppgick för de 9 första månaderna till 24 % och bolaget jämför sig med SIXRX som gav 23 %.
  • Aktier köptes i Volvo, Skanska, Essity, Sandvik och SCA för några hundratals miljoner per bolag. Volvo var enda undantaget med inköp på 1,6 Mdr. Kanske för att det är maktkamp med kinesen?
  • Under kvartalet såldes de sista aktierna i ICA. Den affären har blivit riktigt lyckad för Industrivärden. Stjernholm kan vi inte tacka för den utan det är den nyligen avlidna f.d VD Anders Nyrens förtjänst.
  • Skudsättningsgraden var 3 % vilket historiskt är riktigt låg. Solidare bolag än Industrivärden får man leta länge efter. Detta är tack vare ordförande och huvudägare Fredrik Lundberg som drivit denna fråga.

På tio år har substanvärdet genomsnitt per år ökat 12 % vilket även index SIX RX gjort. Totalavkastningen för Industrivärden i genomsnitt per år ligger på 15 %. Inte dåligt men inte så superbra heller.

Industrivärden är ett bolag som står pall genom årtionden. Från grundandet på 40 talet har de genom åren köpt och sålt olika innehav.

Just nu bestå portföljen av i fallande ordning av: Sandvik(23%), Volvo(21%), Essity(18%), Handelsbanken(18%), Ericsson(7%), Skanska(6%), SCA(6%) och SSAB(1%).

Alla kriser under tiden från grundandet, har de tacklat. Aktien är något för den som söker en stabil och hyggligt förutsägbar avkastning i det långa loppet. Köp och glöm är väl det man närmst kommer att tänka på.

Har själv ett mindre innehav i min IPS pensionsdepå.

Inköp Bilia

Den senaste tiden har det trillat in lite utdelningar från Castellum och Resurs bank. I dag och för några dagar sedan(tiden flyger iväg) köpte jag in en post i Bilia.

Varför Bilia kan man undra? Bilia har en stabil och lönsam verksamhet inom att serva och reparera bilar främst av märket Volvo men även andra bilmärken. Marginalen för service är drygt 12 %. På senare tid har andra tjänster som förvaring av däck tillkommit.

Finns det hot mot Bilia. Svar JA! Elbilar kräver mindre service och kanske säljs mer över nätet än via bilhallar. Elbilar kommer nog hålla längre än bilar som går på fossila bränslen. Det innebär mindre ny och troligtvis begagnat försäljning. Dock kommer elbilar att krocka lika mycket och har också fyra däck som behöver förvaras.

Runt 2040 räknar man med att hälften av nyförsäljningen är elbilar. Det finns några år till att suga utdelning från Bilia. Med en direktavkastning på över 6 % för 2020(en Elefantholk prognos) och en i övrigt lågvärderad aktie(P/E 10 och P/S på ca 0,3) platsar aktien som en passiv utdelare.

Hur mycket delar bankerna ut 2020?

Sedan i början av året ligger jag tungt i banker. Ganska exakt 16 % av portföljen ligger i bankaktier. Räknar man med investmentbolag så blir det kanske någon liten decimal till.

Banker ger bra utdelning och jag fokuserar på att få in en jämn och stadig mängd utdelning i portföljen. Tyvärr har det visat sig att två av innehaven Nordea och Swedbank kommer att sänka sin utdelning nästa år. Frågan är hur mycket?

Då jag inte är någon analytiker utan jobbar med data till vardags får ni hålla tillgodo med mina egna antagande. Jag kommer ha fel på många av siffrorna men det skall bli intressant att se hur mycket fel det blir. Vad ni än gör skall detta inte ses som någon rekomendation eller liknande. Var och en gör sin egen analys! Detta skrivs som finansiell underhållning. Mest road blir bloggaren av att skriva det.

Utdelningsprognos i kr delat med dagens aktiekurs ger en fingervisning om hur direktavkastningen ser ut. Utifrån prognosen kommer nedanstående banker jämnviktat ha en direktavkastning på ca 6,7 %.

Med denna direktavkastning har jag inga större tillväxtmål inlagda framöver i kursen. Frågan är istället hur mycket bankerna kommer backa? En del av utdelningen får kanske gå åt till att ”skriva av” innehaven? Då blir liksom alternativkostnaden att äga bankaktier riktigt stor.

Pratar man med folk inom ”data skråt” blir allt fokus på betalningar via den ena eller den andra prylen. Bankernas stora bulkintjäning är ofta bolån och utlåning till företag. Än så länge är inte detta ”disruptat”, även om det finns många som vill hugga åt sig en bit av bolånen. Jag tror banker har en ganska stor ”vallgrav” i form av sin ”compliance” avdelning och dess kunskap.

Bankernas gyllene dagar håller nog på att försvinna. De största förlorarna är nog de anställda på bank. Mycket av det de gör kommer att automatiseras. Det kommer nog mest bli jurist och datafolk kvar.

NamnViktningUtdelning(prognos)DA(prognos)
Nordea6,9%5 kr7,4 %
Swedbank4,7 %8,5 kr6,3 %
SEB2,2 %6,25 kr7,0 %
Resurs2,2 %4 kr7,0 %
SHB1,2 %5,5 kr6,1 %
Viktning16 %Snitt: 6,76 %

En tillväxt fyrklöver till tjänstepensionsportföljen

Tjänstepension är inget kul. Under många år gick en liten slant in på en fonddepå där man kunde välja bland ett tjugotal dyra och kassa fonder. Varje gång man tittade in blev man lite smått deprimerad. Dessa fonder finns kvar och är lika deppiga.

För två år sedan bytade jag arbete och fick in tjänstepension till en tjänstepension(depåförsäkring) hos Nordnet. Pension är deppigt men när man kan köpa aktier för den lilla slanten som sätts in blir man lite gladare. Nu tror jag inte att man får ut så mycket när det väl är dax. Först måste man överleva tiden tills uttaget. De senate åren har tidpunkten för uttag börjat förhalas. Reinfeldt & Co vill att man skall jobba till minst 75. I min ålderskull skulle jag ha typ 5 år på mig att konsumera upp pensionen. Kanske är det så att det ändå inte räcker?

I vilket fall som helst gillar jag att köpa aktier. Jag lurar mig själv att tro att det är ”riktiga” pengar som finns på Nordnet. Filosofin är att köpa vettiga tillväxtaktier eller aktier som jag gärna skulle vilja äga i min riktiga portfölj men liksom inte ”har pengar till just nu”. Bevakningsposter hamnar också här. De kan kanske hitta in till den riktiga portföljen om de har mer utdelningsprofil.

Med denna långa och långrandiga inledning vill jag bara ha sagt att det fanns lite kontanter över som jag köpte fyra aktier med tillväxt profil.

CellaVision

Har denna i min riktiga portfölj. Köpte den för runt 40 kr efter att länge och väl titta på den sedan den kostade 12 kr. Ett riktigt välskött företag som växer inom intressanta områden. Värderingen är inte särskillt rimlig tycker jag. Men bra bolag kostar och har tendens att bli dyrare.

Fortnox

Ett SaaS (ej SAS) bolag som säljer bokföringsprogram i molnet till småföretag med trevliga integrationer och fler moduler på gång. Kan växa en bra bit till. Men P/E som är uppåt stratosfären är lite besvärande. Har även denna i min riktig portfölj. Liksom Cellavision har jag stora reavinster. Eftersom de ligger i en aktiedepå blir skatten besvärande om de skulle säljas.

SBB

Fler och fler av Sveriges kommuner har visat sig misskötta. Då kommer de att få sälja en del av sina fastigheter för att sen hyra tillbaka dem dyrt. Låter varken bra eller billigt men SBB är ett av bolagen som kommer att tjäna på detta. VD’n Ilija Batljan är en föredetting till politiker som verkar väldigt vettig då jag lyssnade på en podcast med honom för ett tag sedan. Han har en stor stek i bolaget med 13,8 procent av aktiekapitalet och 40,6 procent av rösterna.

Xvivo Perfusion

Bolaget tillverkar maskiner, utrustning och förbrukningsmaterial som används när man skall transplantera lungor. Xvivos ”produkter” gör att fler lungor kan transplanteras. Ett stort win/win. Bolagets aktie har utvecklats bra i takt med att verksamheten går från klarhet till klarhet. Verkar finnas den del kvar att göra. Gissar att den stora ”guldklimpen” är det syntetiska ”blodet” Steen solution som används för att ”fräscha” upp lungorna.

Inköp i Ocean Yield, dubblar innehavet.

Styrkt av gårdagens analys av Ocean Yield(OCY) blev det ett inköp. Ökade från en liten bevakningspost till en viktning på runt 0,7 % av portföljen.

En kvalificerad gissning är att utdelningen sänks men hamnar runt 10 % vilket är så pass bra att man kan ta en mindre kursförlust. Fortsätter svenska kronan gå kräftgång kan det gå jämt upp.

Utdelningsstrategin är att köpa ett större antal bolag med en OK verksamhet som delar ut mycket pengar. Utdelningarna kommer att återinvesteras. Vissa bolag kommer gå bra andra inte. På sikt kan det tänkas att utdelningen kommer investeras i bolag med högre kvalitet på verksamhet och utdelningshistorik/förmåga. De kommer man liksom att ”få på köpet”.

Analys av Ocean Yield

Ocean Yield är ett bolag som är noterat på Oslo börsen. Genom sitt namn vill de förmedla att det handlar om hav och utdelning. Många skatter har genom världshistorien hamnat på havets botten. Är Ocean Yield en skatt och kommer de hamna på havets botten? Frågorna hopar sig och denna analys skall försöka besvara några av dem. Bolaget redovisar i dollar men noteras i norska kronor(NOK) på Oslo börsen. Utdelningen anges i US dollar men betalas ut i NOK. En aning stökigt men man får vänja sig vid det.

Beskrivning av verksamheten:

Ocean Yields affärsidé är att äga fartyg som hyrs ut på långa kontrakt till en stabil och diversifierad lista av kunder. Bolaget äger fartyg inom ett antal olika segment(tankers, kontainer, torrbulk, oljeservice, biltransport, gastransport och FPSO(se nedan). Målet är att växa bolaget till över 100 fartyg från dagens 61 och öka antalet kunder på långa kontrakt. Kontrakten är ofta mellan 10 och 15 år. Vid behov körs vissa fartyg på korta kontrakt för att vänta in en bra långsiktig lösning. Flottan är ung, vid utgången av Q2 var den 3,7 år.

Övergripande är det lätt att förstå affärsmodellen, köpa och hyra ut fartyg men när man borrar sig ner i redovisningen får man en smygande känsla att det kanske inte går ihop just nu. Inköp av fartyg kostar mycket pengar. De lånas upp till dyra räntor. Utdelningen som är väldigt hög är just nu inte hållbar utan slukar mer än hela kassaflödet. Utdelningen har historiskt varit hög, ofta högre än vinsten men lägre än kassaflödet. Det ”känns” som man köper nya båtar och delar ut allt som kommer in minus räntor och driftkostnader. Bolaget påminner om en amerikansk REIT. Vad händer när kontrakten har löpt ut och fartygen är gamla? Kommer restvärdena att kunna utgöra handpenningen till nya fartyg?

FPSO
Det går inte att läsa och försöka förstå Ocen Yield utan att snubbla över begreppet FPSO. Vad är en FPSO kan man fråga sig? FPSO står för Floating production storage and offloading. En FPSO är ett stort fartyg, likt en oljetanker som tar emot olja från källor på havets botten via ledningar och från borrplattformar. När de tar emot olja eller gas är det ganska vanligt att det utförs kemiska processer som omvandlar kolvätena i någon form av raffinaderiprocess. Oljan och eller gasen lagras sedan ombord tills den hämtas upp av tankfartyg. En FPSO hyrs ut på långa kontrakt då de är en central del i utvinningen. I världen fanns det år 2015 ca 170 FPSO. Det tar såleds tid att hitta en bra kund som vill teckna ett långt kontrakt.

By User:WikiDon – From en: Ther uploaded with GFDL- licence by User:WikiDon, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=696897

Ocean Yield har en FPSO som heter DHIRUBHAI-1. Fartyget byggdes 1979 men konverterades 2008 till att bli en FPSO. Fartyget ligger utanför Sri Lanka där vissa tekniska detaljer monteras bort för att kunna hyra ut skeppet på längre kontrakt.

Hittas ingen lösning blir det tuffa nedskrivningar. Fartyget står för ca 9 procent av de bokförda tillgångarna rörande fartyg i bolaget($240 M för år 2018). Går man tillbaka till årsredovisningen för 2017 och Q1 och Q2 för 2018 så kommer man fram till att EBITDA för detta segment historiskt ligger på ca $115 M per år. Sen är ju frågan vad ett nytt kontrakt kan inbringa. Liter mer eller lite mindre? Förmodligen kommer kunden kräva en omfattande ombyggnation.

Det finna några andra oroshärdar i bolaget. Connector är ett fartyg som används för att dra kablar och ledningar, vilket hyrs ut på korta kontrakt tills en mer stabil lösning kan hittas. Två AHTS fartyg leasas ut till Solstad vilket är ett bolag under rekonstruktion. Vad jag kan läsa mig till får de inget betalt för denna uthyrning. Att kräva tillbaka fartygen är inte helt enkelt.

Nyckeltal:

  • Kurs: 51 NOK / 9,07 USD/NOK = > $5.62 per Ocean Yield aktie
  • P/E: 5,62 / 0,17 (uppskattning av vinst 2019) = 33
  • Eget kapital per aktie ca $5.
  • Direktavkastning: 13,6 % (0,191 * 4 = $0,764 /år)
  • Direktavkastning efter eventuell sänkning: 10,6 % (0,15 * 4 = $0,6)
  • Soliditet: 28,4 %

Insiderägande:

Kjell Inge Røkke äger 68,2 % av aktierna i Aker ASA som via Aker Capital äger 61,7 % av Ocean Yield. Vd Lars Solbakken äger nästan 0,9 % av bolaget(ca 72 MNOK) och CFO Eirik Eide 0,2 %(ca 17 MNOK).

För:

  • Massiv utdelning 4 ggr per år.
  • Om FPSO’n blir uthyrd på långt kontrakt kommer det förbättra kassaflödet avsevärt.
  • Två AHTS fartyg kommer på sikt att lämna Solstad och kan ge intäkter.
  • Kabeldragaren kan få ett långt kontrakt.
  • Modern och diversifierad flotta uthyrd på långa kontrakt.
  • Stark ägarbild med ledning som har ”skin in the game”.

Emot:

  • Kassaflödet täcker inte utdelningen. Vinsten per aktie är inte ens i närheten att täcka delar av utdelningen.
  • Shipping är historiskt väldigt volatilt.
  • FPSO’n är elefanten i rummet. Kostar mycket för bolaget att ha overksam.
  • Låg och sjunkande soliditet.
  • Skraltiga finanser kostar att finansiera. Banker har gått på många nitar när det gäller shipping och drar ner på dessa engagemang.

Sammanfattning:

Havet ger och havet tar. Det gäller framför allt för de som är vågliga att investera i shipping. I teorin är Ocean Yield mer ett leasing företag men i praktiken är det shipping med ett lager av finansiell ingenjörskonst lagt ovanpå. Utdelningen är extremt hög. Om något verkar bättre än det borde vara är det ofta inte så. Finns många fallgropar i bolaget Ocean Yield, shipping verksamhetens inneboende instabilitet och det stora beroendet av extern finansiering. I nuläget har bolaget koll på det mesta. Men vad händer om det blir en perfekt storm? Kollegan Seadrill såg ut som en bra och ”säker” utdelningsinvestering. När oljepriset sjönk försvann marknaden för oljeborrplattformar och därmed drog sig bankerna ur. Det blev en katastrof för de som var investerade i bolaget. Kan samma sak hända med Ocean Yield? I teorin inte då bolaget har diversifierat sin flotta. Men när banker får panik så struntar de i det. Då skall skulden regleras och ur balansräkningen.

Sammanfattning på sammanfattningen kan man kanske säga att det är ett högrisk case men så länge det går så tickar utdelningen in. Stannar den förmodade sänkningen till en direktavkastning på runt 10 % så får man igen sina pengar om bolaget håller i ett tiotal år.

Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.

Helgläsning

Igår torsdag droppade mina två favorittidningar ner i brevlådan. Affärsvärlden och Aktiespararen. Dessa två tidningar har jag läst sedan jag var en liten knatte på 80 talet och drömde om att bli rik. Idag är jag ingen liten knatte utan gammal, fet och dryg. Drömmer om att bli rik gör jag fortfarande.

Tidningarna Aktiespararen och Affärsvärlden

Idag kan man hämta in information och finansiellunderhållning på fler sätt än att läsa tryckt media. Tänker främst på alla man följer på Twitter, via bloggar och de poddar man lyssnar på. Kvantitet men inte alltid kvalitet. Å andra sidan är spridningen betydligt större. Någon kan nörda in sig på något väldigt specifikt ämne eller bolag och då kan jag ta del av det vilket var stört omöjligt för 30 år sedan. Var det bättre förr? Nej inte per automatik. Kanske roligare då man idag är mer luttrad. Men det är ju kanske mer ett personlighetsdrag. Finns så många bolag och annat man fortfarande kan lära sig. Tjäna pengar är inte lätt för då skulle alla göra det utan problem.

Håller på att skriva en analys på ett norskt bolag. Kom liksom inte igång helt idag med den. Har det mesta i huvudet så det fick bli detta inlägg i stället. När orden sitter i huvudet kan man hyggligt lätt banka ut ett inlägg. Ekar det tomt eller man har bark i skallen tar det längre tid eller så går det inte alls. På mer än ett sätt.