Tjänstepension är inget kul. Under många år gick en liten slant in på en fonddepå där man kunde välja bland ett tjugotal dyra och kassa fonder. Varje gång man tittade in blev man lite smått deprimerad. Dessa fonder finns kvar och är lika deppiga.
För två år sedan bytade jag arbete och fick in tjänstepension till en tjänstepension(depåförsäkring) hos Nordnet. Pension är deppigt men när man kan köpa aktier för den lilla slanten som sätts in blir man lite gladare. Nu tror jag inte att man får ut så mycket när det väl är dax. Först måste man överleva tiden tills uttaget. De senate åren har tidpunkten för uttag börjat förhalas. Reinfeldt & Co vill att man skall jobba till minst 75. I min ålderskull skulle jag ha typ 5 år på mig att konsumera upp pensionen. Kanske är det så att det ändå inte räcker?
I vilket fall som helst gillar jag att köpa aktier. Jag lurar mig själv att tro att det är “riktiga” pengar som finns på Nordnet. Filosofin är att köpa vettiga tillväxtaktier eller aktier som jag gärna skulle vilja äga i min riktiga portfölj men liksom inte “har pengar till just nu”. Bevakningsposter hamnar också här. De kan kanske hitta in till den riktiga portföljen om de har mer utdelningsprofil.
Med denna långa och långrandiga inledning vill jag bara ha sagt att det fanns lite kontanter över som jag köpte fyra aktier med tillväxt profil.
CellaVision
Har denna i min riktiga portfölj. Köpte den för runt 40 kr efter att länge och väl titta på den sedan den kostade 12 kr. Ett riktigt välskött företag som växer inom intressanta områden. Värderingen är inte särskillt rimlig tycker jag. Men bra bolag kostar och har tendens att bli dyrare.
Fortnox
Ett SaaS (ej SAS) bolag som säljer bokföringsprogram i molnet till småföretag med trevliga integrationer och fler moduler på gång. Kan växa en bra bit till. Men P/E som är uppåt stratosfären är lite besvärande. Har även denna i min riktig portfölj. Liksom Cellavision har jag stora reavinster. Eftersom de ligger i en aktiedepå blir skatten besvärande om de skulle säljas.
SBB
Fler och fler av Sveriges kommuner har visat sig misskötta. Då kommer de att få sälja en del av sina fastigheter för att sen hyra tillbaka dem dyrt. Låter varken bra eller billigt men SBB är ett av bolagen som kommer att tjäna på detta. VD’n Ilija Batljan är en föredetting till politiker som verkar väldigt vettig då jag lyssnade på en podcast med honom för ett tag sedan. Han har en stor stek i bolaget med 13,8 procent av aktiekapitalet och 40,6 procent av rösterna.
Xvivo Perfusion
Bolaget tillverkar maskiner, utrustning och förbrukningsmaterial som används när man skall transplantera lungor. Xvivos “produkter” gör att fler lungor kan transplanteras. Ett stort win/win. Bolagets aktie har utvecklats bra i takt med att verksamheten går från klarhet till klarhet. Verkar finnas den del kvar att göra. Gissar att den stora “guldklimpen” är det syntetiska “blodet” Steen solution som används för att “fräscha” upp lungorna.
Styrkt av gårdagens analys av Ocean Yield(OCY) blev det ett inköp. Ökade från en liten bevakningspost till en viktning på runt 0,7 % av portföljen.
En kvalificerad gissning är att utdelningen sänks men hamnar runt 10 % vilket är så pass bra att man kan ta en mindre kursförlust. Fortsätter svenska kronan gå kräftgång kan det gå jämt upp.
Utdelningsstrategin är att köpa ett större antal bolag med en OK verksamhet som delar ut mycket pengar. Utdelningarna kommer att återinvesteras. Vissa bolag kommer gå bra andra inte. På sikt kan det tänkas att utdelningen kommer investeras i bolag med högre kvalitet på verksamhet och utdelningshistorik/förmåga. De kommer man liksom att “få på köpet”.
Ocean Yield är ett bolag som är noterat på Oslo börsen. Genom sitt namn vill de förmedla att det handlar om hav och utdelning. Många skatter har genom världshistorien hamnat på havets botten. Är Ocean Yield en skatt och kommer de hamna på havets botten? Frågorna hopar sig och denna analys skall försöka besvara några av dem. Bolaget redovisar i dollar men noteras i norska kronor(NOK) på Oslo börsen. Utdelningen anges i US dollar men betalas ut i NOK. En aning stökigt men man får vänja sig vid det.
Beskrivning av verksamheten:
Ocean Yields affärsidé är att äga fartyg som hyrs ut på långa kontrakt till en stabil och diversifierad lista av kunder. Bolaget äger fartyg inom ett antal olika segment(tankers, kontainer, torrbulk, oljeservice, biltransport, gastransport och FPSO(se nedan). Målet är att växa bolaget till över 100 fartyg från dagens 61 och öka antalet kunder på långa kontrakt. Kontrakten är ofta mellan 10 och 15 år. Vid behov körs vissa fartyg på korta kontrakt för att vänta in en bra långsiktig lösning. Flottan är ung, vid utgången av Q2 var den 3,7 år.
Övergripande är det lätt att förstå affärsmodellen, köpa och hyra ut fartyg men när man borrar sig ner i redovisningen får man en smygande känsla att det kanske inte går ihop just nu. Inköp av fartyg kostar mycket pengar. De lånas upp till dyra räntor. Utdelningen som är väldigt hög är just nu inte hållbar utan slukar mer än hela kassaflödet. Utdelningen har historiskt varit hög, ofta högre än vinsten men lägre än kassaflödet. Det “känns” som man köper nya båtar och delar ut allt som kommer in minus räntor och driftkostnader. Bolaget påminner om en amerikansk REIT. Vad händer när kontrakten har löpt ut och fartygen är gamla? Kommer restvärdena att kunna utgöra handpenningen till nya fartyg?
FPSO Det går inte att läsa och försöka förstå Ocen Yield utan att snubbla över begreppet FPSO. Vad är en FPSO kan man fråga sig? FPSO står för Floating production storage and offloading. En FPSO är ett stort fartyg, likt en oljetanker som tar emot olja från källor på havets botten via ledningar och från borrplattformar. När de tar emot olja eller gas är det ganska vanligt att det utförs kemiska processer som omvandlar kolvätena i någon form av raffinaderiprocess. Oljan och eller gasen lagras sedan ombord tills den hämtas upp av tankfartyg. En FPSO hyrs ut på långa kontrakt då de är en central del i utvinningen. I världen fanns det år 2015 ca 170 FPSO. Det tar såleds tid att hitta en bra kund som vill teckna ett långt kontrakt.
By User:WikiDon – From en: Ther uploaded with GFDL- licence by User:WikiDon, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=696897
Ocean Yield har en FPSO som heter DHIRUBHAI-1. Fartyget byggdes 1979 men konverterades 2008 till att bli en FPSO. Fartyget ligger utanför Sri Lanka där vissa tekniska detaljer monteras bort för att kunna hyra ut skeppet på längre kontrakt.
Hittas ingen lösning blir det tuffa nedskrivningar. Fartyget står för ca 9 procent av de bokförda tillgångarna rörande fartyg i bolaget($240 M för år 2018). Går man tillbaka till årsredovisningen för 2017 och Q1 och Q2 för 2018 så kommer man fram till att EBITDA för detta segment historiskt ligger på ca $115 M per år. Sen är ju frågan vad ett nytt kontrakt kan inbringa. Liter mer eller lite mindre? Förmodligen kommer kunden kräva en omfattande ombyggnation.
Det finna några andra oroshärdar i bolaget. Connector är ett fartyg som används för att dra kablar och ledningar, vilket hyrs ut på korta kontrakt tills en mer stabil lösning kan hittas. Två AHTS fartyg leasas ut till Solstad vilket är ett bolag under rekonstruktion. Vad jag kan läsa mig till får de inget betalt för denna uthyrning. Att kräva tillbaka fartygen är inte helt enkelt.
Nyckeltal:
Kurs: 51 NOK / 9,07 USD/NOK = > $5.62 per Ocean Yield aktie
P/E: 5,62 / 0,17 (uppskattning av vinst 2019) = 33
Kjell Inge Røkke äger 68,2 % av aktierna i Aker ASA som via Aker Capital äger 61,7 % av Ocean Yield. Vd Lars Solbakken äger nästan 0,9 % av bolaget(ca 72 MNOK) och CFO Eirik Eide 0,2 %(ca 17 MNOK).
För:
Massiv utdelning 4 ggr per år.
Om FPSO’n blir uthyrd på långt kontrakt kommer det förbättra kassaflödet avsevärt.
Två AHTS fartyg kommer på sikt att lämna Solstad och kan ge intäkter.
Kabeldragaren kan få ett långt kontrakt.
Modern och diversifierad flotta uthyrd på långa kontrakt.
Stark ägarbild med ledning som har “skin in the game”.
Emot:
Kassaflödet täcker inte utdelningen. Vinsten per aktie är inte ens i närheten att täcka delar av utdelningen.
Shipping är historiskt väldigt volatilt.
FPSO’n är elefanten i rummet. Kostar mycket för bolaget att ha overksam.
Låg och sjunkande soliditet.
Skraltiga finanser kostar att finansiera. Banker har gått på många nitar när det gäller shipping och drar ner på dessa engagemang.
Sammanfattning:
Havet ger och havet tar. Det gäller framför allt för de som är vågliga att investera i shipping. I teorin är Ocean Yield mer ett leasing företag men i praktiken är det shipping med ett lager av finansiell ingenjörskonst lagt ovanpå. Utdelningen är extremt hög. Om något verkar bättre än det borde vara är det ofta inte så. Finns många fallgropar i bolaget Ocean Yield, shipping verksamhetens inneboende instabilitet och det stora beroendet av extern finansiering. I nuläget har bolaget koll på det mesta. Men vad händer om det blir en perfekt storm? Kollegan Seadrill såg ut som en bra och “säker” utdelningsinvestering. När oljepriset sjönk försvann marknaden för oljeborrplattformar och därmed drog sig bankerna ur. Det blev en katastrof för de som var investerade i bolaget. Kan samma sak hända med Ocean Yield? I teorin inte då bolaget har diversifierat sin flotta. Men när banker får panik så struntar de i det. Då skall skulden regleras och ur balansräkningen.
Sammanfattning på sammanfattningen kan man kanske säga att det är ett högrisk case men så länge det går så tickar utdelningen in. Stannar den förmodade sänkningen till en direktavkastning på runt 10 % så får man igen sina pengar om bolaget håller i ett tiotal år.
Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen. Artikelförfattaren äger aktier i nämnad bolag vid tiden för publiceringen.
Det blir ingen merger mellan mina två innehav Altria(NYSE:MO) och Philip Morris International(NYSE:PM). Bolagen var lite halvt med på att gå ihop men det gick inte hela vägen. PMI har en typ av e-cigg som bränner tobak istället för vätska som är godkänd av amerikanska FDA. Hoppet står till den nu när Juul är i blåsväder.
Utifrån vad man kan läsa så har PMI tagit fram produkten men Altria säljer den i Usa och PMI i resten av världen. En tungviktare från Altria, K.C. Crosthwaite tar över som CEO på Juul för att försöka styra upp skutan. Skrev tidigare att jag tror Juul är förlorat men vi som följer får se. Spännande är det!
Som en lite knorr på grisens svans, så gav Altria en lite mer precis vinstprognos. Den lyder att vinsten kommer ligga mellan $4.19 och $4.27. I skrivande stund blir således prognos på P/E för 2019 ca 9,7 vilket vi kan runda upp till 10.
Följer bolaget sin inslagna väg att dela ut 80 % av vinsten bör utdelningen för nästa år uppgå till minst $3,35 vilket i skrivande stund ger en direktavkastning på nästan 8,25 %.
Föga förvånande så köptes det in en liten bevakningspost i Tanger Outlets. Bloggen gjorde tidigare en analys av aktien. Finns den del som talar för och emot aktien. Stora fördelen är utdelningen som förhoppningsvis är hyggligt säker.
Med en inköpskurs på ca $15.78 och en årlig utdelning på $1.42, ger det en direktavkastning på drygt 8,9 %. Innehavet utgör ca 0,2 % av portföljen.
Köpte mer Altria. Det blev nästan en dubbling. Innehavet utgör nu nästan exakt 2,0 % av aktieportföljen.
Skälet till inköpet är att Altria har gått ner rätt så mycket på senare tid. Deras innehav i e-cigg bolaget Juul har väl mer eller mindre utvecklats till en katastrof. Över 500 personer, främst ungar har insjuknat i svårartad lungåkomma. En handfull av dem har avlidit. Vad det beror på har inte framkommit. Förmodligen är det något i vätskan från e-cigg som förgiftat dem. En katastrof hur man än ser på det. Juul var nog tänkt som en option för Altria. Om e-cigg tar fart skulle de ha ett fast grepp om marknaden då den ordinarie cigarett försäljningen sedan lång tid tillbaka faller i stadig takt
Nu är frågan vad Juul har gjort, om det bara är deras vätska eller om det är så att e-cigg skall förbjudas helt? I vilket fall som så är nog Altrias $13 miljardinvestering körd. Kanske finns det något restvärde. Men det var en option. Optioner har en tendens att förfalla.
Allt är inte förlorat. Gissar att vissa av konsumenterna kommer gå tillbaka till mamma Altrias beprövade produkter.
I skrivand stund är direktavkastningen ca 8,1 %. Chansningen är att Altria rider ut stormen och fortsätter mangla ut utdelningar och köpa tillbaka aktier i snabbare takt än försäljningen sjunker.
Bolagets mer formella namn är: Tanger Factory Outlet Centers Inc med kortkod NYSE: SKT. Företaget är en s.k REIT med huvudkontor i Greenboro i den amerikanska delstaten North Carolina. Antalet fulltidsanställda är 285 och det arbetar ca 360 på deltid. Personalkostnaden är således ingen stor kostnad.
Beskrivning av verksamheten
Bolaget är en REIT som äger 39 st stora köpcentrum nära tätbefolkade områden och turistattaktioner med ca 190 miljoner besökare per år. Köpcentrumen eller outlets som de kallar dem finns i huvudsak i östra Usa och Kanada. Bolaget grundades 1981 och blev publikt noterat 1993. Sedan sin IPO har de varje kvartal delat ut pengar. Totalt hyr de ut ca 1,3 miljoner kvadratmeter och största hyresgästen, Ascena Retail står för 6,7 % och The Gap för 6 %. Enligt egen utsago har de undvikit stora ankarmäken med stora butikytor som kan bli svåra och dyra att bygga om.
Historiskt har Tanger lyckats bra med att hantera kunder som minskat sin butiksyta eller till och med gått i konkurs. Såg en intervju i Mad Money där CEO berättade att nästan ingen av de tio i topp märkena som fanns bland kunderna för tio år sedan finns kvar idag.
Kommer outlets att finnas kvar i framtiden eller kommer de att försvinna till förmån för e-handeln? Här får var och en göra sin gissning. Tror man inte på outlets så kommer man inte att kunna tro på en framtid för Tanger.
Utdelningshistorik för Tanger Outlets (SKT) från 1993 till och med 2018.
Nyckeltal:
Direktavkastning ca 8,8 %. Bolaget delar ut $0,355 per aktie och kvartal. Senast i år höjdes utdelningen och utdelningshöjningen(CAGR) de senate fem åren har varit 10 %. Bolaget ingår i S&P High Yield Dividend Aristocrat Index. För 2018 var utdelningsandelen(FFO payout ration) 56 %. Således historiskt en säker och stabil utdelningsandel. Frågan är hur stabila intäkterna kommer att bli framöver?
Uthyrningsandeln ligger sedan 25 år tillbaka på över 95 %. Räntetäckningsgraden ligger på runt 5 ggr. Tittar man igenom balansräkningen så betalar man ca 5,4 ggr eget kapital. Frågan är vad det riktiga värdet är per aktie i form av ett substansvärde?
För:
Hög direktavkastning.
Låg utdelningsandel.
Lång erfarenhet av att driva outlets.
Erfaren CEO med stort eget ägande.
Troligtvis inga större nybyggnationer i närtid.
Ok balansräkning med långa löptider på lånen.
Delar av kassaflödet används till amortering och återköp av aktier.
Emot:
Stor osäkerhet om framtiden för outlets.
Kommer de kunna få in nya hyresgäster i takt med att de gamla tuppar av?
Kommer marknaden kräva högre räntor(premium) för att återfinansiera lånen när de löper ut?
Sammanfattning:
Historiskt har Tanger Outlet varit en bra placering. Fram tills för ett par, tre år sedan steg aktien stadigt uppåt. Mycket track vare en halvhög och stigande utdelning. I takt med att retail döden slagit till har fler och fler investerare sålt av allt som har med retail att göra. Tange Outlet har fått se sin aktie falla rejält. Frågan är om outlets kommer att finnas kvar i framtiden? Ifall det är så, kommer Tanger Outlet överleva? Ja det är den stora frågan. Min gissning är att de kommer att överleva och klara sig. Aktien känns utbombad och fallit offer för en massiv sektorrotation. Jag tror däremot inte att Tanger Outlet kommer tillbaka till sina fornstora dagar där det regelbundet bankades ut nya köpcentrum.
Gissar att eventuell expansion kommer ske väldigt försiktigt. Tror och hoppas att ledningen är försiktig, sköter sin verksamhet och bidar sin tid. Det mest “offensiva” man kan hoppas på är avbetalning på skulder och återköp av aktier. Är de listiga så fortsätter de öka utdelningen fast väldigt sakta.
Äger inga aktier i bolaget men kan tänka mig att skaffa en position. Utdelningen är gissningsvis i närtid hyggligt säker. En utdelning på över 8% lockar. Men man har tidigare gått på rejäla minor när man är i dessa territorier. En aktie för den riskvillige utdelningsjägaren.
Disclaimer: Inget av innehållet på bloggen utgör någon investeringsrådgivning och ska heller inte uppfattas eller nyttjas som sådan. Alla köp av aktier eller andra investeringsbeslut sker alltid på egen risk och ska därför också grundas på en egen bedömning och din egen analys av den aktuella investeringen.
Köpte idag en mindre post i Sampo Group, det finska holdingbolaget som är största ägare i Nordea, ägare till IF försäkringar och har innehav i andra försäkringsbolag och banker. Inköpet gjordes till min kapitalförsäkring.
Varför blev det en investering i Sampo? Av bland annat föjande skäl:
Bra historisk totalavkastning. I snitt 15 % per år sedan år 2001.
Hög direktavkastning i skrivande stund 7,9 %.
Utdelningen har stigit de senaste 10 åren.
Det finns även risker. Om det blir en ny finanskris lär Sampo ta några hårda smällar. Innehavet i Nordea är säkert på så sätt att myndigheter inte låter banken dö. Då den är “too big to fail”.
Sammantaget Sampo som ett bra “risk / reward” case.
Igår köpte jag förutom mer Logistri även mer aktier i fastighetsbolaget Cibus. Temat är snarlikt det i Logistri. Hög kvartalsutdelning som är någorlunda “säker”.
I skrivande stund är direktavkastningen ca 6,4 % och bolaget har meddelat att de har för avsikt att höja de nästföljande kvartalen. Allt annat lika bör då aktien ticka upp några kronor till. Bolaget redovisar i Euro då verksamheten är förlagd till vårt östra grannland Finnland. En hedge mot vår svaga krona kan man också se det som. Kronan går upp och ner men mest ner.
Cibus äger 130+ fastigheter som hyrs ut till dagligvaruhandeln. Största hyresgäster är Kesko, Tokmanni och S Group. Tyvärr en stor koncentration men så ser det ut i dagligvaruhandeln. I Sverige finns ICA, COOP, Willys och Lidl och någon mindre aktör. Appropå Sverige är min gissning att bolaget kommer söka sig hit framöver. I skrivande stund har e-handeln inte tagit några större andelar av folks mat och hushållshandlande. Däremot lämnas det ut en hel del paket i dessa fastigheter från e-handelsbolag. Så de är än så länge vinnare på e-handeln.
Planen är att öka upp lite mer längre fram och sen nöja sig med det och håva in utdelning. Skulle bolaget aktiekurs sticka iväg relativt sina “peers” kommer jag skiva av eller helt gå ur.
I dag dubblade jag mitt innehav i Logistri Fastighets AB. Varje månad sparas det pengar för framtida större utgifter av typ renoveringar och inköp av bil. När kontot är fyllt upp till en viss nivå fylls en separat ISK på med likvida medel. Arbetsnamnet är “Byggkassan”. Där köps det in fastighetsbolag som ger hög utdelning. Började köpa så kallade “enfastighetsbolag” men på senare tid har det tillkommit flera intressanta bolag som ger hög utdelning, delar ut flera gånger per år och inte bara äger en fastighet.
Logistri Fastighets AB
Ett av dessa bolag är Logistri Fastighets AB. För de som bara vill ha kvalitets bolag som Castellum, Sagax och Wihlborgs kan sluta läsa nu! Ni andra kan fortsätta läsa.
Logistri är som det låter ett fastighetsbolag inom lager och lätt industri. Bolaget är nytt och har ingen längre historik. Man köper liksom grisarna i säcken. Nyligen utökades beståndet med 10 fastigheter för att nu uppgå till 17 st med en yta på 170 000 kvm. Kontrakten är långa med en snitt tid på ca 10 år. Ingen hyresgäst står för mer än 12 % och fastigheterna finns i Stockholm och södra Sverige.
Det som lockade mig att köpa in mig var den höga direktavkastningen – 7.38% i skrivande stund. En helt OK risk / reward enligt mig. Köper man sen in ett tiotal bolag av denna typ får man ner risken ytterliggare.
